Mål 3. Ökade förädlingsvärden och mer försäljning utanför länet

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Statistik på Regionfakta visar att antalet företag med export av varor är relativt litet i Jämtlands län (387 st. år 2017), näringslivsstrukturen är en naturlig förklaring. Antalet exportföretag har minskat sedan 2008, speciellt bland mindre företag med lägre omsättning.

Norrlandsfondens undersökning visar att i totala värden är varuexporten lågt från Jämtlands län i förhållande till övriga län. En uppskattning för 2017 visar på ett exportvärde på 3600 miljoner kronor, vilket var en ökning med 19 procent från året innan. Samtidigt sjönk exportvärden en aning mellan 2014 till 2016.

Det finns faktorer som påverkar exportstatistiken, vilket kan ge missvisande bild över värdeskapandet som sker. En faktor är huvudkontorets belägenhet. Värdeskapande kopplas i allmänhet till företagets säte, då försäljningen sker från huvudkontoret kan exportvärdena hamna i ett annat län. Likaså får underleverantörer som sänder sina produkter till samarbetspartner i allmänhet ingen del i sin partners exportframgångar. Det samma gäller även råvaror och insatsvaror som levereras till andra län. Exempelvis har mycket av skogsråvaror som exporteras från bruk och hamnar i Västernorrland sitt ursprung i Jämtlands län. Omfattningen av dessa och vad de betyder för exportvärdena för Jämtlands län är dock svåra att se.

Noterbart är att tjänstesektorn saknas i statistiken, likaså genererar besöksnäringen ”exportvärden” med sina över 612 000 gästnätter från utlandet.[1] Dessa har med andra ord inte beaktats i bedömningen.

Bruttoregionalprodukten per invånare var 353 000 kronor under 2016, i förhållande till övriga län hamnar Jämtlands län i nedre halvan. Energisektorns andel av BRP är runt 7 procent vilket är högst i landet. Räknas den bort hamnar länet längre ner i jämförelsen. BRP:n ökade med 5 procent 2017 från året innan, motsvarande för riket var 4 procent. Samtidigt visar utvecklingen en ökning från 2010 med 7 procent, jämförelsevis var ökningen i riket 30 procent. Här finns mycket av förklaringen inom energisektorns variation.

Antal export företag och varuexporten i miljoner kronor

Figur 3-1 Antal exportföretag med export av varor Jämtlands län

Källa: Regionfakta.com

Det framkommer ovan att antalet företag i Jämtlands län med export av varor var under 2017 under 400. Utvecklingen visar på att antalet minskat sedan 2008 med runt 70 företag. Mellan 2010 och 2012 ökade antalet en aning varefter antalet minskade igen.

Figur 3-2 Antal exportföretag och andel efter omsättning Jämtlands län och riket 2017

Källa: Regionfakta.com

Det framkommer ovan att de flesta företagen med export har en omsättning som är under 250 000 kr om året. I andelar är bilden i det stora likadan för riket, dock är andelen med större omsättning något högre. 71 procent av företagen i Jämtlands län med export hade en omsättning som var under en miljon (69 procent i riket). Endast 6 företag med export hade en omsättning som var över 100 miljoner kr, i andel av exportföretagen är det lika stor i riket (ca 2-3 procent).

Figur 3-3 Antalet företag med export efter omsättning Jämtlands län 2008 till 2017

Källa: Regionfakta.com

Ovan ser vi en tidsserie över antalet exportföretag av varor utifrån omsättning, i Jämtlands län. Det är antalet exportföretag med låg omsättning som minskat övertid i Jämtlands län, från drygt 300 år 2009 till drygt 200 år 2017. De med en omsättning mellan 250 000 till en miljon har varierat mellan 60 och 80 företag. De med över en miljon i omsättning har varit stabilt i antal.

De flesta exportföretagen i Jämtlands län har sin handel främst mot övriga Norden och EU. I jämförelse med riket är exporten mot Norden förhållandevis stor, I riket exporterar de flesta företag sina varor till EU.

Figur 3-4 Varuexporten i miljoner kronor Norrland efter bransch 2017

Källa: Norrlandsfondens konjunkurbarometer 2018

Norrlandsfondens årliga undersökning över konjunkturen i Norrland uppskattar varuexportens värde till 3600 miljoner kronor under 2017 för Jämtlands län[2]. I förhållande till övriga Norrlands län är det lite, men till skillnad mot de övriga länen saknar Jämtlands län stora tunga industrier.

Fördelningen mellan branscher visar på att verkstadsindustrin står för den stora delen av exporten. Trävaruindustrin står för den andra stora delen. Dessa stod för två tredje delar av allaexport. Här syns förstås inte de inom nationella ”exporten”.

Figur 3-5 Varuexporten i miljoner kronor Jämtlands län 2012-2017

Källa: Norrlandsfondens konjunkurbarometer 2018

Ovan ser vi att undersökningen visar att exporten ska ha ökat i Jämtlands län från 2016 till 2017 med 19 procent. Samtidigt visar den att sedan 2014 minskade exportvärdet årligen under tre års period även om minskningen inte var dramatisk.

Figur 3-6 Varuexporten i miljoner kronor i Jämtlands län 2012-2017 efter bransch

Källa: Norrlandsfondens konjunkurbarometer- rapporterna. Egen bearbetning

Ovan ser vi varuexporten utifrån de största exporterande branscherna, i Jämtlands län.
Utvecklingen inom de största varuexporterande branscherna visar på att både inom verkstadsindustrin och trävaruindustrin minskade exporten mellan 2014 till 2016. Därefter ökade exporten igen till 2017 inom båda branscherna. Inom partihandeln minskade handeln från 2012 fram till 2015 var efter det skett en ökning till samma nivå så då. Inom övrig industri visar utvecklingen en motsatt trend med en topp 2015.

Undersökningen tyder på att verkstadsindustrin ökade med 10 procent till 2017 från året innan. Trävaruindustrin ökade med 23 procent och partihandeln med 35 procent.

Det finns faktorer som påverkar exportstatistiken och vilket kan ge missvisande bild över värdeskapandet som sker. En faktor är huvudkontorets belägenhet. Värdeskapande kopplas i allmänhet till företagets säte, med andra ord hamnar exportsiffrorna i så fall till andra i län då försäljningen sker från huvudkontoret. Likaså underleverantörer som sänder sina produkter till samarbetspartner får i allmänhet ingen del i sin partners exportframgångar.

Det samma gäller även råvaror och insatsvaror som levereras till andra län. Exempelvis mycket av skogsråvaror som exporteras från bruk och hamnar i Västernorrland har sitt ursprung i Jämtlands län.

Omfattningen av dessa och vad de betyder för exportvärdena för Jämtlands län är dock svåra att se.

Det bör också noteras att statistiken ovan endast visar exportvärden för varor. Stora ”exportvärden” genereras inom besöksnäringen i vårt län, 2018 var det 612000 gästnätter från utlandet vilket år 21 procent av samtliga kommersiella gästnätter.[3] Likaså syns inget om tjänstesektorn.

Utvecklingen av Bruttoregionalprodukten

Figur 3-7 Bruttoregionalprodukt i löpande priser, miljoner kronor Jämtlands län

Källa: Regionalräkenskaperna, SCB

Ovanstående diagram visar utvecklingen av bruttoregionalprodukten 2000-2017 för Jämtlands län. Bruttoregionalproduktionen (BRP)[4] i Jämtlands län har ökat relativt stabilt med större variation mellan 2008 och 2010. Mellan 2011 till 2013 sjönk BRP:n men därefter har den ökat årligen igen. År 2017 var BRP:n 47293 miljoner kronor i löpande priser[5], vilket var en ökning med 5 procent från året innan. I riket var samma ökning 4 procent. Från 2010 ökade BRP:n med 7 procent samtidigt som ökningen i riket var 30 procent.

