Läget i länet

Mål 25. Bredbandsnät med hög kapacitet når hela länet

mål 25

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

  1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
  2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
  3. Samt 5 - 10 årstrend.
    Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

I förhållande till riket och övriga län har Jämtlands län lägre andel hushåll och arbetsställen som har tillgång till minst 100 Mbit/s. Andelen är runt 14 procentenheter lägre än riket. År 2018 hade 68 procent av hushållen och 61 procent av arbetsställen tillgång till bredband med nämnda hastigheten.

Utvecklingen på kort sikt visar att andelen ökat med 2-3 procentenheter från 2017 beroende på vad man tittar på. Sedan 2014 har andelen ökat med 22-24 procentenheter. Utvecklingen har dock inte samma takt som utvecklingen i riket.

 

Husshållens och arbetsställenas tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet) i Jämtlands län

Figur 25-1 Hushållen och företagens tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet) 2018 i %

Husshållens och arbetsställenas tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet) i Jämtlands län

Källa: Post‐ och telestyrelsen, PTS.

Diagrammet ovan visar att andelen hushåll och arbetsställen som har tillgång till bredband om minst 100Mbit/s är lägre i Jämtlands län än i riket och de flesta länen. Andelen hushåll är högre än arbetsställen vilket är en generell bild över hela riket. Runt 68 procent av hushållen och 61 procent av arbetsställen har tillgång till nämnda hastigheten. Det är ca 14 procentenheter lägre än i riket. I jämförelse med övriga län ligger Dalarna, Kalmar och Västernorrland på ungefär samma nivå, medan exempelvis Norrbotten och Västerbotten har högre andelar. Här bör noteras att Jämtlands län är det län där flest i andel bor utanför tätorterna (tillsammans med Gotland).

Tabell 25-2 Andel Befolkning/hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, 1 oktober, Jämtlands län fördelat på kommun

tabell visar andel befolkning/hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s åren 2014 och 2015 i Jämtlands län och per kommun

Källa: Post- och telestyrelsen, PTS

Tabellen ovan visar att andelen ökat med 22-24 procentenheter, beroende på vad man tittar på, sedan 2014. På en kortare tid, dvs. från året innan visar statistiken på en ökning med 2-3 procentenheter vilket motsvarar ungefär 1300 hushåll. De inom regionala skillnaderna är stora. Bräcke och Östersund har hög andel med tillgång till minst 100 Mbit/s, runt 80 procent av både hushållen och arbetsställena. Andelen är lägre i Berg och Strömsund.

Tabell 25-3 Andel Befolkning/hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Jämtlands län fördelat på kommun och tätbebyggda och glesbebyggta områden

tabell visar andel befolkning/hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s I Jämtlands län och per kommun, fördelat på tätbebyggda och glesbebyggda områden

Källa: Post- och telestyrelsen, PTS

Inomregionala skillnaderna blir än mer tydligare utifrån tätort och glesbebyggt områden (allt utanför tätort). I tätorterna har 75 procent av hushållen och 70 procent av arbetsställen tillgång till nämnda hastigheten medan de i glesbygden har 40 procent respektive 45 procent tillgång. I Bräcke har 73 procent av hushållen och 81 procent av arbetsställen utanför tätorter tillgång till 100Mbit/s medan i Strömsund är det endast 10-13 procent. Östersunds höga andel för totalen beror mycket på att det flesta bor i tätort.

Figur 25-4 Arbetställens tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s /faktisk hastighet) 2010- 2018, procent

Diagram visar hushållens och företagens tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s per län år 2015

Källa: Post- och telestyrelsen, PTS

Ovan kan det ses att andelen arbetsställen i Jämtlands län följer utvecklingen i Västernorrland övertid. Gapet mot riket har ökat sedan 2010, med andra ord följer inte utvecklingen i länet den som är för riket.

Figur 25-5 Hushållens tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s /faktisk hastighet) 2010- 2018, procent

Hushållens tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s /faktisk hastighet) 2010- 2018, procent

Källa: Post‐ och telestyrelsen, PTS.

Diagrammet ovan visar att utveckling för hushållens del har lite samma mönster även om andelen i Västernorrland var något högre 2010. I förhållande till riket ökar även här gapet en aning.

Hur är det då med högre hastigheter som vår bredbandsstrategi säger att 98 % ska ha tillgång till år 2025? 78 procent av hushållen och 70 procent av arbetsställen i Jämtlands län har tillgång till fast bredband med 1 Gbit/s eller har fiber i absoluta närheten[1]. Motsvarande i riket är 91 procent av hushållen och 84 procent av arbetsställena.

Källhänvisning
Källhänvisning

[1] Källa: PTS. Måttet innebär i princip att en redan fiberansluten byggnad finns på samma gata och har ett gatunummer som faller inom samma tiotal som den ej fiberanslutna byggnaden. För den exakta metoden se bilaga 1 i rapporten ”PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2018”.

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN