Läget i länet

Analys

I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning under hösten 2017 uppgav bland annat 65 % av de offentliga arbetsgivarna att de hade svårt att hitta rätt kompetens.

Runt 6 100 personer kommer att nå pensionsåldern under närmaste fem åren, det dubbla under de kommande tio åren vilket är drygt 20 %av arbetskraften. Brist på rätt arbetskraft är hög både inom privat och offentlig sektor.¹

De som saknar gymnasieutbildning är en utsatt grupp som inte blir matchningsbara till alltfler jobb i och med ökade krav på längre utbildning och antalet enklare inskolningsjobb blir färre. Redovisade bristyrken i Arbetsförmedlingens undersökning visar att det handlar både om yrken med krav på högskoleutbildning samt de med gymnasial yrkeskompetens. Det handlar inte alltid om stora volymer då gäller utmaningen att hitta rätt kompetens, utan även om enstaka nyckelkompetenser. De stora utmaningarna inom kompetensförsörjningen kommer att ligga i matchningen mellan utbudet och efterfrågan av kompetens. ²

Jämtlands län följer riksnivån när det gäller andelen som avslutar en gymnasieutbildning inom 3 eller 4 år efter påbörjad utbildning. Andelen 20- åringar som har en gymnasieexamen är högre i Jämtlands län än i riket. Det innebär ändå att var fjärde 20- åring inte har uppnått gymnasieexamen i länet. Risken är stor att flera av dessa inte är anställningsbara på de lediga jobb som finns. En del av dessa är utrikesfödda ungdomar där det krävs mer tid för att klara gymnasieexamen. Även om andelen 20 åringar med en gymnasial utbildning är högre i Jämtlands län än riket, gör de demografiska utmaningarna med minskande antal i arbetsförålder (16-64 år) samt stora pensionsavgångar, att varenda person blir viktig när det handlar om kompetensförsörjning.

Andelen 30-34 år med en högskoleutbildning är betydligt lägre i Jämtlands län än riksgenomsnittet och utvecklingen visar på att andelen sjunker. Samtidigt har länet en av de lägsta andelarna som påbörjat en högskoleutbildning inom tre år efter en avslutad gymnasieutbildning. Kvinnorna påbörjar i större utsträckning än män en högre utbildning inom tre år. Trenden är att andelen sjunker. Skillnaden mellan Jämtlands län och riket inte är lika stor då man ser på andelen högskolenybörjare per 1000 invånare (18-64 år), sju %respektive åtta %.3 Det tyder på att personer bosatta i länet skulle påbörja högre studier något senare. Hälften av nybörjarna för högskolestudier påbörjar en utbildning i ett annat universitet eller högskola än Mittuniversitetet.4 Utifrån kompetensförsörjning tyder utvecklingen på att utbudet av personer med högre utbildning skulle minska vilket i så fall kommer att skapa ytterligare utmaningar i rekrytering av arbetskraft med högre utbildning.

Statistiken kring matchning tyder på ökade utmaningar vilket även arbetsförmedlingens analyser gör. Andelen av befolkningen som arbetar med något som de har matchande utbildning till minskar. Söktrycket på YH- utbildningar är hög i länet samtidigt som antalet utbildningar är förhållandevis lågt. Fördelen med YH-utbildningarna är kravet av arbetsmarknadens påvisade behov för att utbildning ska bli beviljad, vilket i sin tur ger goda resultat på matchad anställning efter avslutade studier.

Globaliseringen och den demografiska utvecklingen i länet är utmaningar som innebär behov av flexibla utbildningssystem med såväl bredd som spets samt möjlighet för individen till ständig personlig utveckling och en yrkeskompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov.

I diskussionen om lärandet i regionen är det viktigt att det vi gör är smart, hållbart och att alla omfattas av arbetet. Dessa begrepp är grundläggande i EU-strategin för utveckling och tillväxt EU 2020.

Smart innebär satsningar på forskning, utveckling och innovationer samt en höjd kompetensnivå i regionen så att fler utbildar sig på en högre nivå. Ökat kunskapsinnehåll för de varor och tjänster som produceras i regionen innebär bättre konkurrenskraft.

Hållbart betyder en god infrastruktur för det livslånga lärandet med bra skolor för våra barn och ungdomar samt återkommande möjligheter för vuxna till lärande genom vuxenutbildning, folkbildning och Lärcentra.

För alla innebär att stor vikt ska läggas för att stödja utsatta gruppers situation: arbetslösa, människor med funktionsvariationer, invandrare. Tidiga insatser i ungdomsskolan är viktiga.

Framgångsfaktorer för länet är:

· Samordna och utveckla resurserna för mobilitet och utbyten med andra länder av elever och personal i länets hela utbildningssystem.

· Utveckla efterfrågade utbildningar inom vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och universitet för att stödja arbetslivets och individens behov.

· Utveckla resfria utbildningar för att tillgodose alla invånare i ett glest befolkat län.

· Insatser för att öka antalet elever att bli behöriga till gymnasieskolan, minska antalet omval, fjärde år och avhopp i gymnasieskolan.

· Utveckla studie- och yrkesvägledning för att arbetslivets behov och individens intresseval stämmer bättre överens.

· Tillvarata nyanländas kunskap och kompetens genom utveckling av utbildningar som främjar både kunskaps- och språkutveckling. Utveckla metoder för validering.

Källhänvisning

1. Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Jämtlands län. Arbetsförmedlingen
2. Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Jämtlands län. Arbetsförmedlingen
3. www.regionfakta.com se utbildning
4. Universitetskanslersämbetet, se statistik kring regional rekrytering

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN