Läget i länet

Mål 23. Förbättrade kommunikationer överbygger de långa avstånden

Mål 23

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

  1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
  2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
  3. Samt 5 - 10 årstrend.
    Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

 

Sammanfattning:

Den fortsatta satsningen på nattågstrafiken innebär en förbättring mot tiden innan, för några år sedan då nattågstrafiken till länet drogs in.

Genomförandegraden i den så kallade Länstransportplanen, statens fördelning till Regionerna ur den nationella transportplanen, har under 2018 och 2019 varit mycket god. Flera av de sedan länge planerade bristerna i vårt regionala vägnät har blivit åtgärdade. Antalet underhållsåtgärder, nya beläggningar mm. har under sommaren 2019 varit rätt goda.

På totalen behöver länet tilldelas anslag och investeringar som innebär en standardhöjning på länets stomvägar.

Tågförbindelser

Som delmål under rubriken snabba och pålitliga tågförbindelse anges bland annat att; ”Dagliga tågförbindelser ska utvecklas mellan Jämtlands län och södra Sverige med restider under 4,5 timmar Östersund – Stockholm.”

Vid mättillfället i september 2019 uppgick den kortaste restiden enigt tidtabell Östersund - Stockholm till 4 timmar och 49 minuter. I andra riktningen uppgick den kortaste restiden till fem timmar. Turerna är några minuter snabbare än vid mättillfället för två år sedan.

Dessa turer utförs av SJ med moderna tåg som trafikerar Norra Stambanan. Detta är den kortaste sträckan. Om det inte var så trångt på banan skulle det vara möjligt att nå restider under 4 timmar och 30 minuter.

För nattågen uttalas att de ska finnas ”nattåg med tider anpassade till behovet av nattsömn och möjligheten att vara framme i Stockholm/Göteborg/Malmö respektive Östersund till arbetstid. Pålitligheten i förhållande till tidtabell ska vara hög.” Vid mättillfället september 2019 finns dagliga, direktgående nattåg till Stockholm och Göteborg men inte till Malmö. Ankomsttiderna i Stockholm är 6.15, Göteborg 10.25 och i Östersund 6.30.

Den 2 april 2016 slutade SJ att bedriva regelbunden nattågstrafik mellan Östersund och södra Sverige under annat än högsäsong. I september 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att upphandla daglig nattågstrafik på Sträckan Duved-Östersund-Stockholm. Ett regeringsbeslut 2019-09-03 garanterar nattågstrafiken t o m 2023.

Tågtrafikens punktlighet de senaste 12 månaderna är

Snabbtågen: 80 procent inom 5 min,

InterCity: 85 procent inom 5 min

Nattågen: 82 procent inom 5 min

Ett ytterligare delmål under denna rubrik är att; ”Fortsatta satsningar ska göras på tågtrafiken längs axeln Trondheim‐Östersund Sundsvall, både vad gäller turtäthet och restider som medger daglig pendling. Förstärkning och elektrifiering av Meråkerbanan är angelägen för att stora godsmängder ska kunna föras över på järnväg och att norska hamnar i Trondheimsregionen ska kunna användas i större omfattning.”

Hösten 2019 finns nio dubbelturer med regionaltåg mellan Sundsvall och Östersund. Fem av dessa fortsätter till Duved. Av dessa går två dubbelturer vidare till Storlien för byte av tåg mot Trondheim.

Planeringsarbete pågår för elektrifiering av Meråkerbanan, ett projekt som ingår i gällande Nasjonal Transportplan i Norge. Hösten 2019 meddelas att 100 miljoner NKR avsätts i kommande budget 2020 som en första etapp för elektrifiering av Meråkerbanan.

Bra flygförbindelser

I den regionala utvecklingsstrategin anges att flyget har en ”viktig roll för att ge resmöjligheter mellan Östersund och Stockholm över dagen samt för besöksnäringen. Flyget till Stockholm ger också möjlighet att snabbt och enkelt nå andra destinationer i och utanför landet. Ett bra utbud av turer anpassade till behoven ska finnas. Konkurrens mellan olika flygbolag ska uppmuntras.”

För närvarande bedriver två konkurrerande bolag kommersiell trafik mellan Östersund och Stockholm.

Vid mättillfället den 10 september 2019 erbjöd SAS sex avgångar mellan Åre/Östersunds flygplats och Arlanda i varje riktning. Samtidigt erbjöd BRA fyra avgångar mellan Åre/Östersunds flygplats och Bromma i vardera riktningen. Den senare har minskat på trafiken från att flyga varje dag till torsdag- söndag[1].

Av den regionala utvecklingsstrategin framgår också att; ”Dagliga flygförbindelser till rimliga priser skall finnas mellan Östersund och Umeå/Luleå.”

För närvarande bedrivs av Trafikverket upphandlad flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Gällande avtal sträcker sig fram till oktober 2019. Vid mättillfället den 10 september 2019 fanns två avgångar i varje riktning.

Av den regionala utvecklingsstrategin framgår också att; ”Från Härjedalen, där avstånden till både tåg och flygplatsen på Frösön är långa, ska det finnas dagliga flygförbindelser till Stockholm anpassade till resenärernas behov.”

För närvarande bedrivs av Trafikverket upphandlad trafik mellan Sveg och Stockholm. Gällande avtal sträcker sig fram till oktober 2019. Vid mättillfället den 10 september 2019 fanns två avgångar måndag till fredag i varje riktning mellan Sveg och Stockholm/Arlanda, 3 avgångar på torsdagar och en avgång på söndagar.

Bra standard på våra vägar

I den regionala utvecklingsstrategin anges bland annat att; ”Vägarna i och till länet ska hålla hög standard vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. De nationella stamvägarna E14 och E45 ska förbättras så att de genomgående möjliggör korta restider med hög säkerhet.”

Genomförandegraden i den så kallade Länstransportplanen, statens fördelning till Regionerna ur den nationella transportplanen, har under 2018 och 2019 varit mycket god. Flera av de sedan länge planerade bristerna i vårt regionala vägnät har blivit åtgärdade. Antalet underhållsåtgärder, nya beläggningar m m har under sommaren 2019 varit rätt goda. På totalen behöver länet tilldelas anslag och investeringar som innebär en standardhöjning på länets stomvägar.

Den skyltade hastigheten kan sägas indikera såväl vägarnas standard som framkomlighet. På väg E14 är den högsta skyltade hastigheten 100 km/h.

Av kartan nedan framgår de skyltade hastigheterna på väg E14 år 2017 vilka gällt sedan senaste hastighetsförändringar på vägen genomfördes år 2013.

Karta 23-1 Skyltade hastigheter på väg E14 år 2017

Karta visar skyltade hastigheter på väg E 14 från år 2013

Trafikverket har i förslaget till reviderade plan för hastighetssänkningar (september 2019) i Jämtlands län föreslagit att år 2020 ska följande sträckor få sänkt hastighet till 80 km/h:

E 45 Östersund – Häggenås, E 45 316/Åsarna – E 14/Brunflo och E 45 (Sveg) Nilsvallen – Älvros.

För år 2021 förslås följande sträckor få sänkt hastighet till 80 km/h:

E 14 Krokom – Järpen, väg 87 Bringåsen – Odensberg och E 14 Västernorrlands länsgräns – Gällö.

Hög trafiksäkerhet

Av gällande regional utvecklingsstrategi framgår att; ”Inga personer ska dö eller skadas svårt i trafiken i vårt län, nollvisionen är vårt mål.”

Figur 23-2 Antal döda i trafiken per 100 tusen invånare i Riket och Jämtlands län 2009- 2018

Antal döda i trafiken per 100 tusen invånare Riket och Jämtlands län 2009- 2018

Källa: Transportstyrelsen.

Antalet döda i trafiken per hundratusen invånare har oftast varit högre i Jämtlands län än i riket totalt. Utvecklingen de senaste två åren visar på en kraftig ökning. Ökningen ligger till största del hos männen. Dock påverkas länets litenhet i att statistiken svänger mer dramatiskt.

Tabell 23-3 Antal döda och svårt skadade i vägtrafiken i Jämtlands län 2009‐2018

Tabell visar antalet döda och svårt skadade i trafiken i Jämtlands län 2009 – 2015

Källa: Transportstyrelsen

Fler män än kvinnor som dör och skadas i trafiken. Förhållandet är detsamma i riket som helhet och förklaras inte bara av att det är fler män än kvinnor som rör sig i vägtrafiken. Männen, och i synnerhet de yngre männen, är kraftigt överrepresenterade bland de trafikdödade och trafikskadade även när hänsyn tas till färdlängd.[2]


Källhänvisning

[1] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=7206543

[2] Vägtrafikskador 2012, statistik 2013:9, Trafikanalys

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN