Mål 32. Andelen utomnordiskt födda motsvarar riksgenomsnittet

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Andelen utomnordiskt födda av befolkningen är lågt i jämförelse med övriga län och riket som helhet, år 2018 var andelen 8,5 procent. Jämförelsevis var riksnivån 16,8 procent. Räknas storstadsregionerna (Stockholms län, Skåne och Västra Götalands län) bort är andelen 13,1 procent vilket också är tydligt högre.

Endast Norrbotten och Gotland har lägre andel.

Utvecklingen övertid visar på att andelen i länet ökat, de senaste fem åren i större utsträckning än tidigare. År 2008 var andelen 3,9 procent av befolkningen, fem år senare (2015) 5,9 procent. Sammanlagt har andelen ökat med 4,6 procentenheter under tio år. I riket har ökningen var större. År 2008 var andelen 10,9 procent, fem år senare (2015) 14,5 procent. Ökningen de senaste tio åren är 5,9 procentenheter. Med andra ord har skillnaden till riket ökat från 7 procentenheter (2008) till 8,3 (2018). Räknas andelen bara utanför storstadsregionerna har skillnaden ökat med en procentenhet till 4,6.

Förändringen ett år tillbaka är för liten för att göra en bedömning på.

Länet har under perioden 2013 - 2018 haft ett positivt flyttnetto mot utlandet med 6595 personer men
data på inrikes flyttströmmar visar att det är fler utomnordiskt födda som flyttar från Jämtlands län till övriga landet än tvärt om. I antal står utomnordiskt födda för drygt en fjärdedel av de som flyttat ut, från 2014 är antalet -2900 personer. Samtidigt är det något fler inrikes födda som flyttat in än ut (överskott 397).

Andelen utomnordiskt födda

Figur 32-1 Andel (%) utomnordiskt födda efter län och riket 2018

Drygt 8,5 procent av befolkningen i Jämtlands län (2018) är utomnordiskt födda. Det är långt från riksnivå där andelen är 16,8 procent. Skillnaden är tydlig, 8,3 procentenheter. Endast Norrbotten och Gotland har lägre andelar. I Norrbottens fall påverkas andelen av en större andel från övriga Norden, drygt 4 procent i jämförelse med 1,6 procent i Jämtlands län. Räknas storstadsregionerna (Stockholms län, Skåne och Västra Götalands) bort är andelen utomnordiskt födda 13,1 procent, vilket också är tydligt högre än länets andel.

Största andelen utomnordiskt födda av befolkningen finns i Stockholm, Skåne och Kronoberg, dessa tre ligger över Riket.

Karta 32-2 Andel (%) utomnordiskt födda efter län och riket 2018

Kartan ovan visar att det geografiskt är generellt lägre andelar i de nordliga länen.

Figur 32-3 Andel (%) utomnordiskt födda män och kvinnor av totala befolkningen efter län och riket 2018

I Jämtlands län är 4,5 procent utomnordiskt födda män och 4 procent kvinnor. Motsvarande i riket är 8,6 och 8,2 procent. I samtliga län är det fler utomnordiskt födda män än kvinnor. Skillnaderna mellan andelen män och kvinnor av totala befolkningen varierar mellan 0,2 procentenheter (Gävleborg) till 0,7 procentenheter i Kronoberg. I Jämtlands län är skillnaden 0,5 och riket 0,4.

Figur 32-4 Andel (%) utomnordiskt födda i Jämtlands län efter kommun och i riket 2018

Inom Jämtlands län varierar andelen utomnordiskt födda av befolkningen en del. Lägsta andelen har Krokom med 6 procent (2018), högsta andelen finns i Ragunda, Bräcke, Strömsund och Åre med runt 10 procent. Östersund ligger på 8 procent dvs. på länsnivån. Samtliga kommuner ligger långt ifrån riksnivå på 16,4 procent. Andelsmässigt flest män finns i Åre och Bräcke medan kvinnor i Ragunda och Bräcke. Största skillnaden finns i Åre (1,2 procentenheter) och lägst i Östersund (0,2 procentenheter).

Figur 32-5 Andel utomnordiskt födda i Jämtlands län, norra Sverige och riket åren 1990 ‐ 2018

Utvecklingen övertid visar att andelen i Jämtlands län ökat sedan 1990. Sedan 2008 har andelen ökat från 3,9 procent till 8,5 procent vilket är 4,6 procentenheter under en 10-årstid. De senaste fem åren har ökningen var kraftigare, från 2013 (5,9 procent) är ökningen 2,6 procentenheter. Jämförelse visar har andelen i riket ökat mer. Från 2008 (10,9 procent) till 2018 (16,8 procent) har ökningen varit 5,9 procentenheter. De senaste fem åren har andelen i riket ökat med 3,5 procentenheter. Med andra ord har skillnaden till riket ökat från 7 procentenheter 2008 till 8,3 procentenheter 2018. Även i förhållande till riket exkluderat storstadsregioner är utvecklingen lägre. Skillnaden har ökat med en procentenhet under tio åren.

Figur 32-6 Antal invånare i Jämtlands län efter födelsebakgrund 1990 - 2018

De gröna värdena syftar till den gröna linjen, de orangea värdena till de orangea linjerna. Det på grund av olika skalor.

Utvecklingen av antalet personer födda utanför norden visar att antalet ökat sedan 2002, 2013 började antalet öka kraftigare. Under flera år har de utomnordiskt födda kvinnorna i länet varit fler än männen, men sedan år 2013 är männen fler. Ökningen av andelen och antalet utomnordiskt födda i länet sammanfaller tydligt med ökat mottagande av nyanlända i länets alla kommuner, samtidigt visar stagnationen 2018 på de minskade möjligheterna att komma till landet som asylsökande och skärpta reglerna för att få uppehållstillstånd. En annan viktig faktor är att Migrationsverket avvecklat sin verksamhet i länet. Samtidigt visar utvecklingen av antalet födda Sverige en ökning 2017 och 2018.

Tabell 32-7 Befolkningsförändring 2013 ‐ 2018 per kommun i Jämtlands län

Av tabellen ovan framgår tydligt det stora flyttnettot från utlandet mellan 2013 och 2018. Invandringen har de senaste fem åren varit det som ökat på befolkningsantalet, speciellt i de mindre kommunerna. Sammanlagt för länet är det 2500 personer fler som flyttat ut ur länet mot övriga landet. Samtidigt har under samma tid 6600 fler personer flyttat in än ut från utlandet, överskottet består främst av utom nordiskt födda. Antalet inrikes födda och nordiskt födda är ungefär det samma då det gäller in och utflyttning mot andra länder.[1]

Av tabellen framgår också att Östersunds kommun haft en inflyttning från övriga kommuner om drygt 1500 personer mellan åren 2013 och 2018.

In- och utflyttning

Figur 32-8 Inrikes in- och utflyttning efter födelsebakgrund 2014 - 2108

Flyttöverskott mot övriga län har varit negativ i Jämtlands län. Under de fem senaste åren har negativa överskott berott främst på att de är utrikes födda som flyttar (vidare) till andra delar av landet än till länet, det handlar huvudsakligen om de utomnordiskt födda. Sammanlagt har det mellan 2014 och 2018 flyttat in nästan 400 fler inrikes födda från andra län till Jämtlands län än tvärtom. Under samman tid är flyttnettot drygt -2900 utrikesfödda. Av de utrikesfödda som flyttade ut 2018 var 96 procent utomnordiskt födda, bilden är den samma går man bakåt i tiden.

I antal står utomnordiskt födda för drygt en fjärde del av de som flyttat ut, 2018 flyttade 1229 utomnordiskt födda ut ur Jämtlands län mot övriga riket vilket i andel var 29 procent. Med andra tyder statistiken på att det sker en vidareflyttning från länet, de som invandrat flyttar vidare i större utsträckning till övriga landet än till länet.[2]

Figur 32-9 Flyttnettot bland Utrikesföddas mot övriga län och utlandet Jämtlands län 2009 - 2018

Diagrammet ovan visar hur flyttnettot bland utrikesfödda mot övriga län går i motsatt riktning som flyttnetto mot utlandet. Att kurvorna är varandras spegelbilder med ett års förskjutning på inrikes flyttningen tyder på att många utrikesfödda som invandrat till Jämtlands län flyttar vidare i stor utsträckning till övriga landet. Exempelvis kom sammanlagt 1865 utrikesfödda år 2017 in till länet från utlandet, redan året efter flyttade runt 340 personer av dessa vidare till andra delar av Sverige.[3]

Flyttning är den faktor som numera påverkar befolkningsutvecklingen mest, inte bara Jämtlands län utan i hela landet. Antalet nyanlända som av olika anledningar flytt från sina hemländer förklarar det positiva invandringsnettot som, genom att kompensera för både det negativa födelsenettot och inrikes flyttnetto, medfört att länets befolkning ökat under senare år. Det stora antal asylsökande som kommit till landet samt Migrationsverkets närvaro i länet har varit en förutsättning för denna utveckling. Den förändrade inriktningen av migrationspolitiken samt Migrationsverkets avveckling av verksamheten i länet kommer att påverka länets befolkningsutveckling negativt under kommande år. Vi kommer också sannolikt se en ökad skillnad i den demografiska utvecklingen mellan län som har ett fortsatt inflöde av asylsökande och nyanlända och vårt län där mottagandet, enligt nuvarande prognoser, kommer vara mycket lågt.

Källhämvisning:

[1] Källa: Monadatabasen för Jämtlands län, SCB

[2] Källa: Monadatabasen för Jämtlands län, SCB

[3] Källa: Monadatabasen för Jämtlands län, SCB