Läget i länet

Mål 9. Näringslivsanpassade utbildningar

Det är en utmaning att mäta hur pass näringslivsanpassade utbildningarna i regionen är. Ett sätt är att studera hur matchningen mellan utbud och efterfrågan av kompetensen ser ut hos arbetskraften.

Relationen mellan arbetslösheten och vakansgraden, d.v.s. kvarstående platser i relation till antalet i arbetskraften, har som syfte att visa på effektiviteten på arbetsmarknaden. I idealfallet bör lediga platser kunna matchas av den tillgängliga arbetskraften. Med andra ord bör arbetslösheten sjunka då vakansgraden ökar. Däremot om arbetslösheten ökar eller står kvar tyder det på att utbudet av kompetens inte motsvarar det som efterfrågas.

Figur 9. Kvarstående lediga platser på arbetsförmedlingen i relation till arbetslösheten

Figur 9. Kvarstående lediga platser på arbetsförmedlingen i relation till arbetslösheten

Källa: Rams, Matchningsindikatorer, Arbetsförmedling. Bearbetning region Jämtland Härjedalen.

År 2008 var andelen kvarstående platser nästan 1 % av antalet personer i arbetskraften samtidigt som arbetslöshetsgraden låg på 5,9 % av arbetskraften. Mellan 2008 och 2012 var vakanstalet i Jämtlands län relativt oförändrat samtidigt som arbetslöshetsgraden ökade kraftigt mellan 2008 och 2010. På riksnivå har utvecklingen efter 2009 varit mer stabil. Mellan 2013- 2015 skedde en ökning av vakansgraden samtidigt som arbetslösheten sjönk, takten var dock inte samma. När vakansgraden ökar snabbare än arbetslösheten sjunker tyder det på att utbudet av kompetens inte motsvarat efterfrågan. Med andra ord har det funnits utmaningar i matchningen vilket bidrar till svårigheter i rekrytering.

Arbetsförmedlingens undersökningar bland arbetsgivare visar på ökade utmaningar i matchningen. Arbetskraften minskar och arbetsgivare har svårare att rekrytera rätt kompetens inom flera områden, bland annat inom vård och omsorg, utbildning, bygg och anläggning, industrin, teknik och IT mm.¹

Ett relevant mått som SCB tagit fram är matchad förvärvsgrad, vilket visar på andelen som är sysselsatta och är matchade i förhållande till totala befolkningen mellan 20-64 år. I Jämtlands län var förvärvsgraden 2015 77,2 %, vilket är en minskning från 79,4 % 2013. Knappt 48 procent av befolkningen var sysselsatta med matchande yrke och utbildning, jämfört med 58 % 2013. Skillnaden mellan förvärvsgraden och matchade förvärvsgraden tyder på att det finns de i arbetskraften vars utbildning inte är efterfrågad i samma utsträckning. Eftersom den matchade förvärvsgraden har sjunkit med hela 10 % de senaste åren, har detta förhållande dessutom kraftigt försämrats. Det framgår också att den matchade förvärvsgraden är högre för kvinnor än för män.

En utbildningsform som har en stark koppling till de behov som finns på arbetsmarknaden är yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar). För att bli beviljad att få driva en utbildning av Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) måste anordnaren visa på att det finns ett tydligt behov av utbildningen, därmed är näringslivet starkt kopplat till framtagande av en utbildning. Uppföljningar gjorda av MYH visar att stora andelar får jobb efter utbildningarna.

Figur 10. Antalet ansökningar per plats i YH-utbildningar

Diagram visar antal ansökningar per plats i YH-utbildningar

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

Antalet startade utbildningsomgångar i YH‐utbildningar i Jämtlands län har varierat mellan 6 och 9 under åren 2010‐2016, vilket är ett av de lägsta antalen i riket. Jämförelsevis har det startat mellan 20 och 26 utbildningsomgångar i Västernorrland. Antalet platser i relation till folkmängd ger dock en annan bild. Antalet platser som kommer att avslutas mellan 2017‐2024 per 10 000 invånare är 112 i Jämtlands län vilket är betydligt fler än i bland annat Västerbotten (65 platser), Dalarna (92) och Norrbotten (79). I Västernorrlands län är antalet 141 vilket är i nivå med Stockholms län (145).2

Söktrycket är högst på utbildningarna i Jämtlands län. År 2016 skickades 6 ansökningar in per utbildningsplats i länet medan genomsnittet i riket låg på 4,8. 90 % av ansökningarna var gjorda av kvinnor. Var fjärde kvinna beviljades 2016 en utbildningsplats i Jämtlands län medan motsvarande siffra för män är en av tre. Hur skillnaderna var mellan de olika utbildningsinriktningarna saknas på regional nivå.3

Källhänvisning

1. Arbetsmarknadsutsikterna i Jämtlands län 2018. Arbetsförmedlingens hemsida/statistik och publikationer/prognoser
2. Myndigheten för Yrkeshögskola
3. Myndigheten för Yrkeshögskola

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN