Mål 4. Konkurrensstarka landsbygdsnäringar inom mjölk och kött

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Antalet företag med kor för mjölkproduktion har minskat stadigt i Jämtlands län, enligt Jordbruksverkets statistik fanns 2018 sammanlagt 114 företag. Minskningen i riket är i procent ungefär lika stor sedan 2008.

Andelen mjölkkor har minskat i länet men antalet kor i köttproduktion ökat.

Fler jobbar i länet inom jordbruket än i riket. Andelen sysselsatta har minskat med åren, 2017 jobbade 1,6 procent av förvärvsarbetande inom jordbruket, motsvarande i riket var 1,1 procent. Enligt Jordbruksverket var 3200 sysselsatta inom näringsgrenen varav nästan 1900 är män och drygt 1300 kvinnor.

Antal företag med kor för mjölkproduktion

Figur 4-1 Antal företag med kor för mjölkproduktion Jämtlands län 2000-2018

Enligt statistik från Jordbruksverket fanns det år 2008 sammanlagt 201 företag i Jämtlands län med kor för mjölkproduktion. Fram till 2018 har antalet minskat till 114 företag vilket är en minskning med 43 procent. Motsvarande minskning för riket är 46 procent.

Genom att använda år 2008 som ett basår för ett indexvärde 100 kan det göras en jämförelse över utvecklingen mot övriga län och riket som helhet. Fördelen är att kunna se årliga utvecklingen.

Figur 4-2 Antal företag med kor för mjölkproduktion i Jämtlands län och övriga norra Sverige och riket, index 100 för basåret 2008

Diagrammet visar med ett indexvärde på utvecklingen av antalet företag med kor för mjölkproduktion i förhållande till basåret 2008 (indexvärde 100).

En jämförelse med riket om hur utvecklingen ser ut i förhållande till basåret 2008 visar att minskningen i antal företag i Jämtlands län följt riket. Indexvärdet för 2018 är 56,7 för Jämtlands län, med andra ord är det 43 procent färre företag 2018 än 2008. Jämförelsevis är värdet för riket 53,7. Av de norra länen har minskningen de senaste tio åren inte varit förhållandevis lika kraftig i Västerbotten (65,7) medan det i Norrbotten (46,3) tyder statistiken på att minskningen varit relativt sätt större.

Övriga län med en inte lika stor minskning i förhållande till år 2008 är Kalmar (59,4) och Jönköping (58,7). I andra ändan finns Örebro (45,7) och Värmland (45,6). I en länsjämförelse hamnar Jämtlands län i övre halvan i nivå med Västmanland och Östergötland. Med andra ord tyder statistiken på att relativa minskningen i antalet företag med kor för mjölkproduktion har varit större i många andra län under de senaste tio åren.

Tabell 4-3 Antal företag med kor för mjölkproduktion kommunerna i Jämtlands län 

Inom länet har de största minskningarna i reella tal skett i Krokom, Berg och Östersund.

Tabell 4-4 Mjölkinvägning i Jämtlands län (ton)

Mjölkproduktionen har också minskat, men inte alls i samma omfattning. Som framgår ovan har mjölkinvägningen i Jämtlands län minskat från 2007 till 2016 från drygt 70 000 ton till ungefär 60 000 ton vilket är minskning med 15 procent. Under samma tid har minskningen som helhet i riket varit 4 procent.

Den strukturomvandling med färre och större företag som pågått under lång tid förefaller avta.

Mjölkkor och kor i köttproduktion

Tabell 4-5 Livsmedelsproducerande husdjur antal 2009-2018 Jämtlands län

Antalet mjölkkor minskar konstant samtidigt som antalet am‐ och dikor ökar. År 2009 fanns 12 144 kor i länet, varav 68 % var mjölkkor. 2018 har totala antalet kor minskat till 11 436 och andelen mjölkkor minskat till 58 %.

Medelbesättningen i länet låg 2018 på 58 mjölkkor vilket innebär att våra snittgårdar är minst i landet. Rikets snitt är 92 kor/besättning[1].

Totala antalet nötkreatur har minskat mellan 2009-2018 från 31 269 till 29 501. Samtidigt har antalen får, svin och höns ökat även om volymerna är tydligt lägre. 2017 skedde dock ett trendbrott då det gäller nötkreatur, antalet ökade från året innan.

Figur 4-6 Slaktade djur för humankonsumtion i Jämtlands län 2016 till 2018, 1000 ton

Statistik för slaktade djur för humankonsumtion visar att mängden varit relativt oförändrad de senaste tre åren då det gäller nötkreatur, 2018 ökade mängden en aning till 1,96 ton. I förhållande till övriga riket motsvarar det 1,4 procent, här har inte det skett större förändring från 2016.

Sysselsatta inom jordbruk

Figur 4-7 Antal och andel sysselsatta 16+ (dagbefolkning) inom Jordbruket, Jämtlands län 2007-2017

Enligt Arbetsmarknadsstatistik i Rams (SCB) för 2017 uppgick antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) inom jordbruket i Jämtlands län till drygt 1 000 personer, vilket motsvarar 1,6 % av samtliga förvärvsarbetande i länet. Antalet har minskat en aning sedan 2011, då var antalet sysselsatta 1145. Andel då var 1,9 procent av alla sysselsatta (dagbefolkning). Registerdata visar att det flesta sysselsatta arbetar inom blandat jordbruk, år 2017 var det 321. Sammanlagt 258 jobbade hos mjölkproducenter och 121 hos nötköttsproducenter.[2]

De flesta sysselsatta inom näringsgrenen är män (794 år 2017), runt en femtedel är kvinnor (218). En mera detaljerad statistik visar på att sammanlagt 64 kvinnor var sysselsatta i mjölkproduktion 2017 vilket är 25 procent av branschens sysselsatta. Övergripande har antalet varierat mellan 60-80 kvinnor sedan 2011.

Jordbruket i länet är ofta kombinerat med skogsbruk, vilket också ger sysselsättningseffekter. Det bör också noteras att lantbruksföretagen sysselsätter fler utanför företaget än andra företag. Denna företeelse brukar kallas inducerad sysselsättning. Enligt en rapport gjord av LRF år 2016 ger exempelvis ökad tillväxt inom livsmedelsproduktion ca 2,5 arbetstillfälle per miljon. Siffran för övrigt näringsliv generellt är ca 1,4 arbetstillfälle per miljon ökad tillväxt.[3]

Figur 4-8 Andelen sysselsatta 16+ inom Jordbruket (dagbefolkning) Jämtlands län jämfört med riket 2011 till 2017

Även om andelen sysselsatta inom jordbruk minskat en aning sedan 2011, är andelen i Jämtlands län tydligt högre än i riket som helhet. År 2017 var 1,6 procent i Jämtlands län sysselsatta inom näringsgrenen, motsvarande andel i riket var 1,1 procent. Diagrammet tyder på att minskningen är aningen kraftigare i länet än riket, men skillnaden är för liten för att kunna dra större slutsats över det.

Jordbruksverket har lite annan statistik över antalet sysselsatta i sina undersökningar. En rapport från 2017 visar att antalet stadigvarande sysselsatta år 2016 var 3215 i länet. Statistiken visar även att det handlade om 1883 män och 1332 kvinnor vilket är en tydligt jämnare fördelning än statistiken från Rams. Räknas även in de som jobbat endast tillfälligt under året var antalet 3825. [4] År 2010 var antalet 3847 stadigvarande sysselsatta samt totalt 4229 (de tillfälligt sysselsatta inkluderade).[5]

Förklaringen till de högre värdena i jämförelse med antalet sysselsatta i Rams-registret är att Jordbruksverket fått med även de som inte har sin huvudsakliga sysselsättning inom jordbruket. Nationella siffror visar på att 66 procent bland företagare, make/maka/sambo och familjemedlemmar sysselsatta inom jordbruket även har en annan sysselsättning utanför jordbruket, och då oftast som huvudsyssla. Rapporten visar också att män jobbar i antal årsverke tydligt mer än kvinnorna. Männen är oftast företagaren och kvinnan familjemedlemmen. Hur det ser ut då det gäller annan huvudsaklig sysselsättning mellan könen saknas dock, gissningsvis finns här en förklaring.[6]

Figur 4-9 Antal företagare inom Jordbruk efter ålder i Jämtlands län 2010, 2013 och 2016

Unga lantbrukare ökar i antal och har störst medelareal

Den åldersgrupp som brukar de i genomsnitt största arealerna är företagare som är under 34 år. Det är ett trendbrott i utvecklingen att den yngre åldersgruppen sedan 2013 ökat i antal företagare. De äldsta företagarna i denna näring brukar generellt sett de minsta arealerna.

Få företag brukar merparten av åkerarealen

Sedan 2013 har antalet företag som brukar större enheter, över 100 hektar ökat, samtidigt som mindre enheter, framförallt upp till 50 hektar, haft den största minskningen. 101 företag av länets totalt 1438 företag brukar 45 procent av åkerarealen. Länets jordbruk bygger arealmässigt till stor del på arrenderad mark. År 2016 var 78 procent av länets åkermark helt eller delvist arrenderad. Sedan 2013 har den andelen minskat med 2 %.[7]

De geografiska förutsättningarna för gårdarna varierar i landet där jordbruksmarken är lättare att hålla samlad i slättlandskap. För Jämtlands del innebär geografin att förutsättningarna för ytterligare strukturrationalisering är begränsad. Man klarar inte att bruka mark för foderproduktion inom ett hur stort geografiskt område som helst. Den pågående utglesningen av gårdar är därför kritisk. I övriga landet innebär ofta en nedlagd gård att en annan utökar sin produktion. I Jämtlands län är en sådan utveckling långt ifrån självklar.