Jämtlands län är det län där energisektorns andel av BRP är störst, 2016 innefattade den 7,3 procent av BRP:n i länet. I löpande priser innebar det 3 314 miljoner kronor. Motsvarande för riket var 2,1 procent och övriga län i norra Sverige runt 4 procent. Värmland har näst högsta andel med 5,9 procent.[6] För kommunerna Ragunda och Härjedalen har energisektorns andel stor påverkan på BRP:n. Med andra ord finns vissa svårigheter i BRP begreppet, speciellt på kommunalnivå.

Figur 3-8 BRP per capita med och utan energisektorn 2016, tusental kronor

Källa: Regionfakta.com- SCB. Egen bearbetning

Diagrammet ovan visar hur Jämtlands län ligger på den nedre halvan i en läns jämförelse då det gäller BRP per invånare. År 2016 var BRP:n 353 000 kronor per capita. Räknas energisektorns andel bort visar statistiken tydligt att summan sjunker till runt 325 000 kronor per invånare, diagrammet visar hur energisektorn påverkar Jämtlands län förhållandevis mycket i jämförelse med andra län.

Figur 3-9 BRP per capita 2005 till 2017

Källa: Regionfakta.com samt uppskattning för 2017* egenbearbetning av data från SCB, Regionalräkenskaperna och befolkningsstatistik

Ovan ser vi utvecklingen av BRP per capita vilket visar på nedgång både 2009 och 2011 i Jämtlands län. Därefter har utvecklingen varit mer stabil, från och med 2013 ökade summan igen. I förhållande till riket har skillnaden ökat en aning de senaste fem åren, 2012 var skillnaden 68 000 kronor per invånare, 2017 hade den ökat till runt 90 000 kronor. En uppskattning för 2017 är att BRP per capita är runt 364 000 kronor.

Figur 3-10 Bruttoregional produkt i löpande priser, miljoner kronor, efter näringsgren i Jämtlands län 2000-2017

Källa: Regionräkenskaperna, SCB

Ovan kan ses hur värdet av produktion ökat inom tjänstesektorn de senaste fem åren. Inom varuproduktion skedde en ökning fram till 2010 varefter det skedde en kraftig minskning för att sedan sjunka marginellt. Här finns förklaringen till minskningen i totala BRP:n mellan 2010 till 2012. Från 2015 har det skett en ökning igen.

Tidigare exportvärden mätta av Business Sweden

Figur 3-11 Exportvärden avseende varor i Jämtlands län 2012-2015

Det bör noteras att figuren ovan endast visar exportvärden för varor. Stora ”exportvärden” genereras från besöksnäringen i vårt län vilka syns inte här

Ovan ser vi tidigare statistik från Business Sweden där det framkommer att Jämtlands län exporterar lite varor utomlands i jämförelse med övriga län, endast Gotland har lägre exportvärden. Statistik från 2015 visar att Jämtlands läns exportvärde för varor var 2,9 miljarder kr. Det var en ökning med 7,7 % från 2012 vilket var något lägre än rikets 10,2 % för samma period. De låga exportvärdena för varor i jämförelse med andra regioner har givetvis sin förklaring i Jämtlands länsnäringslivsstruktur med många små företag och avsaknaden av riktigt stora exporterande företag.

Källhänvisningar:

[1] Källa: Inkvarteringsstatistik, SCB

[2] Uppgifterna på för exportvärdena baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Beräkningarna är av schablonmässig karaktär, vilket gör att resultaten skall tolkas med försiktighet

[3] Inkvarteringsstatistik, SCB

[4] Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Bruttoregionalprodukt (BRP) är motsvarighet på regionalnivå.

[5] Källa: Regionalräkenskaperna, SCB

[6] Källa: Regionfakta.com där under regional ekonomi