Mål 35. Bra och välutvecklat mottagande av alla nya länsinnevånare

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Ett välutvecklat mottagande av nya länsinvånare är en väldigt omfattande fråga och berör både utrikesfödda men även inrikes födda som flyttar från andra län. Behoven är dock också väldigt olika. Vi har här valt att lite mer titta på de utrikesfödda i och med att där kan mottagandet vara mer komplicerat utifrån arbete, bostad mm.

År 2018 ökade befolkningsantalet i Jämtlands län till över 130000. Det totala flyttöverskottet för det året var 503. Länen hade negativt inrikes flyttöverskott, -573, vilket balanseras upp av utrikes flyttet med positiva 862.

De senaste fem åren har negativa inrikes flyttet berott främst på att det är fler utrikes födda flyttar (vidare) till andra delar av landet. Sammanlagt har det mellan 2014 och 2018 flyttat in nästan 400 fler inrikes födda från andra län till Jämtlands län än tvärtom. Under samman tid är flyttnettot drygt -2900 bland de utrikesfödda.

2018 flyttade 1278 utrikesfödda ut ur Jämtlands län mot övriga riket vilket i andel var 30 procent all inrikes utflyttning. Året innan var andelen 37 procent.

Utflyttningen mot övriga län har ökat i takt med ökade invandringen vilket tyder på en många utrikesfödda flyttar vidare till andra län efter ett år eller två efter invandring. Även inflyttningen har ökat på grund av invandringen men inte i samma omfattning.

Dessa tyder på att det finns vissa utmaningar att få utrikesfödda att bosätta sig länet.

Sysselsättningsgraden bland de utrikesfödda är något lägre i länet än i riket. Andelen i sysselsättning har varit relativt oförändrat över tid även om det finns inom regionala skillnader. Arbetslösheten är något högre, vilket tyder på att det är något svårare att hitta jobb i länet.

Dock visar statistik från Arbetsförmedlingen att andelen i arbete/studier dag 90 efter etableringsperiod ökat de senaste åren till 56 procent.

Förövrigt lyfter en rapport från Länsstyrelsen om att det finns vissa svårigheter för de med svagare ekonomi (många nyanlända) att hitta lämpligt boende i vissa delar av länet på grund av prisutveckling och större konkurrens.[1]

In och utflyttning

Figur 35-1 Flyttöverskott efter län 2018

År 2018 ökade befolkningsantalet i Jämtlands län för första gången sedan 1999 till över 130 000. Det totala flyttöverskottet för det året var 503. Endast två län hade negativt flyttnetto på totalen, Västernorrland och Norrbotten. Däremot hade Jämtlands län en negativt inrikes flyttöverskott, -573, vilket balanseras upp av utrikes flyttet med positiva 862. Förhållandevis är inrikes flyttnettot -0,3 procent av befolkningsstorleken i Jämtlands län vilket är i linje med Dalarna. Både Västernorrland och Norrbotten hade motsvarande -1 procent. I andra ändan låg Uppsala med 0,7 procent av befolkningsmängden, även Gotlands positiva flyttöverskott är stort i relation till befolkningen (0,7 procent).

Sammanlagt 61 fler kvinnor flyttade ut ur Jämtlands län till övriga landet än in, samtidigt som 298 fler män flyttade ut. De senaste två åren har det i antal varit aningen fler män än kvinnor som flyttat ut, år 2018 var det 2260 män och 2002 kvinnor mot övriga riket. Samtidigt flyttade 1941 kvinnor och 1962 män till länet från andra delar av Sverige. I relation till befolkningsstorleken är inflyttningen 3,0 procent och utflyttningen 3,3 procent, jämförelsevis motsvarar inrikes inflyttningen i Uppsala 4,4 procent och utflyttningen 3,6 procent av befolkningsmängden. I andra ändan motsvarar både in och utflyttningen i Västra Götaland, Skåne och Stockholm under 2 procent av totala befolkningen. I länsjämförelse hamnar Jämtlands län i den övre halvan.

När det gäller invandringen kom 665 män och 528 kvinnor till Jämtlands län samtidigt som 161 män och 170 kvinnor flyttade ut. I förhållande till befolkningsmängd är invandringen 0,9 procent vilket är i nedre halvan i en läns jämförelse. I Stockholm motsvarar invandringen 1,7 procent. Gävleborg har lägst med 0,7 procent.

Figur 35-2 Flyttöverskott efter totalen, inrikes och utrikesflytt, kvinnor och män 2009- 2018

Sedan 2012 har totala flyttöverskottet varit positiv både för män och kvinnor, det året ökar invandringen tydligt. Nedgången i invandringen 2018 syns i flyttöverskotten både för män och kvinnor. Skillnaden är att volymerna är något högre bland männen. Inrikes flyttningen har varierat mellan -200 och -400 för båda könen, dock var den flyttnettot för kvinnor -61 nu år 2018 vilket är det högsta värdet under de senaste tio åren.

Figur 35-3 Inrikes in- och utflyttning efter födelsebakgrund 2014-2108

De senaste fem åren har negativa inrikes flyttet berott främst på att det är fler utrikes födda flyttar (vidare) till andra delar av landet. Sammanlagt har det mellan 2014 och 2018 flyttat in nästan 400 fler inrikes födda från andra län till Jämtlands län än tvärtom. Under samman tid är flyttnettot drygt -2900 bland de utrikesfödda.

I antal har de utrikesfödda stått för över en fjärde del av utflyttningen under dessa fem åren, 2018 flyttade 1278 utrikesfödda ut ur Jämtlands län mot övriga riket vilket i andel var 30 procent. Året innan var andelen 37 procent.

Figur 35-4 In- och utflyttning bland Utrikesföddas mot övriga län och utlandet Jämtlands län 2009-2018

Diagrammet ovan visar in- och utflyttningen bland utrikesfödda mot övriga län och mot utlandet. Utflyttningen mot övriga län har ökat i takt med ökade invandringen vilket tyder på en många utrikesfödda flyttar vidare till andra län efter ett år eller två efter invandring. Likaså har även antalet inflyttningen från andra län ökat en aning efter samma mönster. Med andra ord har ökade invandringen till Sverige även påverkat inflyttningen från andra län.

Figur 35-5 Inrikes flyttöverskott i norra Sverige 2009-2018

Utvecklingen i de fyra norra länen skiljer sig åt då det gäller inrikes flyttöverskottet. Jämtlands län och Västerbotten följer samma utveckling där de fyra senaste åren har det negativa flyttnettot legat runt -500. Västernorrland och Norrbotten har sedan 2014 haft en tydligt ökade underskott då det gäller inrikes flyttningen. Den sammanfaller utifrån tid i samma tidpunkt som invandringen ökade kraftigt. Det tyder på att vidare flyttningen är kraftigare i dessa län i jämförelse med Jämtlands län. Med andra ord, även om vidare flyttning sker från länet så är effekten inte lika kraftig som andra län.

Figur 35-6 Personer i Migrationsverkets mottagningssystem i Jämtlands län, 1 januari

Diagrammet ovan visar på hur antalet individer i Migrationsverkets mottagningssystem minskat i Jämtlands län kraftigt sedan 2017. Det i sin tur kommer att påverka antalet invandrare i officiella statistiken.

Förutsättningar på arbetsmarknaden

Det som påverkar mottagandet av nya länsinvånare, speciellt de utrikesfödda är förstås möjlighet till jobb, boende, studier mm. Sysselsättningen var 2017 något lägre bland de utrikesfödda i länet (57 procent) än riket (59 procent). Det är speciellt bland de födda utanför Europa som skillnaden är tydlig (fem procentenheter lägre i länet). Övertid har sysselsättningsgraden varit relativt oförändrad, även om det finns inom regionala skillnader.[1]

Arbetsförmedlingen månadsstatistik visar på att arbetslösheten bland utrikesfödda var högre i länet än i riket, runt fem procentenheter högre i maj 2019, samtidigt som på totalen var arbetslösheten lägre i Jämtlands län.[2]

Figur 35-7 Andel i arbete/utbildning dag 90 ackumulerat under perioden

Diagrammet ovan visar andelen nyanlända i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad etableringsperiod. Andelen har ökat sedan 2015 till 56 procent år 2018.

Tillgång till bostäder

Länsstyrelsen bostadsanalys lyfter att marknadsutvecklingen i Åre och Östersund kommun och i vissa orter i Krokom och Härjedalen medför att stigande priser respektive hyresnivåer. Det nämns även att nya produktionen inte svarar på exakta behov som finns vilket kommer att leda till svårigheter hos de med svagare ekonomiskt läge så som unga, äldre och nyanlända att hitta en bostad. Rapporten lyfter också att konkurrensen är hög inom vissa områden och att ”bostadsbeståndet karakteriseras av inlåsningsproblematik i alla upplåtelseformer”. Det i sig gör det svårare att hitta lämplig bostad på andrahandsmarknaden för dem med ekonomiskt mer begränsade förutsättningar.[3]

Utbildning

Övergripande har utrikesfödda fler som endast en förgymnasial utbildning samtidigt endast runt hälften av utrikesfödda elever som gått grundskolan får en behörighet till yrkesprogram. För många av dem kan möjligheterna i länets begränsade arbetsmarknad var utmanande.

Social inkludering finns det inget underlag om, men frågan är förstås viktig för att få nyanlända att trivas och stanna.

Källhänvisning:

[1] Källa: Registerdata för integration, SCB –kan hittas under Temaområden

[2] Källa: Arbetsförmedlingen

[3] Rapporten: Bostadsmarknadsanalys 2019. En lägesbild över bostadsmarknaden i Jämtlands län. Länsstyrelsen Jämtlands län. Se Länsstyrelsens hemsida