Mål 9. Näringslivsanpassade utbildningar

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Den statliga satsningen på Yrkesvux har inneburit ett ökat utbud av gymnasial yrkesutbildning för länets kommuner. De senaste åren har statliga medel tillförts den gymnasiala vuxenutbildningen som gynnat utvecklingen av anpassningar till arbetslivet, bl.a. lärlingsutbildning. På några års sikt är det svårt att sia om utvecklingen av gymnasial vuxenutbildning på grund av nästa riksdagsval och reformeringen av Arbetsförmedlingen. Den rådande högkonjunkturen med tillhörande låga arbetslöshetssiffror har inneburit att de som är kvar i arbetslöshet är svårmotiverade att rekrytera till utbildning.

Samtidigt visar matchningsindikatorerna på att Jämtlands län har en matchningsgrad på 66 procent vilket är 4 procent lägre än i landet. Matchningsgraden är hur stor del av de anställda 20–64 år som arbetar inom yrken som stämmer väl överens med deras utbildning.

Yrkeshögskoleutbildning är i dagsläget den utbildning som matchar arbetslivets behov bäst när det gäller innehåll. Över tid har ansökningarna för yrkeshögskoleutbildning dalat. 2017 har Jämtlands län minskat i antalet ansökningar jämfört med riket. Tidigare har länet legat på en högre nivå än riket. Utifrån den struktur som Yrkeshögskoleutbildning arrangeras är beviljade ansökningar tidsbegränsade. Det gör att det är svårt att över tid göra en prognos över antalet sökta och beviljade ansökningar.

Eftersom många indikatorer visar på samma värden som tidigare bedöms utvecklingen vara lika som tidigare år, det vill säga gul. Det finns ljuspunkter som bidrar till utveckling av näringslivsanpassade utbildningar men över tid är utvecklingen konstant.

Bakgrund

Regionalt yrkesvux i Jämtlands län är samverkan mellan alla åtta kommuner för planering och genomförande av yrkesinriktad vuxenutbildning inom Komvux. Syftet är att öka utbudet av utbildningar för länets innevånare och att arbetsmarknadens behov i länet tillgodoses. Utbildningarna planeras under medverkan av arbetsgivare och branscher som verkar i länet. Även Arbetsförmedlingen deltar genom samverkansavtalet med Region Jämtland Härjedalen.

Folkhögskolorna i länet, speciellt de offentligägda, har en mer framträdande roll än vad studieförbunden har. Både Birka och Bäckedals fhsk är med i det regionala kompetensförsörjnings-arbetet genom deltagande i nätverket för gymnasial vuxenutbildning, LärCentrum.

Förutom branschnätverken finns det ett flertal nätverk som Region Jämtland Härjedalen deltar i som har bäring på utbildningsplanering för gymnasial vuxenutbildning. Det är nätverket för LärCentrum, YH-nätverket, regional studie- och yrkesvägledning, “övergång till högre studier” med MIUN, m.fl.

Det är en utmaning att mäta hur pass näringslivsanpassade utbildningarna i regionen är. Ett sätt är att studera hur matchningen mellan utbud och efterfrågan av kompetensen ser ut hos arbetskraften.

Matchning mellan kompetens och yrke

Figur 9-1 Andelen anställda som arbetar inom ett yrke som stämmer överens med deras utbildning

Källa: Matchningsindikatorerna, SCB

Ovan kan ni hur stor andel av de anställda, 20–64 år, som arbetar inom yrken som stämmer väl överens med deras utbildning. I Jämtlands län låg matchningsgraden för de anställda år 2017 på drygt 66 procent. Vilket är några procentenheter lägre än riket, i förhållande till andra län är andelen lägst. I Östergötland har nästan 72 procent av de anställda ett jobb som kan bedömas stämma överens med utbildningen. Matchningsgraden är generellt sätt något högre hos kvinnor jämfört med män. Mellan 2015–2017 har det inte hänt större förändringar.[1]

Uppskattningsvis är det runt 10 000 personer i länet där utbildningsinriktningen inte stämmer med yrket och runt 3500 där inriktningen stämmer delvis. Bedömningen för 2017 är att det för över 30 000 stämmer.[2]

Yrkeshögskolor

Figur 9-2 Antalet ansökningar om att bedriva YH-utbildning samt beslut året efter Jämtlands län 2011-2018

År 2018 ansöktes om att få bedriva 8 utbildningar i länet. Av dessa beviljades 5 och tre inte. Året innan beviljades 8 av 10 utbildningar. 2014 och 2015 gjordes mellan 16–18 ansökningar i länet men endast tre utbildningar blev beviljade att bedrivas. Mellan 2011 och 2018 har sammanlagt 89 ansökningar om att bedriva utbildning i länet gjorts. I vissa fall har det handlat om återkommande ansökan då utbildning inte beviljats året innan. 42 procent av dessa blev beviljade. Under samma period beviljades 33 procent av alla ansökningar i landet.

Figur 9-3 Andelen ansökningar per plats inom Yrkeshögskoleutbildningar 2012-2017

Källa: Myndigheten för yrkeshögskola

I ovanstående diagram ser vi andelen ansökningar per plats inom yrkeshögskolan. På riksnivå har en yrkeshögskoleplats haft ca 4–5 ansökande under tidsperioden. Jämtlands län har dock varierat lite mer över tid men legat på en högre nivå än riket mellan 2012–2016. År 2017 ser vi dock ett trendbrott, Jämtlands län har minskat i antalet ansökningar jämfört med riket.