Idun forskar om förbättrad vårdkvalitet vid övergång från sjukhus till hem i glesbygd

Idun Winqvist är 37 år, gift och tvåbarnsmamma. Född och uppvuxen i Ås men numera bosatt i Odensala, strax utanför Östersund. I den mån det funnits fritid under doktorandtiden har den huvudsakligen ägnats barn och familj. Efter gymnasiestudierna arbetade hon som vårdbiträde inom hemtjänst och särskilt boende, vilket inspirerade henne till att läsa vidare på universitetsnivå till sjuksköterska. Hon arbetade därefter på Strokeavdelningen vid Östersunds sjukhus i sex år för att sedan studera vidare till distriktssjuksköterska. Som detta arbetade hon på en hälsocentral i Jämtland och kom därigenom att uppmärksamma de särskilda villkor som föreligger när det gäller att arbeta med vård i en glesbygdskontext.

Glesbygdens unika utmaningar

– Det som tände gnistan till vidare forskning för mig var dels erfarenheterna från hälsocentralen i ett glesbygdsområde, dels min magisteruppsats om distriktssköterskors- och läkares samverkan i palliativ vård på landsbygden – en studie som ledde till stipendium, publicering och insikten om glesbygdens unika utmaningar med långa avstånd och proaktiv planering, berättar Idun Winqvist.

När Mittuniversitetet utannonserade doktorandtjänster inom omvårdnad år 2020 sökte hon och fick en tjänst fokuserad på vårdkvalitet. Tillsammans med sin huvudhandledare, som är IVA- och akutvårdsspecialist, valdes inriktningen på hennes forskningsområde; vårdövergångar från sjukhus till hem i glesbygd – inspirerat av handledarens avhandling om IVA-övergångar och hennes kliniska erfarenheter av samverkansutmaningar i hemsjukvård.

– Min forskning belyser hur glesbygdens strukturer, till exempel avstånd, svårigheter med rekrytering och bemanning påverkar upplevelserna av vårdkvalitet vid äldre personers vårdövergångar.

Inblick i Iduns forskning

Vårdövergångar från sjukhus till egna hem är kritiska faser för äldre vuxna. I Sverige, i de fall när hemsjukvård behövs efter utskrivning innebär vårdövergången en övergång från regional till kommunal vård, vilket medför ett byte av huvudansvarig vårdgivare. Glesbygdsområden kännetecknas av långa resvägar och begränsad tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa faktorer ökar sårbarheten och komplicerar organiseringen av en säker och sammanhållen vård. Idun Winqvist genomförde fyra delstudier för att undersöka rurala vårdövergångar ur tre perspektiv; legitimerade sjuksköterskor, omvårdnadsledare och äldre vuxna. Genom studierna framkom att glesbygdsförhållanden kunde innebära såväl för- som nackdelar gällande vårdövergångar. Rurala strukturella förutsättningar, såsom långa avstånd och begränsad bemanning, försvårade möjligheterna till kontinuitet och säkerhet. Det förelåg också rurala förhållanden som främjade kontinuitet och kvalitet i form av sociala nätverk och nära relationer till följd av småskaligheten i glesbygden. Sjuksköterskor arbetade proaktivt för att förutse vårdbehov, hantera informationsluckor och kompensera för strukturella begränsningar genom att tidsanpassa utskrivningar, förbereda kommunal personal och samordna uppföljningar trots långa resvägar.

Bidrar med ny kunskap

Idun Winqvists avhandling bidrar med ny kunskap genom att teoretisera kompensatoriskt professionellt arbete som en central mekanism för att upprätthålla kvalitet under rurala begränsningar, synliggöra vårdledarskap som en till stor del förbisedd dimension i vårdövergångar samt tydliggöra betydelsen av relationell och emotionell kontinuitet för äldre vuxna vid vårdövergångar från sjukhus till egna hem i glesbygd.

Spännande att bidra till kunskapsutveckling

Att ägna sig åt forskning innebär både fördelar och nackdelar anser Idun Winqvist. Till fördelarna hör till exempel flexibilitet beträffande arbetstider och arbetsplatser, personlig utveckling och främst den spänning det innebär att kunna bidra till kunskapsutveckling, såväl inom den kliniska verksamheten som inom sjuksköterskeutbildningen. Till nackdelarna hör, menar hon, i första hand att man går in i en bubbla av analytiska funderingar, man blir lätt disträ hemmavid då man lever med sitt avhandlingsarbete i huvudet dygnet runt.

– Arbetet innebar också motiga perioder kring datainsamlingen och osäkerhet kring huruvida jag skulle komma att få tillgång till tillräckligt med datamaterial, konstaterar hon.

Ökad kunskap om forskningsetik kontra vårdetik önskvärt

När det gäller forskningsklimatet i Region Jämtland Härjedalen upplever hon att inställningen varierar mellan verksamheter och nivåer.

– Min uppfattning är att medicinsk forskning ses som mer betydelsefull än omvårdnadsforskning, vilket medförde vissa svårigheter att rekrytera respondenter till intervjuerna. Ofta saknades kunskap om forskningsetik kontra vårdetik, vilket medförde dialoger om lagar och skyddsåtgärder, slår hon fast.

Hon tycker att stöd från högre organisatorisk nivå har funnits tillhands, och att chefer liksom sjuksköterskor har uppvisat stort engagemang vid intervjuerna och öppet delat med sig av sina erfarenheter. All data som ingår i hennes avhandling har därigenom kunnat insamlas inom region Jämtland/Härjedalen.

Nyfikenhet och uthållighet lönar sig

– Till kollegor inom vårdsektorn som är intresserade av att gå vidare som forskare skulle jag vilja säga: Om chansen ges, gör det! Ta modet till dig, det känns fantastiskt att kunna bidra till omvårdnadens framåtskridande, och den flexibilitet som arbetet innebär går bra att anpassa till familjelivet. Doktorerandet innebär ett "körkort" till ytterligare forskning. Nyfikenhet och uthållighet lönar sig, och det är intressant och roligt, rundar Idun Winqvist av.

Idun Winqvist disputerar den 13 mars kl. i F229 på MIUN med sin avhandling Förbättring av vårdkvalitet vid övergångar från sjukhus till hem i glesbygd: strukturer, processer och resultat. / Improving Quality of Care in Rural Hospital-to-Home Transitions: Structures, Processes, and Outcomes.

Länk till avhandlingen i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Intervju & foto: Lena Manneby