Mål 31. Hälso- och sjukvården erbjuder länsinvånarna högkvalificerad vård

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Utifrån de indikatorer som används så har mortalitet i akut hjärtinfarkt minskat över tid, såväl i jämtland som i riket och både för kvinnor och män. Jämtlands län ligger nu på samma nivå som riket.

Utifrån nyckeltal i kolada framkommer att:

* Disponibla vårdplatser inom slutenvården i antal per 1000 invånare är något sämre i Jämtlands län än i riket.

* Överbeläggningar i somatisk slutenvård, antal per 100 disponibla håller sig Jämtlands län ungefär på riksgenomsnittet.

* Överbeläggningar i psykiatrisk slutenvård, antal/100 disponibla vårdplatser visar att Jämtlands län hamnar bland tredje delen med sämsta resultaten i riket.

* Patienter i sluten vård med vårdrelaterad infektion, andel (%), visar Jämtlands län har det bästa resultatet i regionjämförelsen. Värdena i riket är tydligt högre.

* Genomförd operation/åtgärd i specialiserad vård inom 90 dagar i procent, visar att andelen är lägst i Jämtlands län (63 procent).

* Rimlig väntetid till vård- eller hälsocentral, andel (%) visar att väntetiderna till vård- och hälsocentralen var bland de bättre.

* I en jämförelse över Förtroendet för sjukvården som helhet hamnar länet bland de i mitten

Ålderstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt

Figur 31-1 Åldersstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare[1] år 2017

I Jämtlands län var antalet dödsfall i akut hjärtinfarkt 74 per 100 000 invånare år 2017, vilket är i samma nivå som i riket som helhet. Norrbotten hade de högsta antalet med 112 följt av Blekinge och Gävleborg med 95 respektive 88. Lägsta antalet var i Uppsala och Kronoberg med 57 och 58.

Figur 32-2 Åldersstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare år 2017 efter kön

En jämförelse mellan könen visar att i samtliga delar av landet dör fler män än kvinnor i akut hjärtinfarkt. I Jämtlands län var antalet döda i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare 109 män och 46 kvinnor, motsvarande för riket var 103 och 53. Största skillnaden i antalet mellan könen var i Gotland (90), följt av Örebro (80). Här ligger Jämtlands län (60) aningen högre än riket (50). Lägst har Uppsala (24) och Värmland (30).

Figur 31-3 Åldersstandardiserad mortalitet i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare år 1987‐2017

Trenden visar på minskande antal döda både på totalen som bland män och kvinnor i Jämtlands län likväl som i riket. Under tioårsperioden 2007‐2017 minskade mortaliteten från 153 till 74 per 100 000 invånare i Jämtlands län, en minskning med 48 %. Motsvarande minskning i riket var 49 %.

Bland män har antalet per 100 000 invånare minskat från 225 till 109 på tio år i Jämtlands län. Bland kvinnor har antalet minskat från 101 till 46. Motsvarande minskning i riket är 2013 till 103 bland män och 11 till 53 bland kvinnor.

Sedan våren 2015 erbjuder sjukvården i Jämtlands län s.k. ballongsprängning (PCI) vilket är en viktig behandlingsform vid akuta hjärtinfarkter och kan vara livsavgörande för en patient. I vilken mån nedgången i dödsfall för män under 2016 och 2017 är en effekt av detta är för tidigt att svara på.

Nyckeltal i Kolada

I Kolada finns nyckeltal över Hälso- och sjukvården i regionerna i Sverige för att jämföra:

• omställning till vård
• patienternas syn på vården
• tillgänglighet cch väntetider
• säker vård

Vi har valt att följa några av dessa indikatorer för att kunna se vilka signaler finns. Här väljer vi att jämföra både mot riket och övriga län, men också mot regioner med liknande socioekonomisk struktur samt Regioner där Hälso- och sjukvården är lika i form av storlek. Givetvis visar dessa inte exakt hur bra Hälso- och sjukvården är utan mer en jämförelse över hur bra resultaten är i jämförelse med andra regioner och riket.

Tabell 31-4 Lista över regioner inom "Liknande regioner, hälso- och sjukvård" samt Liknande regioner socioekonom[2]

Tabellen ovan visar vilka regioner som ingår i de två olika jämförbara kategorierna.

Tabell 31-5 Nyckeltal i Kolada

För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner/landsting i Kolada efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg.

Tabellen ovan visar nyckeltal i de valda indikatorerna i Kolada efter de fyra olika kategorierna.

Då det gäller omställning till vård visar Disponibla vårdplatser inom slutenvården i antal per 1000 invånare att det i Jämtlands län fanns (2018) 2,07 platser / 1000 invånare. Det i förhållande till riket och övriga län var något lägre. I jämförelse med regioner vars sjukvård är likartat samt regioner med liknande sociekonomiska struktur är antalet lågt. Utvecklingen övertid visar på att antalet disponibla vårdplatser minskat både från året innan (2,18) samt 2010 (2,77). I samtliga regioner har det skett en minskning.

Överbeläggningar i somatisk slutenvård, antal per 100 disponibla visar att Jämtlands län hör till de län vars resultat hör till mittengruppen. Resultatet är något bättre än riket men sämre än bland annat regioner med liknande socioekonomisk struktur eller liknande sjukvård sett från storlek.

Nyckeltal för Överbeläggningar i psykiatrisk slutenvård, antal/100 disponibla vårdplatser visar att Jämtlands län hamnar bland tredje delen med sämsta resultaten. Regioner med liknande socioekonomisk struktur ligger i nivå med länet. De tre sista åren har resultaten varit bland de sämre i landet.

Det andra nyckeltalet kopplat till säker vård, Patienter i sluten vård med vårdrelaterad infektion, andel (%), visar Jämtlands län har det bästa resultatet i regionjämförelsen. Värdena i riket är tydligt högre. De senaste fem åren har Jämtlands län hamnat bland de med bättre resultat.

Nyckeltalet Genomförd operation/åtgärd i specialiserad vård inom 90 dagar i procent, visar att andelen är lägst i Jämtlands län (63 procent). Region Halland har högst (91,8 procent). Länet har tydligt lägre andel än riket (82,5) samt de två olika jämförelse grupper Regioner med liknande socioekonomi (79,0) och liknande landsting (81,9). I samtliga län har andelen minskat övertid, den är dock något brantare i länet än riket och övriga.

Samtidigt visar nyckeltalet Rimlig väntetid till vård- eller hälsocentral, andel (%) att väntetiderna till vård- och hälsocentralen var bland de bättre. Här har resultatet övertid blivit bättre i en jämförelse mellan regionerna.

Indexet för patienters upplevelse över kvalitet tyder på patienterna har gott intryck av primär vården då den jämförs mot övriga län och riket. Länet har ett av de högre värdena, 2018 var den 83 jämfört med rikets 80. Liknande landsting och regioner med liknande socioekonomi var indexet 81 i båda fallen. Värden finns endast för få år bakåt, 2015 var indexet 79 för Jämtlands län.

I en jämförelse över Förtroendet för sjukvården som helhet hamnar länet bland de i mitten, 60 procent av de som svarat på en enkätundersökning svarade att de hade stort eller mycket stort förtroende för Hälso- och sjukvården i länet.

Källhänvisning:

[1] Källa: Socialstyrelsen Omfattar personer som avlidit med diagnosen akut hjärtinfarkt som underliggande eller multipel dödsorsak. Med akut hjärtinfarkt avses här diagnoskoderna 410 (enligt Icd9), I21 eller I22 (enligt Icd10).
Fallen i åldrarna 20 och äldre ingår och har relaterats till medelbefolkningen i motsvarande åldrar.
Den sammanlagda medelfolkmängden år 2010 för kvinnor och män har använts vid åldersstandardiseringarna för båda könen. Se- Statistikdatabas för hjärtinfarkt

[2] Dessa syftar till regioner där sjukvården är lik varandra i form av storlek och befolkningsmängd samt till regioner där den socioekonomiska strukturen är lik varandra. Se Kolada för mer information