Läget i länet

Analys

Andelen äldre ökar samtidigt som de i arbetsför ålder 16‐64 år minskar vilket gör att försörjningskvoten blir allt högre. Med andra ord måste färre försörja allt fler. Det är den demografiska utmaning som länet har.

De inomregionala skillnaderna är stora och ökande. En ökad inflyttning av unga och en ökad andel utomnordiskt födda som vill stanna i länet skulle förbättra förutsättningarna för en positiv utveckling inom många områden i vårt län.

Under de senaste åren har allt fler personer bosatt sig i vårt län. Förklaringen ligger i inflyttningen från utlandet. Av de nyanlända som har kommit hit på flykt undan krig och förföljelse finns både de som inte valt bosättningsort själva och de som själva sökt sig till länet. I vilken utsträckning dessa människor väljer att stanna kvar och bosätta sig i vårt län på sikt kommer att vara avgörande för befolkningsutvecklingen framöver.

I slutet av 2017 var andelen utomnordiskt födda 8,4 % i länet vilket är långt ifrån riksnivån på 16,2 %. Att fram till år 2030 nå riksnivån i andelen verkar vara svårt utifrån utvecklingen hittills. Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn ibland de utomnordiskt födda. Högst andel utrikesfödda kvinnor och män återfinns i åldersspannet 18‐44 år.

En förutsättning för att födelseunderskottet (att det dör fler än det föds) ska minska i länet är att andelen unga i befolkningen ökar, med fokus på unga kvinnor.

Andelen unga kvinnor, 18‐30 år, var år 2016 15,1 %, att jämföra med riksgenomsnittet om 16.5 %. Andelen unga kvinnor ökade fram till 2013 varefter andelen sjunkit något. Samtidigt har antalet varit stabilt sedan 2012 vilket tyder på en ökning i andra åldrar. Det rör sig om att skapa arbetstillfällen motsvarande olika yrkesgruppers kompetens samt skapa infrastruktur, inklusive social sådan, som gör det möjligt att förena barn, arbetsliv och fritid. Ett aktivt arbete på alla fronter gällande jämställdhet är mycket viktigt för att klara den demografiska utmaningen.

Jämtlands län har haft en nettoutflyttning av både kvinnor och män i åldrarna 18‐30 år fram till år 2013, därefter har det flyttat in fler i åldersgruppen än ut. Det senaste året har dock denna positiva utveckling brutits. Det som ändå gör siffrorna positiva överlag är inflyttningen från utlandet. Däremot har det inte skett någon ändring i flyttmönstren mot andra län, det flyttar fortfarande ut fler till övriga delar av Sverige än in till länet.

I länet som helhet bor 28 %¹ av befolkningen utanför tätort ². Genomgående är att kvinnor bor i tätorter i högre grad än män. Detta gäller i samtliga kommuner.3 Det bör noteras att de allra flesta tätorter i länet är mycket små. Det är bara Östersunds tätort, länets enda stad, som har mer än 4 000 invånare. 75 procent av länets befolkningstillväxt under de senaste fem åren har skett i Östersunds kommun. Det så kallade ”Jämtlandsstråket”, från Brunflo till Duved, har under de senaste fem åren svarat för länets samlade befolkningsökning.

I Östersunds kommun är kvinnorna fler än männen, medan det i de övriga kommunerna är tvärtom. Denna skillnad är extra tydlig bland unga i åldern 20‐24, en naturlig följd av Mittuniversitetets verksamhet i Östersund.

Man brukar ange den demografiska krisen som det tillstånd då andelen av befolkningen i åldrarna 20‐64 år är för liten för att orka försörja både sig själva och de yngre och äldre i samhället. Sedan år 2000 har antalet personer som är 80 år eller äldre ökat med cirka 10 %. När den stora gruppen 40‐talister blir äldre står vården, och framförallt äldreomsorgen, inför en stor utmaning.

I Jämtlands län är andelen äldre, 65+, högre än i riket, i några av länets kommuner betydligt högre. På motsvarande sätt är andelen unga och andelen i arbetsför ålder väsentligt lägre i några av länets kommuner. Samtidigt har länet en av den högsta andelarna 65 år och över som är förvärvsarbetande. Vilka möjligheter som finns för de som åldras i länet berör fler och fler. Enligt ”Demografins regionala utmaningar”4 är Jämtlands län det län i landet där förändringen av kommunala nettokostnader per invånare beräknas stiga mest fram till år 2040.

Sammanfattningsvis står Jämtlands län inför stora demografiska utmaningar. De inomregionala skillnaderna är stora och ökande. En ökad inflyttning av unga och en ökad andel utomnordiskt födda skulle förbättra förutsättningarna för en positiv utveckling inom många områden och delar av vårt län.

Källhänvisning

1.Mona, SCB 2016 33
2. SCB: s geografiska tätorts begrepp från 2015= minst 200 invånare, max 200 m mellan husen och som mest 50 % fritidshus
3.Mona, SCB 2016 34
4.Bilaga 7 till Långtidsutredningen, SOU 2015:101SCB 2015

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN