Läget i länet

Analys

Enligt såväl den Regionala utvecklingsstrategin som Klimatstrategin för Jämtlands län ska länet år 2030 vara en fossilbränslefri region och nationellt en ledande exportör av förnybar energi.

Ledande exportör av förnybar energi genom ökad produktion

Länet är redan nu en stor nettoexportör av förnybar energi, i huvudsak i form av el från vattenkraft. Bara en tredjedel av den energi som produceras används inom länet. Export av förnybar energi är därför ett sätt att bidra till begränsad klimatpåverkan genom minskade växthusgasutsläpp. Det förutsätter förstås att den energi som vi exporterar ersätter fossil energi vilket är svårare att styra över.

Utöver vattenkraften, som i dagsläget är fullt utbyggd utifrån givna ramar, ökar produktionen av el från vindkraft i länet varje år. En full utbyggnad av utpekade områden för vindkraft i kommunernas översiktsplaner visar en möjlig elproduktion av cirka 8 - 9 TWh per år vilket motsvarar nästan 50 procent av det nationella planeringsmålet för landbaserad vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft står dock inför en del utmaningar vad gäller bland annat finansiering och långa leveranstider på vindkraftverk. Det finns även målkonflikter kring påverkan på landskap och de näringar som kan vara beroende av vissa markområden som utpekats som intressanta för vindkraft. Produktionen av vindkraftsel fördubblades under 2015, från 0,9 TWh till 1,8TWh. Uppskattat utifrån vilka vindkraftparker som byggs nu så bör målet 3 TWh produktion av vindkraftsel år 2020 kunna nås.

Utöver vattenkraft och vindkraft produceras el och värme även från biomassa och biogas. Dessutom ökar antalet installerade solelanläggningar i länet, även om de fortfarande står för en liten del av den totala elproduktionen i länet. Information från de kommunala energirådgivarna, projektinitiativ som ”Solelbilar”, sjunkande priser för solceller, samt det stöd som kan fås för solcellinstallationer har bidragit till ökat intresse för solcellsanläggningar hos privatpersoner och organisationer. Antalet solcellsanläggningar fortsatte öka kraftigt under 2017, och i augusti 2017 fanns cirka 31 900 m2 solceller i länet. Målsättningen som formulerats i länets Klimatstrategi, 1 m2 solcell per invånare i Jämtlands län, bör kunna nås år 2020.

Halverade utsläpp 2020 och fossilbränslefritt 2030

Länets målsättning är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent från år 1990 till år 2020. För att detta ska lyckas måste framgångsrika insatser inom transportsektorn genomföras under de kommande åren. Nedan visas två diagram som illustrerar utsläppen per sektor och år respektive de totala utsläppen år för år och trenden till år 2020.

Figur 20. Utsläppen i Jämtlands län per capita jämfört med 1990

diagram visar utsläppen i Jämtlands län per capita jämfört med 1990

Källa RUS/SCB.

Utsläppssiffror finns till och med år 2015. Åren därefter i figur 20 ovan avser en prognos utifrån om en genomsnittlig utsläppsminskning om 2,5 procentenheter per år under perioden 2010-2015.

Figur 21. Utsläpp av växthusgaser per sektor i Jämtlands län under några år

diagram visar utsläpp av växthusgaser per sektor i Jämtlands länunder några år

Källa RUS/SCB.

I Jämtlands län har utsläppen minskat med 33% per capita mellan år 1990 och år 2015. Minskningen sedan år 2000 är 28%. Efter att utsläppen minskat under en följd av år så ökade dock utsläppen per capita med 2,5 procent. Det senaste utsläppssiffrorna visar att målet är svårt att nå. Ett kraftfullt arbete krävs för att nå målet 2020. De största utsläppskällorna av växthusgaser i länet var år 2015 transporter (50%), arbetsmaskiner (18%), jordbruk (16%), och energiförsörjning (7%). Fortsatt omställning inom transportsektorn är därför avgörande för att nå målet. En omställning till gång, cykel och kollektivtrafik och samåkning där så är möjligt är ett sätt att minska utsläppen per capita. För detta krävs såväl insatser för ett ändrat beteende som fysiska åtgärder i form av cykelvägar (i bland annat Länstransportplaner) och att nya bostadsområden planeras så att ett hållbart resande är möjligt.

När det gäller fjärrtågtrafiken, både för länsinvånarna och för besöksnäringen, är det viktigt att säkerställa att turtäthet och tider inte försämras utan förbättras för att kunna erbjuda hållbara transporter till och från länet. Regeringens beslut att SJ ska bedriva nattågstrafik året om till länet från juni 2018 är positivt ur den aspekten. Swedavias strävan efter att kunna erbjuda bioflygbränsle för inrikesflyg till och från Östersund är också positivt.

Vad gäller en omställning från fossilbränsledrivna fordon till laddbara fordon, så har en kraftig satsning skett på laddinfrastruktur (genom t ex Green Highway, Östersunds kommun, BTEA mm). Fortsatta satsningar via Klimatklivet är ett sätt att öka antalet laddstationer i länet och på så sätt möjliggöra laddbara fordon i hela länet.

Ökad inblandning av förnybara drivmedel krävs också, eftersom den stora volymen fordon är just diesel och bensin, och möjligheten till det är god eftersom det finns alternativ som HVO. Det är dock viktigt att titta på dessa icke-fossila bränslens livscykelanalys, så att de inte är tillverkade av palmolja eller liknande med andra negativa effekter.

Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan

I Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen år 2015 ¹ utpekades hållbar konsumtion som en nyckel för att vi ska kunna nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. De inhemska klimatpåverkande utsläppen minskar, men istället sker en export av våra utsläpp till andra länder. En stor del av utsläppen är kopplade till vår köttkonsumtion och till transporter. Som framgår av figur 22 nedan har utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder ökat med 47 procent från 1993 till 2014. Under samma tjugoårsperiod har de inhemska utsläppen i Sverige som orsakats av konsumtion, minskat med 32 procent. Vi har på det viset exporterat en del av vår klimatpåverkan. Att utsläppen minskar i Sverige är positivt, men inte om det endast beror på att produktion flyttat utanför landet och utsläppen där är lika stora eller större än de var tidigare.

Figur 22. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige

Figur 22. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige

Naturvårdsverket 2

Utsläppen sker såväl i Sverige som utomlands. Figuren ovan visar att Sveriges totala utsläpp knappt minskar, även om utsläppen inom landets gränser har minskat. Slutlig användning i Sverige inkluderar, förutom hushållens och offentlig konsumtion även bruttoinvesteringar, såsom investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål.

Den offentligt finansierade verksamheten i form av sjukvård, skolor, transporter, byggen, försvar med mera utgör en stor del av den svenska ekonomin och bidrar till 34 procent av den totala konsumtionens utsläpp av klimatgaser. I det perspektivet är det viktigt att ställa ambitiösa miljökrav i samband med upphandlingar för att stimulera marknaden att utveckla och erbjuda mer miljöanpassade varor, produkter och tjänster. Miljöbelastningen minskar samtidigt som företagen stimuleras till att utveckla nya produkter och tjänster som kan säljas på nya marknader.

Kraftfullt arbete inom alla samhällssektorer för att hantera klimatförändringar

Klimatanpassning är det sammanfattande namnet för de åtgärder vi behöver genomföra för att säkerställa olika viktiga samhällsfunktioner i ett förändrat klimat. Detta arbete sker idag på en mängd olika samhällsnivåer och inom olika sektorer. Kommuner, centrala myndigheter, företag inom de areella näringarna, besöksnäringen, energi och transportsektorn berörs på flera olika sätt av klimatförändringarna.

Behovet av anpassning är inte längre en fråga om ”när” utan snarare om ”hur” vi måste arbeta för att minska eller undvika risker för samhället och miljön. Samarbetet mellan kommunerna är avgörande för att lyckas med klimatanpassning. Detta innebär bland annat att det samordningsuppdrag som regeringen gett Länsstyrelsen är extra viktigt. Bland annat har resurserna för GIS-samordnare stärkts och resurser finns nu tillgängliga som stöd för kommunerna bland annat när det gäller behovet av skyfallskarteringar och övrigt kartmaterial med anknytning till SMHI:s klimatprognoser för Jämtlands län. Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation och klimatanpassningssamordnare har också fördjupat samarbetet för att öka beredskapen för ett förändrat klimat.

Källhänvisning

1. www.miljomal.se/fu
2. Naturvardsverket.se/Sa‐mar‐miljon/Statistik‐A‐O/Vaxthusgaser‐konsumtionsbaserade‐utslapp‐Sverige‐ochandra‐ lander/

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN