Mål 5. Fler kluster (i glesa strukturer, spridda över stora geografiska avstånd)

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

I Jämtlands läns finns nyckelkompetenser som återfinns i många företag inom skilda branscher som på ett eller annat sätt samverkar med varandra, oftast över långa avstånd. Traditionell klusterteori har haft fokus på samverkan inom ett begränsat geografiskt område med tydliga kopplingar mellan företagen. Jämtlands entreprenörsdrivna innovationssystem, med samverkan över stora avstånd och ofta i nätverk kopplat till turism och upplevelseindustrin, låter sig inte enkelt beskrivas i traditionella klustertermer utan är mer anpassat till den nya digitala nätverksdrivna (eng. Governance) ekonomin. Den organiska framväxten av nya co-workingmiljöer, med starka inslag av innovationsklusterverksamhet, är mycket goda exempel på hur vitalt det entreprenöriella innovationssystemet i länet är och att det har sin grund i näringslivets behov, snarare än den akademiska forskningen. Utveckling under de senaste åren har varit mycket stark i Jämtlands län, vilket skapar tryck och förväntningar på att det offentliga och akademiska finansierande stödaktörerna möter upp denna utveckling på bästa sätt i ett ”underifrån-upp-perspektiv”. Under 2019 har en bred dialog därför startats upp med representanter och aktörer från länets styrkeområden utifrån revideringarna av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och innovationsstrategin (RIS3). Ett arbete som kommer ske parallellt och beslutas om 2020 inför EU’s kommande programperiod.

Entreprenörsdrivet

Jämtlands län kännetecknas av ett mycket starkt småföretagande som finns i hela regionen. Entreprenörskapet, oavsett bransch, är ett signum som särskiljer oss från andra län med individer som har en mycket stor förmåga att omvandla nytt kunnande och tekniska framsteg till produkter och tjänster som säljer på nationella och internationella marknader. Denna förmåga brukar benämnas innovation, dvs en förmåga att utveckla en tanke/ide till något konkret som gör nytta i samhället, oftast i form av en affär. Entreprenörskapet i Jämtlands län tycks vara särskilt god på just fenomenet inkrementell innovation, dvs att stegvis utveckla något där ny kunskap sätts samman för ett nytt ändamål eller målgrupp. Fördelen med inkrementell innovation, till skillnad mot radikal innovation som i grunden är något nytt, är att det kräver mindre utvecklingsinsatser och kapital från innovatörens sida där fokus mer ligger på att förstå och leverera efter kundens behov sk. kunddriven innovation. Entreprenörerna i Jämtlands län tycks ha en särskild förmåga för just detta, vilket kan vara en effekt av länets bredda turismnäring, en sektor som verkar mycket nära sina slutkunder. Det Jämtländska entreprenörskapet och fenomenet kring inkrementell innovation har uppmärksammats och beskrivits av bl.a. forskarna vid CiiR på Luleås Tekniska Universitet (Wincent et al. 2015, Det innovativa Sverige 2.0, Vinnova, ISBN 978-91-977728-3-9). Kontentan är att ett entreprenörsdrivet innovationssystem (likt Jämtlands) verkar ha en högre uppväxlingsförmåga av offentligt stöd i att skapa affärer kontra ett mer institutionsdrivet akademiskt innovationssystem mer inriktat på radikal innovation. Håkan Ylinenpää har i tidigare publikationer (2009, European Planning Studies, 1153-1170) utvecklat resonemanget om skillnaderna och möjligheterna som det två innovationssystem tycks kunna ha, något som är särskilt viktigt för Jämtlands län som så utstuderat är entreprenörsdrivet i avsaknad av en mångfald av forskningsinstitut och lärosäten, men där företagsamheten ändå är väldigt god och framgångsrik. Inför EU’s kommande programperiod förväntas fokus och intresse kraftigt öka för hur man bäst främjar det entreprenörsdrivna innovationssystemet (eng. Bottom-up eller EDP), något som bör gynna Jämtlands län väl och kunna ge bidrag till ny forskning på området inom ex. Mittuniversitetets verksamhet.

Turism, sport, friluftsliv

Turismbranschen och upplevelseturismen är en grundläggande näring i Jämtlands län. Det styrkeområdet är samordnat av Jämtland Härjedalen Turism (JHT) som jobbar strategiskt för att utveckla samverkan med ett 20‐tal besöksdestinationer och är en plattform för utvecklingen av Jämtlands läns turism och näringen i nationella och internationella sammanhang. Branschen omsätter årligen nästan fem miljarder kronor och genererar motsvarande 7 700 årsarbeten, inklusive kringeffekter (https://jht.se/fakta-om-turismen-2019-2018-ars-siffror/). Mittuniversitetet Campus Östersund har inom området tre centrumbildningar som tillsammans med det regionala näringslivet bedriver nationell spetsforskning på området inom Vinnväxt-klustret Peak Innovation, finansierat av Vinnova. Dessa centrumbildningar är Sportstech, Etour samt Nationellt Vintersportcentrum (NVC). Centrumbildningarnas forskning grundar sig på att det finns goda förutsättningar att utveckla, testa och leverera produkter i naturmiljö och på anläggningar i regionen och samverkar med många och framstående företag som producerar tjänster och produkter. Dessa företag är verksamma såväl inom traditionell besöksnäring som inom tjänstesektorn och industrin.

Projektet Peak Innovation är en del av verksamheten inom samverkansplattformen Peak Region AB som även innehåller Inkubatorn och flera andra utvecklingsprojekt. Under 2019 har betydande förändringar i ägandestrukturen verkställts då Mittuniversitetets, via MiUN Holding AB, har sålt sina aktier (55%) till Stiftelsen Zenit. Stiftelsen Zenit har Jämtkraft AB, Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun samt Mittuniversitetet som instiftare. 2019 är även det år som den 10-åriga finansieringen från Vinnova avslutas, vilket kommer medföra förändringar i uppfinansiering och sannolikt även inriktning för basverksamhet. Regionens näringsliv är här genom grupperingen Samling Näringsliv en avgörande kraft för Peak Region AB’s fortsatta positiva utveckling.

Företagsnära tjänster och offentlig förvaltning

I Jämtlands län finns också en gedigen historia av att producera företagsnära tjänster av hög kvalité, service och värdskap vilket har drivit på utvecklingen inom tjänstesektorn. Flera av länets största privata arbetsgivare återfinns inom kontaktcenter, kundservice‐, revision och redovisning samt administration. I länet finns även betydande kunskap om service och administrativa tjänster kopplat till statens servicecenter i Östersund. Ett ökande och närliggande kärnkompetensområde i regionen som utvecklades mycket starkt sedan 2017 är även co‐workingmiljöer, i främst Åre och Östersund, men även i Härjedalen. Co-workingmiljöer har potential att utvecklas till innovationskluster genom att främja intensiv samverkan mellan dessa medlemmar, och utgör därför ett nytt och potentiellt mycket viktigt inslag i länets innovationssystem. En annan viktig funktion är att främja etablering och inflyttning av både individer och företag kopplat till länets kompetensbehov och befintliga kärnkompetenser i redan starka branscher. På så sätt har co-workingmiljöerna potentialen att utvecklas till nya hubar/noder i länets entreprenörsdrivna innovationssystem, något som redan idag samlar över 200 företag till miljöerna House Be i Åre, Gomorron Östersund, Norra Station och N1 i Östersund samt Fjällhuben i Vemdalen och Funäsdalen. Gomorron Östersund ingår även i Tillväxverkets klustersatsning för smart specialisering (S3) där även Fjällhuben har fått medel från samma myndighet med inriktning på utveckling av metoder för cirkulära affärer för sina medlemmar. House Be i Åre har till sin verksamhet på ett unikt sätt kopplat det privata riskkapitalbolaget E14 Invest AB medan ex. Norra Station i Östersund har valt att ingå som part i det gränsöverskridande innovationsprojekt www.smice.nu tillsammans med TröndelagsFylkeskommune (INTERREG). Kunskapsuppbyggnaden och dialogen som födds i denna samverkan är mycket viktig för länets revidering av innovationsstrategin (RIS3) under 2019-2020.

Tillverkande smart industri

En betydande näring i länet är det industriella kluster inom tillverkningsindustrin som är starkt präglat av SME‐företag med hög entreprenörs och uppfinningsanda och sysselsätter ca 5 000 personer inom olika industrinäringar. Mer än 90 % av industrins kunder finns utanför länet vilket gör tillverkningsindustrin mycket exportberoende. IUC‐Z group är en gemensam nod för industriföretagen och företräder industrin, tillhandahåller en rad olika tjänster såsom utbildning, nätverk, inköp och tillväxtprogram för företagen. Region Jämtland Härjedalen har aktivt stött denna utveckling som projektägare till två projekt med fokus på Smart industri, eller Industri 4.0, som är del i Statens strategi för nyindustrialisering och digitalisering. Initiativen har varit mycket framgångsrika och kommer pågå fram till 2023.

Cirkulär bioekonomi

Jämtlands län har unika naturresurser i dess skogar, vattendrag och höga andel ekologiskt brukade jordar. Detta är unika styrkor och resurser som kommer att bli begränsade i framtiden då fler människor behöver mat och livsmedel av hög kvalitet. Länets företag med basen i jord, skog, trädgård och landsbygdsmiljöer utgör tillsammans gröna näringar och har en mycket viktig roll som basnäring i att skapa sysselsättning och jobb i länet. I Ås i Krokoms kommun finns Grönt Center, ett kompetensnav för de gröna näringarna i länet som driver samverkan via främst LRF Jämtland, Torsta AB, Hushållningssällskapet i Jämtlands län, Krokoms kommun och Eldrimner - med ett nationellt uppdrag och är ett nationellt resurscentrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling. Torsta AB driver både ett Naturbruksgymnasium för kompetensförsörjning till näringen men även utvecklingsprojekt i samverkan.

Region Jämtland Härjedalen projektäger tillsammans med Tröndelags Fylkeskommune den Samskapande Mittnordiska Innovationsplattformen för Cirkulär Ekonomi – SMICE (www.smce.nu) i samverkan med Mittuniversitetet, Norra Station, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och flertalet innovationsaktörer på norsk sida för att bygga gränsöverskridande innovationskapacitet och snabba på omställningen till en cirkulär ekonomi utifrån båda regionernas strategier för smart specialisering.

e-hälsa

E-hälsocentrum driver utveckling för nya digitaliserade arbetssätt inom vård och omsorg i en ny gränsöverskridande samverkanslösning där Region JH som beställare har möjlighet att påverka lösningarna. Samverkan med näringslivet är unikt i Sverige, och förmodligen också i Norden, där länets utsatta läge med glesbygd blir en möjlighet att kunna bli världsledande med en distansoberoende teknik för att föra vården närmare patienten och brukaren. Ett exempel på detta är satsningen inom virtuella hälso- och akutrum. Bakom E-hälsocentrum står Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen med bland annat stora multinationella företag som Sigma, Microsoft, Cambio, Tieto och Telia. Styrkeområdet är det enda som har fått tagit del av Horisont 2020-medel, något som glädjande förväntas öka även de närmaste åren genom partnerskap i nya innovationsprojekt.

Referenser:

• Wincent, J., Ylinenpää, H., Anokhin, S., & Grauers Berggren, Y. (2015). Att mäta innovationsutveckling i svenska regioner. In Å. Karlen, & J. Gustafsson, Det innovativa Sverige 2.0: Innovation och attraktion i stad och landsbygd, (pp. 65-84), Vinnova, Stockholm, ISBN 978-91-977728-3-9.
• Ylinenpää, H. (2009). Entrepreneurship and innovation systems: towards a development of the ERIS/IRIS concept. European Planning Studies, pp 1153-1170.
• Länk till Fakta om turismen 2019, https://jht.se/fakta-om-turismen-2019-2018-ars-siffror/
• Länk till Fakta om SMICE: smice.nu