Läget i länet

Mål 23. Förbättrade kommunikationer överbygger de långa avstånden

Tågförbindelser

Som delmål under rubriken snabba och pålitliga tågförbindelse anges bland annat att; ”Dagliga tågförbindelser ska utvecklas mellan Jämtlands län och södra Sverige med restider under 4,5 timmar Östersund – Stockholm.”

Vid mättillfället i november 2017 uppgick den kortaste restiden enigt tidtabell mellan Östersund och Stockholm till 4 timmar och 52 minuter. I andra riktningen uppgick den kortaste restiden till fem timmar och tre minuter. Dessa bägge turer utförs av SJ med moderna tåg som trafikerar sträckan via Ljusdal och Bollnäs, det vill säga på Norra Stambanan. Detta är den kortaste sträckan. Om det inte var så trångt på banan skulle det vara möjligt att nå restider under 4 timmar och 30 minuter.

Ett annat delmål i den regionala utvecklingsstrategin är att ”nattåg ska finnas med tider anpassade till behovet av nattsömn och möjligheten att vara framme i Stockholm/Göteborg/Malmö respektive Östersund till arbetstid.”

Sedan den 2 april 2016 har SJ slutat att bedriva regelbunden nattågstrafik mellan Östersund och södra Sverige under annat än turistsäsong. Vid mättillfället i november 2017 fanns inget direkt nattåg mellan Östersund och södra Sverige. Regeringen har dock 2017-09-07 uppdragit åt Trafikverket att upphandla nattågstrafik till och från Jämtland på sträckan Stockholm – Duved för att tillgodose en daglig trafik på sträckan Stockholm – Duved med trafikstart senast 1 juni 2018.¹

Ett ytterligare delmål under denna rubrik är att; ”Fortsatta satsningar ska göras på tågtrafiken längs axeln Trondheim – Östersund Sundsvall, både vad gäller turtäthet och restider som medger daglig pendling. Förstärkning och elektrifiering av Meråkerbanan är angelägen för stora godsmängder ska kunna föras över på järnväg och att norska hamnar i Trondheimsregionen ska kunna användas i större omfattning.”

Hösten 2017 finns nio dubbelturer med regionaltåg mellan Sundsvall och Östersund. Fem av dessa fortsätter till Duved. Av dessa går två dubbelturer vidare till Storlien för byte av tåg mot Trondheim.

Planeringsarbete pågår för elektrifiering av Meråkerbanan, ett projekt som ingår i gällande Nasjonal Transportplan i Norge. Elektrifieringen har tidigare bedömts bli klar år 2023. Då medel för elektrifieringen inte ingår den norska regeringens förslag till statsbudget för 2018 som presenterades 2017-10-12 kan elektrifieringen av banan komma att bli försenad gentemot tidigare planer.

Bra flygförbindelser

I den regionala utvecklingsstrategin anges att flyget har en ”viktig roll för att ge resmöjligheter mellan Östersund och Stockholm över dagen samt för besöksnäringen. Flyget till Stockholm ger också möjlighet att snabbt och enkelt nå andra destinationer i och utanför landet. Ett bra utbud av turer anpassade till behoven ska finnas. Konkurrens mellan olika flygbolag ska uppmuntras.”

För närvarande bedriver två konkurrerande bolag kommersiell trafik mellan Östersund och Stockholm.

Vid mättillfället den 8 november 2017 erbjöd SAS sju avgångar mellan Åre/Östersunds flygplats och Arlanda i varje riktning. Samtidigt erbjöd BRA fyra avgångar mellan Åre/Östersunds flygplats och Bromma i vardera riktningen.

Av den regionala utvecklingsstrategin framgår också att; ”Dagliga flygförbindelser till rimliga priser skall finnas mellan Östersund och Umeå/Luleå.”

För närvarande bedrivs av Trafikverket upphandlad flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Gällande avtal sträcker sig fram till oktober 2019. Vid mättillfället den 8 november 2017 fanns två avgångar i varje riktning.

Av den regionala utvecklingsstrategin framgår också att; ”Från Härjedalen, där avstånden till både tåg och flygplatsen på Frösön är långa, ska det finnas dagliga flygförbindelser till Stockholm anpassade till resenärernas behov.”

För närvarande bedrivs av Trafikverket upphandlad trafik mellan Sveg och Stockholm. Gällande avtal sträcker sig fram till oktober 2019. Vid mättillfället den 8 november 2017 fanns två avgångar i varje riktning mellan Sveg och Stockholm/Arlanda.

Bra standard på våra vägar

I den regionala utvecklingsstrategin anges bland annat att; ”Vägarna i och till länet ska hålla hög standard vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. De nationella stamvägarna E 14 och E 45 ska förbättras så att de genomgående möjliggör korta restider med hög säkerhet. ”

Den skyltade hastigheten kan sägas indikera såväl vägarnas standard som framkomlighet. På väg E 14 är den högsta skyltade hastigheten 100 km/h.

Av kartan nedan framgår de skyltade hastigheterna på väg E 14 år 2017 vilka gällt sedan senaste hastighetsförändringar på vägen genomfördes år 2013.

Figur 33. Skyltade hastigheter på väg E 14 år 2017

Karta visar skyltade hastigheter på väg E 14 från år 2013

Trafikverket har i rapporten ”Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard”, daterad 2016-03-10, föreslagit sänkningar av hastigheten från 90 till 80 km/h mellan Krokom och Järpen från år 2019 och från 100 till 80 km/h mellan Bräcke och Gällö på väg E14 från år 2024.

På väg E 45 har Trafikverket i samma rapport föreslagit hastighetssänkningar från 90 till 80 km/h mellan Åsarna och Brunflo från år 2022 och från 90 till 80 km/h mellan Östersund och Häggenås från år 2020.

Region Jämtland Härjedalen har i yttrande över Trafikverkets rapport föreslagit andra åtgärder än hastighetssänkningar för att uppnå ökad trafiksäkerhet på vägnätet. Inga beslut finns ännu fattade i dessa frågor.

Hög trafiksäkerhet

Av gällande regional utvecklingsstrategi framgår att; ”Inga personer ska dö eller skadas svårt i trafiken i vårt län, nollvisionen är vårt mål.”

Utvecklingen när det gäller antalet döda eller svårt skadade i vägtrafiken i Jämtlands län framgår nedan.

Tabell 9. Antal döda och svårt skadade i vägtrafiken i Jämtlands län 2009 – 2017

Tabell visar antalet döda och svårt skadade i trafiken i Jämtlands län 2009 – 2015

Källa: Transportstyrelsen

Antalet döda i trafiken per hundratusen invånare har oftast varit högre i Jämtlands län än i riket totalt.

Av tabell 6 ovan framgår att det är betydligt fler män än kvinnor som dör och skadas i trafiken. Förhållandet är detsamma i riket som helhet och förklaras inte bara av att det är fler män än kvinnor som rör sig i vägtrafiken. Männen, och i synnerhet de yngre männen, är kraftigt överrepresenterade bland de trafikdödade och trafikskadade även när hänsyn tas till färdlängd.¹

Källhänvisning

1. Vägtrafikskador 2012, statistik 2013:9, Trafikanalys

 

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN