Regionala Cancerrehabteamet hjälper patienterna framåt

År 2019 togs beslut i Hälso- och Sjukvårdsledningen att införa ett diagnosoberoende cancerrehabiliteringsteam i enlighet med det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Införandet möjliggjordes genom att omfördela befintliga resurser för professioner som redan arbetar inom både öppen- och sluten specialiserad vård. I teamet ingår följande professioner idag; uroterapeut- och sexualrådgivare, arbetsterapeut, 2 fysioterapeuter, kurator, medicinsk sekreterare och dietist. Två vakanser finns också i form av läkare och psykolog, något teamet hoppas att man ska kunna knyta till sig inom en någorlunda nåbar framtid. Samtliga i teamet lägger viss procent av sin arbetstid i teamet, och arbetar övrig tid i andra verksamheter.

– Eftersom vi är ett diagnosoberoende team träffar vi ju patienter från alla kliniker. Det spelar alltså ingen roll vilken cancerdiagnos det är, berättar Emma Breivik teamets uroterapeut och sexualrådgivare och fortsätter;

– Det kommer in remisser till oss antingen via vårdpersonal eller egenvårdsremisser direkt från patienten. Då ska det alltid följa med en hälsoskattning för cancerrehabilitering, där patienten själv har skattat sina besvär. Det kan handla om smärta, fysisk aktivitet, trötthet, oro och ångest, problem med att äta och/eller dricka, sexuella besvär och besvär från blåsa och tarm. Kort sagt en rad olika symptom som man kan uppleva sig behöva hjälp med.

Fler drabbas över tid

Bakgrunden till teamet är att prognoser visar att antalet som lever med en cancerdiagnos kommer att fördubblas till år 2040. Fler drabbas och många lever med sin cancer under lång tid, eller får men efter sin behandling. Behovet av rehabilitering för patienter med cancer är därför stort. Resurser för cancerrehabilitering var inför införandet inte jämnt fördelade mellan områden och verksamheter inom vår region. Det sågs bland annat skillnader i vilken möjlighet till rehabilitering patienter med cancer erbjöds beroende på vilket område patienten tillhör, men även beroende på diagnos.

– Jag tror att vi har varit ganska generösa och även plockat in patienter under pågående behandling, något som inte görs i alla regioner. Men vi ser ibland en vinst i att vi kan påbörja stödet tidigt och inte invänta att behandlingen är avslutad, påpekar Lina Fredriksson arbetsterapeut.

– När det gäller just fysisk aktivitet har man ju sett hur viktigt det är att den biten kommer in tidigt i patienternas behandling. Man pratar mycket nu om prehabilitering, alltså att man börjar med fysisk aktivitet redan innan cytostatikan sätts in eller operationen görs. Då kan man undvika en del problem längre fram, slår Anna-Karin Enghult fysioterapeut fast.

Många viktiga strängar på sin lyra

Teamet har som sagt till uppdrag att verksamhets- och diagnosövergripande erbjuda rehabilitering till patienter som har eller har haft cancer, där det bedöms finnas ett behov av rehabilitering över grundläggande nivå. Den grundläggande nivån innefattar information om sjukdomen, vilken behandling man ska få, vilka biverkningar man kan förvänta sig och även egenvårdsråd kopplade till dessa. Så teamet arbetar på en särskild och avancerad nivå när det gäller rehabilitering. Det gör man genom att ha teamrond varannan vecka, där man hanterar nyinkomna remisser. Teamet erbjuder även bedömning och rehabilitering individuellt eller i grupp. Vid behov slussas patienten vidare till annan nivå av rehabilitering, det kan vara i primärvård eller kommun. Man verkar också som resurs och stöd för kollegor i andra verksamheter vid komplexa ärenden, och ansvarar för att kontinuerligt utbilda andra berörda i cancerrehabilitering. Teamet jobbar också för att skapa ett nära samarbete med kontaktsjuksköterskorna och andra viktiga samverkansparter.

Skicka in remisser

I dagsläget finns 21 patienter kopplade mot cancerrehabteamet, men man tror sig ha kapacitet till att plocka in fler.

– Vi har nog inte nått taket ännu, även om vi alla arbetar ganska få procent av vår totala arbetstid gentemot teamet, konstaterar Emma Breivik och fortsätter;

– Vi vill verkligen slå ett slag här och berätta att vi finns! Så skicka in remisser! Vi tror att det finns patienter som aldrig kommer till oss men som skulle ha behov av det.

– Om inflödet av remisser ökar skulle vi kunna starta fler gruppaktiviteter, vilket vi har som en vision framöver, lägger Lina Fredriksson till.

Många olika sorters besvär

Det är en stor bredd av krämpor och problem som patienterna söker hjälp för. Ett sådant är fatigue/hjärntrötthet. Andra vanliga besvär som teamets patienter brottas med är neuropatier, det vill säga sjukdomstillstånd i de perifera nerverna, ofta med start i fötterna, som orsakar nedsatt känsel, smärta, domningar och muskelsvaghet. Symptomen kommer ofta smygande och kan bestå av

• Känselbortfall: Kuddkänsla under fötterna, domningar och stickningar.

• Smärta: Brännande, värkande eller huggande smärta, ofta värre på natten.

• Muskelsvaghet: Svårigheter att gå, nedsatt balans och ibland muskelförtvining.

• Autonoma symptom: Yrsel vid uppresning, hjärtklappning eller mag-tarmproblem.

Besvär efter till exempel strålning kan komma många år efter avslutad behandling, och då har kanske patienten ingen kontakt med specialistvården längre. Då är det viktigt att primärvården kan koppla besvären till strålningen eller till exempel behandling med cytostatika, och vid behov remittera vidare till teamet.

Viktigt nå anhöriga med information

När det gäller gruppen anhöriga försöker teamet bjuda med dem till möten, och även informera och förklara och svara på eventuella frågor.

– På så vis ökas ju också förståelsen för vad den cancersjuke går igenom i form av behandlingar, biverkningar och andra problem kopplade till cancerdiagnosen, förklarar Lina Fredriksson och fortsätter;

– Cancerrehabilitering är ju inte en enskild insats, utan en mängd av åtgärder som görs ute i vården varje dag. Omvårdnad och medicinska insatser är väldigt nära integrerat med rehabiliteringen. Allt är nära sammanlänkat!

Digitala inslag

Eftersom vi bor i ett avlångt län jobbar teamet till viss del med digitala lösningar. Ett exempel är digitala mottagningsbesök när det är görbart.

– Vi har även digital träningsgrupp två pass i veckan. Då leder jag passet på skärmen och deltagarna tränar hemma hos sig. Blandat styrka och kondition i cirka 35 minuter per pass. En dag i veckan avslutas passet med medicinsk yoga. Det här är väldigt uppskattat, berättar Anna-Karin Enghult.

– Efter avslutad rehabiliteringen skickas det ut en enkät där patienterna får skatta hur nöjda dom är och om de känner att de haft någon nytta av kontakten med teamet, berättar Mante van den Heuvel medicinsk sekreterare i teamet.

Text & Foto: Lena Manneby