Mål 2. Ökade investeringar och god tillgång till riskkapital

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Det bör noteras att all investering inte syns i statistiken, vilket kan ge fel bild. Många investeringar utgörs av leasing vilket inte per definition utgör som investering. En övervägande del av investeringarna redovisas inte som sådana utan istället bokförs som produktionskostnader av olika skäl.

Tillgänglig statistik visar att investeringar i forskning och utveckling är nivåerna låga i Jämtlands län i förhållande till riket och övriga län. Även de offentliga verksamheternas investeringar är lägre i förhållande med riket. Likaså är industrins investeringar förhållandevis låga, vilket förklaras till viss del av småföretagarstrukturen.

De olika investeringarnas nivåer har varit relativt stabila de sista åren som data finns för, övergripande bilden visar på att vissa investeringar minskat en aning och andra ökat från året innan.

Då det gäller god tillgång till riskkapital finns det inga indikatorer som beskriver det.

Investeringar inom forskning och utveckling samt i kommuner och industrin

Svårigheten med statistik över investeringar som finns tillgängligt är att all investering inte syns i dessa. Investeringar i näringslivet är svåra att kvantifiera. Många av de stora investeringarna utgörs av leasing vilket inte per definition utgör som investering. Ett annat skäl är att övervägande del av investeringarna inte redovisas som sådana utan istället bokförs som produktionskostnader av olika skäl.

Det är svårt att säga hur omfattande dessa är. Därmed bör en viss försiktighet finnas i att dra för stora slutsatser i och med att felaktigheter som kan finnas.

Figur 2-1 Forsknings- och utvecklingsutgifter i egen verksamhet Jämtlands län 2007-2017

Källa: Forskning och utveckling i Sverige, SCB

Den statistik som finns tillgängligt visar att totala utgifterna för forskning och utvecklingsutgifter i egen verksamhet uppgick 2015 till 169 miljoner kr i Jämtlands län. Tyvärr visas ej utgifterna för 2017 på grund av att företagens utgifter har sekretess klassats för länet.

Övergripande minskade totala FoU-utgifterna mellan 2011 och 2015 i Jämtlands län. Minskningarna mellan 2011 och 2013 berodde på en minskning hos företagen, minskningen mellan 2013 och 2015 berodde på minskning på universitetet. Statistiken visar på att utgifterna ökat från 2015 till 2017 både inom det offentliga som på universitetet. Inom företagen ökade utgifterna en aning mellan 2013 och 2015. Den totala utgifterna 2017 för Jämtlands län kan antas ha ökat eller åtminstone legat på samma nivå 2015 baserat på ökningen inom offentliga och universitetet.

Figur 2-2 FoU intensitet 2007-2017 mätt som totala forsknings- och utvecklingsutgifter som andel i procent av Bruttoregionalprodukt, BRP

Källa: Nationalräkenskaperna samt Forskning och utveckling i Sverige, SCB

För att kunna jämföra sig med övriga län och riket kan FoU intensitet[1], dvs. andelen totala forsknings och utvecklingsutgifter av bruttoregionalprodukt (BRP), vara ett sätt även om måttet är lite trubbigt och har sina brister (se fotnoten). Jämförelsen med riket och övriga län i norra Sverige visar på att FoU-intensiteten är lågt i Jämtlands län.

Figur 2-3 Totala utgifter för egen FoU-verksamhet i företag per län

Källa: Forskning och utveckling, SCB

FoU‐verksamhet inom den privata företagssektorn, det vill säga företagens investeringar i forskning och utveckling[1] visar på att investeringarna har legat under 50 miljoner varierat mellan 20 och 50 miljoner kr årligen. Genomsnittet för åren 2011 till 2015 var 31 miljoner. De totala utgifterna hos företagen med över 10 anställda är låga i förhållande till övriga län, men dessa går inte att jämföras. Det beror på att antalet företag med fler än 10 anställda är lågt i Jämtlands län (se fotnot). För 2017 sekretess klassades statistiken på SCB:s hemsida.

Tabell 2-4 Kommunala investeringar i Jämtlands län mellan 2000-2017 (löpande priser), 1000 kr

Källa: Regionfakta.com - SCB samt Sveriges kommuner och landsting

Ovanstående tabell visar offentliga investeringar inom kommun och landsting och hur de utvecklats över tid[2]. Omräknat till fasta priser ökade de kommunala investeringarna under hela 2000‐talet fram till år 2008. Därefter sjönk en aning, men som ändå är högre än i början av 2000‐talet. Därefter har investeringsnivå legat relativt stabilt runt 700 och 800 miljoner kr. Utvecklingen mellan primärkommunala och landstings investeringar visar på att det i först nämnda ökat senaste 10 åren medans i det senare minskat. 2008 var 62 procent primärkommunala investeringar, 2017 hade andelen ökat till 88 procent i förhållande till landstinget.

Figur 2-5 Primärkommunala investeringar per invånare, kr 2017

Källa: Regionfakta.com- SCB

I förhållande till övriga län var det primärkommunala investeringarna i Jämtlands län 2017 något under riket och i mitten kategorin. Övertid har investeringarna varit nära riksnivån med en variation mellan 4000 till 5000 kronor per invånare.

När det gäller landstingets investeringar hamnar länet i botten för 2017 med 742 kr per invånare, för samtliga landsting var summan 2431 kr per invånare. Innan 2010 var investeringarna över nivån för samtliga landsting, 2008 var investeringarna 3272 kr per invånare. Efter 2010 sjönk investeringarna tydligt under nivån för samtliga landsting.

Tabell 2-6 Industrins investeringar som årlig genomsnitt per treårrsperiod 1995-1997 till 2013-2015, kronor per invånare

Källa: Regionfakta.com – SCB.

Uppgifterna avser företag med mer än 20 anställda inom tillverkningsindustri, C och D enligt SNI 02 samt B och C enligt SNI 2007.

Ovanstående tabell visar hur industrins investeringar i maskiner och byggnader per capita[3] är lågt i Jämtlands län. En förklarande faktor här är småföretagarstrukturen som finna i Jämtlands län. Över längre tid visar statistiken på en minskning i länet, sedan 2010 har genomsnittet för tre år varit stabil runt 1100 kr per invånare. Utvecklingen här är den samma som i riket. I de övriga länen i norra Sverige varierar investeringarna tydligare. Volymerna visar också på en tyngre industrisektor.

Tabell 2-7 Industrin investeringar 1991- 2016. Värden i miljoner kr, löpande priser

Källa: Regionfakta.com- SCB

Uppgifterna avser företag med mer än 20 anställda inom tillverkningsindustri, C och D enligt SNI 02 samt B och C enligt SNI 2007.

Tabellen ovan visar hur stor omfattning av industrins investeringar gått till maskiner i relation till byggnader både i Jämtlands län och riket. För 2015 och planerna för 2016 visade att 17 procent av investeringarna gick till byggnader, motsvarande för riket 11 procent. Den långsiktiga utvecklingen visar på att investeringarnas totala värden i Jämtlands län årligen cirkulerat ofta runt drygt 160 miljoner kronor sedan 2010 (genomsnittet från 2010 framåt är drygt 150 miljoner men den påverkas kraftigt av 2013 års investeringar) Under början av 2000-talet kunde årliga investeringarna i länet ha gått upp till 400 miljoner vissa år, men sedan 2008 har summorna inte varit i närheten av dessa nivåer.

Källhänvisning:

[1] Enligt SCB syftar denna statistik till att ”… ge en bild av resursanvändningen för FoU‐verksamheten inom företag med minst 10 anställda”. Detta har den uppenbara nackdelen att många mindre företag inte täcks in. Det bör noteras att Jämtlands län har många företag med mindre än 10 anställda, men väldigt få större företag. Detta innebär att en betydande del av länets företag inte omfattas av den av SCB uppmätta FoU‐verksamheten.

[2] Husbyggnadsentreprenader, anläggnings- och reparationsentreprenader samt konsulttjänster. Anskaffningsvärdet vid inköp av maskiner och inventarier såsom möbler, textilier, transportmedel inkl. reservdelar, maskiner och aggregat etc. Inköp av mark, byggnader och tekniska anläggningar. Anskaffningsvärdet för inköp av fastigheter, inkl. utgifter kring anskaffningen t.ex. lagfarter

[3] Uppgifterna avser företag med mer än 20 anställda inom tillverkningsindustri, C och D enligt SNI 02 samt B och C enligt SNI 2007.