Mål 34. Det är attraktivt för unga vuxna att bosätta sig i länet

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Sammanlagt bodde det 20 095 unga mellan 18-30 år i Jämtlands län år 2018, av dessa var det något fler män än kvinnor.

Under 2018 flyttade 76 fler unga vuxna till Jämtlands län än ut. I en jämförelse med övriga län hamnar länet på totala flyttöverskottet[1] strax under mitten. Fem av 21 län hade tydligt negativa flyttnetton, två av dessa var Norrbotten och Västernorrland.

Det positiva flyttnettot för 2018 beror främst på invandringen, länet hade 321 fler unga som flytta in än ut från ett annat land. Jämförelsevis var inrikes flyttöverskottet negativt, sammanlagt flyttade 245 fler unga ut ur Jämtlands län mot övriga Sverige än till länet. Även här hamnar länet i ganska i mitten i en jämförelse både sett i bara antal och samt flyttunderskottet i relation till mängden unga i länet.

Utvecklingen övertid visar att totala flyttöverskottet ökat en aning mellan 2009 - 2018. Fram till 2014 flyttade fler unga ut än in, men efter det börjar ökade invandringen synas i totala flytten. Samtidigt är skillnaden mellan in och utflyttningen mot övriga delar av landet negativ under hela tiden och årliga variationen är mellan -250 och -450 förutom 2017 då antalet sjönk till -543 mycket på grund av en ökning av antalet utrikesfödda som flyttade ut.

Mellan 2009 - 2018 flyttade sammanlagt 48 färre unga till Jämtlands län än in, invandringen har bidragit under en längre period till att antalet unga inte sjunkit. Sammanlagt drygt 3300 fler unga har flyttat till andra delar av landet än som flyttat till Jämtlands län. I en jämförelse med övriga län motsvarar det i antal den som Västerbotten har men i relation med underskottets storlek till mängden unga i länet är det i nivå med Sörmland och Kronoberg som har dubbelt så stora underskott. Länet ligger dock i mitten i en läns jämförelse, Dalarna och Kalmar har haft den största obalansen i inrikes flyttningen i förhållande till mängden unga i länet.

In- och utflyttning bland unga 18-30 år

Sammanlagt bor det 20095 unga mellan 18 - 30 år i Jämtlands län år 2018, 10 675 av dessa var män och 9420 kvinnor, med andra ord aningen fler män. Övertid har antalet varierat runt 20 000, fram till 2013 var antalet något under. Variationen beror till viss del av årskullarnas storlekar som ”ersätter” varandra definierade gruppen, dvs. hur många är de som är 17 och ”träder” in i gruppen 18 – 30 och hur många är de som ”träder ut”. Fram till 2012 fanns det fler 17 åringar än 30 åringar vilket till viss del förklarar ökningen, de senaste fem åren har det varit tvärtom.

En annan förklaring till utvecklingen är skillnaden i in- och utflyttningen bland de unga.

Tabell 34-1 Totala flyttöverskottet för män och kvinnor 18 ‐ 30 år efter län 2018

Tabellen ovan visar på totala överskottet år 2018 i de olika länen. År 2018 var det totala flyttöverskottet för unga mellan 18 - 30 år i Jämtlands län 76, med andra ord flyttade fler unga in i länet än ut. Bland männen var flyttnettot 13 och kvinnorna 63. I jämförelse med övriga delar av riket ligger länet tillsammans med Värmland och Gotland strax under mitten. De största negativa flyttnetton har Kalmar, Västernorrland, Dalarna och Norrbotten samtidigt som det till storstadsregionerna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne flyttar flest in i förhållande till ut.

Anledningen till Jämtlands län har 2018 en positiv flyttöverskott är på grund av invandringen. Inrikes flytten bland 18 - 30 år visar -245 (-197 bland män och -48 bland kvinnor). Samtidigt flyttade 321 (210 bland män och 111 bland kvinnorna) fler in från utlandet än ut.

Mittuniversitetet är en viktig aktör som bidrar till det positiva flyttnettot eftersom många studerande blir kvar i regionen efter examen.

En annan faktor som påverkar de ungas flyttmönster är bostadssituationen. Om det fanns fler små och prisvärda lägenheter så skulle fler stanna i länet. Vilket är en särskilt viktig fråga för de delar av länet som har störst dragningskraft, främst axeln Åre – Östersund.

Endast 7 av 21 län hade 2018 en positiv inrikes flyttning bland 18 - 30 åringar (Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala, Östergötland, Örebro och Västerbotten). Gemensamt för dessa är att alla har större universitet. Det intressanta är att Skåne hade en negativ flyttning bland männen (-99). Samtliga län har en positiv utrikesöverskott vilket i många fall har lyft totala flyttöverskottet till det positiva, så också i Jämtlands län. I sex län har det inte räckt till. I Värmlands fall var flyttnettot negativt för endast kvinnorna.

En blick på ett längre perspektiv visar att det sammanlagt mellan 2009 - 2018 flyttat nästan lika många unga till Jämtlands län som ut (-48). Jämförelsevis var det totala flyttöverskottet Stockholm över 152 000 unga, Västra Götaland hade drygt 51 000 och Skåne 41 000. I andra ändan flyttade över 2800 fler ut ur Dalarna än in, likaså 2400 i Kalmar. Västernorrland har största negativa flyttnettot bland de unga av Norrlandslänen (-1786).

Figur 34-2 Totala flyttöverskottet för unga i 18 ‐ 30 års åldern i de nordligaste länen 2009‐2018

En närmare titt visar att sedan 2014 har flyttnettot bland unga 18 - 30-åringar varit positivt i länet. Jämförelsevis mot övriga nordliga länen visar att Norrbotten och Västernorrland har haft en något större årlig variationen, de sista åren med fler som flyttat ut än in. Västerbotten däremot har haft en stadig ökning i flyttöverskottet, 2018 sjönk den en aning. I samtliga fall syns tydligt invandringstopparna som fanns 2016 och 2017.

Kraftiga nedgångarna efter 2016 kan förklaras med att utrikesfödda började flytta vidare till andra delar av landet. Exempelvis flyttade 2017 sammanlagt 737 unga utrikesfödda mellan 18 - 30 år ut ur Jämtlands län till andra delar av landet. Året innan (2016) var antalet 471 och året efter (2018) 519[2].

Figur 34-3 Totala flyttöverskottet för kvinnor och män i 18 ‐ 30 år i de nordligaste länen 2009 ‐ 2018

En jämförelse mellan könen visar övergripande samma mönster, skillnaden är att det bland män är aningen högre positiva överskott. Skillnaden är även att invandringstoppen år 2016 och 2017 är inte lika tydlig bland kvinnorna som bland männen. I Jämtlands län syns tydligt år nedgången 2017 då sammanlagt 437 unga utrikesfödda män och 300 kvinnor flyttade ut ur länet. År 2018 minskade antalet kvinnor till 198 och män till 321[3]. Norrbotten och Västernorrland har haft både bland männen och kvinnorna de senaste två åren ökning i negativa inrikes flyttöverskottet vilket tyder på en ökning av vidare flyttning bland utrikesfödda.

Figur 34-4 Flyttöverskott unga 18 - 30 år efter totala, inrikes och utrikesflyttning Jämtlands län 2009‐2018

Diagrammet ovan visar att flyttöverskottet i Jämtlands län har haft en positiv utveckling sedan 2014 bland de unga, mycket beroende på ökade invandringen men även på grund av minskade skillnader mellan inrikes in och utflyttningen. Bilden visar även att fler unga flyttat ut än in då det gäller inrikes flyttning.

Sammanlagt har det mellan 2009 - 2018 flyttat drygt 3300 fler ut till andra län än in, satt i relation motsvarar det 17 procent av befolkningen 2009. I antal är det lika mycket som i Västerbotten som har större befolkningsmängd, där motsvarar underskottet 7 procent.

I en jämförelse mellan länen hamnar Jämtlands län i mitten i nivå med Sörmland och Kronoberg som har ungefär dubbelt så stora underskott. De största flyttunderskotten mellan 2009 - 2018 bland unga i förhållande hur många som bor i länet finns i Kalmar och Västernorrland där dessa skulle motsvara 25 procent av de unga år 2009. Även Dalarna, Norrbotten och Gotland har haft stor utflyttning i förhållande till antalet unga i länet.[4]

År 2017 flyttade tydligt fler ut ur länet än in samtidigt som flytt från utlandet började minska, det drog ner på totala flyttöverskottet. En förklaring för 2017 är att antalet utrikesfödda som flyttade vidare till andra delare av landet ökade.

Figur 34-5 Flyttöverskott unga kvinnor och män 18 - 30 år efter totala, inrikes och utrikesflyttning Jämtlands län 2009‐2018

Mellan könen ser mönstren ut relativt lika, skillnaden är i mängderna. År 2017 var det totalt fler unga kvinnor som flyttade in än ut. Att det är fler unga utrikesfödda män än kvinnor som vandrade in syns tydligt i flyttöverskotten.

Figur 34-6 Flyttöverskott unga 18 - 30 år efter kommun och inomregional, inrikes- och utrikesflyttnings överskott Jämtlands län 2018

Inom länet finns regionala skillnader, Östersund har en positiv nettoflyttning från de övriga kommunerna i länet. År 2018 flyttade 171 fler unga in än ut till övriga delar av länet. Åre var den enda kommunen som hade ett positivt överskott mot övriga län. Samtliga kommun hade ett överskott då det gäller utrikesflytt.

Figur 34-7 Flyttöverskott unga 18 - 30 år efter kommun samt inrikes och utrikesflyttningsöverskott Jämtlands län 2009-2018

Mellan 2009 och 2018 är Östersund den enda kommunen i länet som haft en positivt inrikes flyttöverskott, mycket på grund av flytt inom länet. Åre har låg nära noll medan övriga kommuner hade tydligt negativa inrikes flyttnetton. Samtliga kommuner har haft en tydligt positiv flyttöverskott från utlandet som dämpat negativa effekten av negativa inrikes flyttet. Dock ökade invandringen kraftigt mellan 2013 till 2016.

Källhänvisning:

[1] Flyttöverskott och flyttnetto syftar till skillnaden mellan inflyttning och utflyttning. Med andra ord kan vara positiv eller negativ

[2] Källa: Monadatabasen för Jämtlands län. För övriga län saknas information, där av ingen jämförelse.

[3] Källa: Monadatabasen för Jämtlands län. För övriga län saknas information, där av ingen jämförelse.

[4] Källa: Befolkningsregistret, SCB. Egen bearbetning