Läget i länet

Analys

Omsättningen knuten till besöksnäringen har ökat stadigt under de senaste tio åren och uppgick under år 2016 till nära fem miljarder.

Allt fler personer besöker vårt län, det visar utvecklingen både när det gäller så kallade ”kommersiella gästnätter” och gästnätter i sin helhet.

Utmaningen för framtiden är att locka nya gäster till Jämtlands län. En av våra viktigaste konkurrensfördelar är naturen, inte minst ur ett globalt perspektiv. Den största reseanledningen för vinterturisten är skidåkning. Tillgång till snö är en förutsättning för fortsatt utveckling av skidturismen. Samstämmiga prognoser pekar mot mildare och kortare vintrar i framtiden, även om den största förändringen dithän förväntas från mitten av seklet.

Den största gruppen av utländska gäster kommer från Norge. De flesta norska gästerna kommer under sommarhalvåret. De tyska och holländska gästerna kommer också företrädesvis under sommarhalvåret. En fortsatt satsning på sommarturism och på att locka fler internationella besökare är därför viktigt. Det bör också finnas en möjlighet att locka fler internationella besökare under vinterhalvåret. Särskilt som det under de närmaste decennierna sannolikt kommer uppstå problem med snöbrist i alperna tidigare än i de Jämtländska fjällen.

Fler besökare till vårt län kan komma i konflikt med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Den försämrade tågtrafiken till vårt län (se avsnittet om mål 23 längre fram i dokumentet) är därför bekymmersam. Fler långväga internationella gäster kommer i alla händelser att leda till ökad flygtrafik, och därmed en risk för ökade utsläpp av växthusgaser.

Under de senaste åren har allt fler personer bosatt sig i vårt län. Detta beror till största delen på inflyttningen från utlandet. Många av de nyanlända som har bosatt sig i vårt län under de allra senaste åren har kommit hit på flykt undan krig och förföljelse. De har inte valt bosättningsort själva. I vilken utsträckning dessa människor väljer att stanna kvar och bosätta sig i vårt län på sikt kommer att vara avgörande för befolkningsutvecklingen framöver.

Som framgår av diagrammet under mål 22 utgör litterär konstnärlig och artistisk verksamhet med stödtjänster den största sektorn med 420 företagare. Det finns därmed ett behov att betrakta KKN ur ett vidare systemperspektiv. Genom satsning på kultur och kulturaktiviteter där fler är aktiva, skapas expressiva värden som nya insikter, kunskap, känslostimulans och ekonomiska värden. Runt en kreativ värdeskapande kärna med kulturskaparna i centrum skapas utrymme för de kulturella näringarna att växa. De kulturella näringarna skapar effekter i hela den kreativa sektorn genom en mängd underleverantörer.¹

Kulturella och kreativa näringar är den sektor som växer mest globalt. KKN är ett av Sveriges sex exportområden. Team Sweden hanterar regeringens exportsatsning för relevanta marknader, där regionen deltar genom sin erfarenhet av internationellt samarbete i Unescoarbetet Creative Cities.

Såväl privata som offentliga aktörer i regionen har uppmärksammat att näringarna är betydelsefulla med potential att växa. Kopplingen mellan KKN och de areella näringarna finns inom ramen för måltid, besöksnäring, kulturarrangemang, kulturella besöksmål och event.

Av statistiken kan man utläsa att många av regionens KKN företagare är högutbildade, många är ensamföretagare och många kvinnor återfinns inom ramen för KKN i jämförelse med andra branscher med könsfördelningen 60% män och 40% kvinnor.

Källhänvisning

1. Källa David Throsby; Economics and Culture in Euorupe 2001, samt Keas analys The Economy of Culture in Europé 2006.)

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN