Läget i länet

Mål 2. Ökade investeringar och god tillgång till riskkapital

Ökade investeringar

Att finna passande indikatorer för detta mål är en utmaning. Investeringar kan vara av väldigt varierande slag såsom investeringar i fasta anläggningar (byggnader och maskiner), offentliga investeringar, investeringar i forskning och utveckling, investeringar i kunskap och affärsutveckling mm.

FoU investeringar

Ett standardiserat EU-mått för att mäta innovation, och som också är relaterat till tillväxt, är intensiteten i FoU (forskning och utveckling, på engelska ”R&D”). EU-kommissionen har detta mål som ett av de så kallade ”Europe 2020”-målen, och det benämns då ”gross domestic expenditure on R&D” eller ”R&D intensity”. Med detta mått mäts FoU-satsningar, ”FoU-utgifter” i förekommande sektorer som andel av bruttoregionalprodukten. SCB tillhandahåller FoU-statistik vartannat år för perioden 2007-2015. Det finns flera problem med detta mått, exempelvis att FoU-satsningar relateras till bruttoregionalprodukten (BRP). Exempelvis står energisektorn i Jämtlands län för en betydande del av BRP, som inte nödvändigtvis kommer länet till del då energin ”exporteras” ur länet. Nedanstående figur visar att Jämtlands län har låg FoU intensitet per BRP.

Figur 2. FoU intensitet 2007 – 2015 mätt som totala forsknings- och utvecklingsutgifter som andel i procent av bruttoregionalprodukten

Diagram visar FoUintensitet 20017 – 2013 mätt som totala forsknings- och utve cklingsutgifter som andel i procent av bruttoregionalprodukten

Källa: SCB

 En annan metod är att mäta utgifter för FoU-verksamhet inom den privata företagssektorn, det vill säga företags investeringar i forskning och utveckling. Enligt SCB syftar denna statistik till att ”… ge en bild av resursanvändningen för FoU-verksamheten inom företag med minst 10 anställda”. Detta har den uppenbara nackdelen att många mindre företag inte täcks in. Det bör noteras att Jämtlands län har många företag med mindre än 10 anställda, men väldigt få större företag. Detta innebär att en betydande del av länets företag inte omfattas av den av SCB uppmätta FoU-verksamheten. Företagen i Jämtlands län har ur ett riksperspektiv mycket låga FoU-utgifter inom privata företag. År 2015 var Gotland det enda län med lägre FoU-investeringar i det privata näringslivet än Jämtlands län. Högst i Sverige 2015 var Stockholms län med 37 590 miljoner SEK. Jämtlands läns satsningar uppgick då till 28 miljoner SEK.

Figur 3. Totala utgifter för egen FoU-verksamhet i företag per län

Diagram visar totala utgifter för egen FoU-verksamhet i företag per län

Källa: SCB

FoU-investeringarna bland företagen i Jämtlands län har legat under 50 miljoner SEK under alla mätta år mellan 2007 och 2015.

Offentliga investeringar

Nedanstående tabell visar kommunala investeringar och hur de utvecklats över tid.

Tabell 2. Kommunala investeringar i Jämtlands län år 2000 – 2016 (löpande priser)

Tabell visar Kommunala investeringar i Jämtlands län år 2000-2015

Källa: Regionfakta.com - SCB samt Sveriges kommuner och landsting (-1000 kr)

Siffrorna i tabell 2 ovan avser löpande priser. Omräknat till fasta priser ökade de kommunala investeringarna under hela 2000-talet fram till år 2008. Därefter sjönk de till en lägre nivå, men som ändå är högre än i början av 2000-talet.

Nedanstående tabeller visar industrins investeringar i maskiner och byggnader. På samma sätt som för FoU-investeringar är det endast större företag som finns representerade – i det här fallet företag med mer än 20 anställda. Jämtlands län med sin småföretagsstruktur blir inte representerad ur ett helhetsperspektiv. Vi ser dock att vi ligger lågt både i industrins investeringar per capita och investeringar i löpande priser. Vi ser heller inga större ökningar över tid utan investeringsvolymerna ligger ganska konstant med variationer för konjunktursvängningar.

Tabell 3. Industrins investeringar som årligt genomsnitt per treårsperiod 1995-1997 -- 2013-2015, kronor per invånare.

Tabell visar Industrins totala investeringar som årligt genomsnitt per treårsperiod 1995-1997 - 2013-2015 kronor per invånare

Källa: Regionfakta.com – SCB

Tabell 4. Industrins investeringar 1991-2016. Värden i miljoner kr, löpande priser

Tabell visar industrins investeringar 1991-2016. Värden i miljoner kr, löpande priser

Källa: Regionfakta.com - Statistiska centralbyrån

Uppgifterna avser företag med mer än 20 anställda inom tillverkningsindustri, C och D enligt SNI 02 samt B och C enligt SNI 2007.

God tillgång till riskkapital

Det finns ingen framtagen indikator för att följa upp detta mål. Det kan ändå konstateras att tillgången till riskkapital har ökat kraftigt i länet under den senaste tioårsperioden. Dels utifrån att flera riskkapitalsatsningar gjorts med strukturfondsmedel (Saminvest Mitt AB, Mittkapital i Jämtland Västernorrland och Almi Invest), dels utifrån att större satsningar skett på regionala riskkapitalaktörer (Inlandsinnovation och Eko Nord).

Tillgången till riskkapital är en komplex fråga. Tillväxtanalys har i en rapport om Riskkapitalstatistik från 2014 konstaterat att de största riskkapitalsatsningarna fortfarande görs i täta strukturer och att det behövs speciellt riktat riskkapital till ett län som Jämtland. Men den visar också att det behövs kompetensutveckling kring riskkapital och dess aktörer, att det tar tid att bygga tillit till nya aktörer, nya ägare sätter nya krav på företagen osv.

Källhänvisning

8. VC = Venture Capital, på svenska riskkapital

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN