Mål 26. En god service kan erbjudas alla invånare

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Att jämföra länet med övriga landet vad gäller tillgänglighet till den grundläggande kommersiella servicen i länet kan ge en skev bild. Jämtlands län är ett landsbygdslän och har en bebyggelsestruktur som är mer spridd än i övriga landet, med mycket stort antal småorter och byar över större delen av länets yta.

Med grundläggande kommersiell service menas dagligvaror, drivmedel, post, apotek och de grundläggande betaltjänsterna (ta ut kontanter, betalningsförmedling, dagskassehantering för föreningar och företag) med hänvisning till Tillväxtverkets definition.

En övergripande bild över de olika serviceslagen i länet visar att tillgängligheten till huvuddelen av dessa finns i tätorterna medan i glesbebyggda områden är servicetillgängligheten mer begränsad. Drivmedelsstationer och dagligvarubutiker finns mer utspritt.

I Jämtlands län handlar det mycket om samordning olika serviceslag vilket i slutändan betyder att fysiska platser så som dagligvarubutiker kan utvecklas som noder med fler olika servicefunktioner. Ett bredare utbud skapar förutsättningar för det enskilda företaget för att bedriva en ekonomiskt långsiktig och hållbar verksamhet.

Koncentrationen av den grundläggande kommersiella servicen finns runt Storsjön, likaså längs med de stora stråken E14, E45 och Rv 87. Utvecklingen på kort sikt är svår att se i brist på underlag.

Långsiktiga trenden visar att antalet dagligvarubutiker har minskat i länet, huvudsakligen i orter och områden längre ifrån tätorter. Minskningen har dock skett i hela landet. Sedan 2014 har antalet dock ökat en aning.

Tillgänglighet till olika service i Jämtlands län

Tillgänglighet till den grundläggande service är en komplex fråga, speciellt i ett län som Jämtlands län. Först och främst kan service bestå av både kommersiella och offentlig service.

Enligt Tillväxtverket handlar den grundläggande kommersiella servicen om dagligvarubutiker, apotek och apoteksombud, drivmedelsstationer, post/paket och betaltjänster. Inom den offentlig service finns bland annat grundskola och vårdcentraler.[1] I det här fallet har vi valt att titta på den grundläggande kommersiella servicen enligt Tillväxtverkets definition.

Att jämföra länet med övriga landet vad gäller tillgänglighet till den grundläggande kommersiella servicen ger en skev bild. I länet befinner vi oss i glesa strukturer där befolkningen är utspridd över hela länet, vilket är unikt. Statistik från 2017 visar att 29 procent av befolkningen i länet bor utanför en tätort, vilket är högst in landet. Överlag i riket är andelen 13 procent.[2]

Karta 26-1 Olika servicetyper tillgängliga i olika delar av Jämtlands län

Bilden ovan ger en övergripande bild över de olika serviceslagen i länet visar att tillgängligheten till huvuddelen av dessa finns i tätorterna medan i glesbebyggda områden är servicetillgängligheten mer begränsad. Siffran i ringen visar antalet noder som finns på platsen. Tillgängligheten av drivmedel är relativt utspridd i länet, likaså av dagligvaror med fullsortiment eller ej fullsortiment medan möjlighet till exempelvis kontantuttag[3] är mindre utspridd.

Arbetet i glesa strukturer handlar mycket om att samordna olika serviceslag vilket i slutändan betyder att de fysiska platser där dagligvarubutiker är belägna kan utvecklas med fler servicefunktioner. Tillgängligheten av en tjänst är mer komplex än att mäta mellan två fysiska punkter. Exempelvis går många av produkterna inom servicekategorierna att beställa både digitalt och analogt. Detta gäller allt från kontanter och resevaluta till dagligvaror som kan bli hemkörd till fram till dörren. Av de olika kommersiella serviceslagen har butiken för dagligvarorna en central roll i och med att den oftast används som en nod för andra servicefunktioner. I vissa fall kan även platser med enbart drivmedelsstationer fungera som en sådan nod. Ett bredare utbud skapar förutsättningar för det enskilda företaget för att bedriva en ekonomiskt långsiktig och hållbar verksamhet. .

En ytterligare dimension vad gäller tillgänglighet är det som sker i länet med utvecklingen av SOT-punkter. Det är en punkt med en viss lägstanivå av service med en integrerad krisberedskap som ska kunna tillhandahålla en viss nivå av service även i en händelse av en samhällsstörning. Under kommande år kommer ett antal kommuner i länet ha pekat ut ett antal dagligvarubutiker som ska utgöra en SOT-punkt. Detta är ett ytterligare sätt att stärka servicen i länet.

Kopplat till de grundläggande betaltjänsterna går det att utläsa av Länsstyrelsens årliga bevakningsrapport att utbudet av de analoga tjänsterna har en nedåtgående trend sett till antalet, tillika tillgängligheten av dessa, emedan de digitala utbudet får en ökad andel användare och marknad.

Antalet dagligvarubutiker i Jämtlands län

I tillgänglighetsanalyser kan landet delas in i olika områden utifrån närhet och tillgänglighet till tätorter av olika storlek, där ”Låg” och ”Mycket låg” avser områden långt från större tätorter[4]. Det är dessa glesbygdsområden som tidigare drabbats mest av butiksnedläggningar.

Ett minskat antal butiker i landsbygden där glesa strukturer råder medför också försämrad service inom andra områden då butikerna ofta fungerar som ombud för post och apotek med mera.

Tabell 26-2 Antalet dagligvarubutiker i Jämtlands län fördelat på tillgänglighetsklass

År 2017 var antalet dagligvarubutiker i Jämtlands län 142 (2017). Det är en minskning med 9 procent från 2008 i länet, ser man riket i stort minskade antalet med 8 procent. Ur ett kortare perspektiv (från 2014) har antalet ökat igen i länet. Förändringarna i antal (både minskning och ökning) har skett i områden som är något längre bort från tätorter (Låg tillgänglighet till tätort).

Samtidigt visar statistik att andelen av befolkningen som har längre resa till dagligvaror inte ändrats i Jämtlands län mellan 2008 och 2017. I länet har 1 procent mer än 20 minuters bilresa till dagligvaror, motsvarande i riket är 0,1 procent[5].

Enligt Tillväxtverkets rapport har det i riket största minskningen sedan 2008 skett i den tätortsnära landsbygden (17 procent) medan minskningen i glesbygden överlag varit 9 procent. I tätorterna har minskningen varit 5 procent.[6] Med andra ord har antalet butiker minskat i hela landet.

Karta 26-3 Tillgänglighet till närmaste dagligvarubutik

Utifrån kartan ovan kan man tyda att det i Norrlands inland finns många orter och områden i större utsträckning som har en restid som är längre än 25 minuter till närmaste dagligvarubutik. I Jämtlands län ser det ut som många orter och områden i Strömsund, norra Krokom och Åre samt västra Berg och Härjedalen har längre än 25 minuter.

Övrig service

Tabell 26- 4 Övrig kommersiell service

Tabellen ovan visar att antalet drivmedelsstationer ökat med fem från 2014 till 2018 i Jämtlands län. Det mesta av ökningen har skett i områden med låg tillgänglighet till tätort. Antalet apoteksombud har minskat i Jämtlands län sedan 2009 från 53 till 40 år 2017. Det är en minskning med 25 procent. Den främsta minskningen under denna tid har skett i orter och områden långt från tätorter (speciellt de med mycket låg tillgänglighet till tätort). Samtidigt har antalet öppenvårdsapotek ökat en aning, men ökningen har skett främst i tätorter medan de i glesbygden varit oförändrad. Tillgängligheten till serviceställen med kontantuttag har inte ändrats även om antalet överlag minskat en aning, förändringen har främst skett nära tätorter. [7]

2 procent av befolkningen i Jämtlands län hade 2017 mer än 20 minuter bilresa till närmaste paketombud, motsvarande i riket var 0,1 procent. Norrbotten hade näst högst andel med 1,4 procent. Motsvarandevis har 2,8 procent av arbetsställena i länet längre än 20 minuter till paketombudet, jämförelsevis är andelen i riket 0,3 procent.[8]

Karta 26-5 Apoteksombudens betydelse för tillgängligheten via bilresa till Läkemedel 2017 Jämtlands län

Apoteksombudens betydelse i länet är tydlig i kartan ovan där tillgängligheten förbättras bland annat i Bräcke, Ragunda, Åre och delar av Härjedalen och Berg samt norra Strömsund.