Läget i länet

Mål 4. Konkurrensstarka landsbygdsnäringar inom mjölk och kött

Fortsatt minskning av antalet mjölkföretag

Från år 2003 till 2016 mer än halverades antalet mjölkföretag i Jämtlands län, från 303 till 125. Minskningen har fortsatt under år 2017. Antalet mjölkföretag i länet uppgick i september 2017 till 121 stycken.

Tabell 5. Antal mjölkföretag i Jämtlands län

Tabell 5. Antal mjölkföretag i Jämtlands län

Källa: LRF, Mjölk. Mättidpunkter dec 2007 och 2016 samt september 2017

Mjölkproduktionen har också minskat, men inte alls i samma omfattning.

Tabell 6. Mjölkinvägning i Jämtlands län (ton)

Tabell 6. Mjölkinvägning i Jämtlands län (ton)

Källa: LRF, Mjölk

Som framgår ovan har också mjölkproduktionen minskat, men inte alls i samma omfattning som antalet mjölkföretag. Den strukturomvandling med färre och större företag som pågått under lång tid förefaller nu avta. De begräsningar vad gäller ytterligare strukturrationaliseringar beskrivs nedan.

Andelen mjölkkor minskar men kor till köttproduktion ökar

Antalet mjölkkor minskar konstant samtidigt som antalet am- och dikor ökar. År 2014 fanns 11 652 kor i länet, varav 63 % var mjölkkor. 2017 har totala antalet kor minskat något och andelen mjölkkor minskat till 60 %.¹ Medelbesättningen i länet ligger på 56 mjölkkor vilket innebär att våra snittgårdar är minst i landet. Rikets snitt är 82 kor/besättning.

Unga lantbrukare ökar i antal och har störst medelareal.

Den åldersgrupp som brukar de i genomsnitt största arealerna är företagare som är under 34 år. Det är ett trendbrott i utvecklingen att den yngre åldersgruppen sedan 2013 ökat i antal företagare. De äldsta företagarna i denna näring brukar generellt sett de minsta arealerna.

Få företag brukar merparten av åkerarealen

Sedan 2013 har antalet företag som brukar större enheter, över 100 hektar ökat, samtidigt som mindre enheter framförallt upp till 50 hektar haft största minskningen. 149 företag av länets totalt 1339 företag brukar 57 % av åkerarealen. Länets jordbruk bygger till stor del på arrenderad mark. År 2016 var 52 % av länets åkermark arrenderad. Sedan 2013 har den andelen minskat med 2 %.

De geografiska förutsättningarna för gårdarna varierar i landet där jordbruksmarken är lättare att hålla samlad i slättlandskap. För Jämtlands del innebär geografin att förutsättningarna för ytterligare strukturrationalisering är begränsad. Man klarar inte att bruka mark för foderproduktion inom ett hur stort område geografiskt som helst. Den pågående utglesningen av gårdar är därför kritisk. I övriga landet innebär ofta en nedlagd gård att en annan utökar sin produktion. I Jämtlands län är en sådan utveckling långt ifrån självklar.

Sysselsättningseffekter från gröna näringar

År 2015 uppgick antal förvärvsarbetande inom jordbruket i Jämtlands län till 1 082 personer, vilket motsvarar 1,75 % av samtliga förvärvsarbetande i länet. Jordbruket i länet är ofta kombinerat med skogsbruk, vilket också ger sysselsättningseffekter.

Det bör också noteras att lantbruksföretagen sysselsätter fler utanför företaget än andra företag. Denna företeelse brukar kallas inducerad sysselsättning. Enligt en rapport från LRF ger exempelvis ökad tillväxt inom livsmedelsproduktion ca 2,5 arbetstillfälle per miljon. Siffran för övrigt näringsliv generellt är ca 1,4 arbetstillfälle per miljon ökad tillväxt.²

Investeringar stärker konkurrenskraften

Sedan 2014 har ca 48 miljoner beviljats för investeringsstöd inom primärproduktion, mjölk och kött, för investeringar om närmare 100 miljoner. Förädlingsstöden har under samma period uppgått till 2,5 miljoner för investeringar om drygt 6 miljoner. Ytterligare 3,5 miljoner har beviljats för innovationer inom primärproduktionen.²

Källhänvisning

1. Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället, LRF 2016
2. Beviljade nationella stöd inom landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen Jämtlands län

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN