Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa
Sammanfattning:
Mittuniversitetet Campus Östersund bedriver spetsforskning framförallt inom länets styrkeområden sport, turism och outdoor. Viktiga forskningsområden för näringslivet inom bioekonomi (skog) och IT finns på Campus Sundsvall. Eftersom statistik inte redovisas för respektive campusort, och ej heller för respektive centrumbildning är utvecklingen svår att följa, vilket behöver förbättras. SKL beskriver i en rapport 2017 att Mellersta Norrland har högst andel kompensatoriska medel (1.1), lägst andel egna medel och stor andel ESI-medel (ex. strukturfonder) och menar på att man kan skönja en sk. Matteus-effekt dvs att de kompensatoriska medlen verkar skapa ett kapacitetstak och inlåsningseffekt mot konkurrensprövade medel (ex. Horisont 2020) och att den kapacitets uppbyggande förmågan mot att nå dessa medel har gått mycket långsamt, eller inte alls. Det mycket låga utfallet av Horisont 2020-medel för Jämtlands län (Vinnova 2019) tyder på att kraftiga resurser behöver sättas in för att bryta denna trend inför kommande programperiod. Mittuniversitetets alla verksamheter, och centrumbildningar i synnerhet, är här mycket viktiga samverkanspartners, nätverksbyggare och kompetensplattformar för länets näringsliv.
Vid Mittuniversitetet bedrivs forskning i två olika typer av miljöer: ämnesbaserade samt forskningscentra. Mittuniversitetet har idag åtta centrumbildningar varav hälften är lokaliserade till Campus Östersund.
De fyra centrumbildningar som är förlagda till Mittuniversitetet Campus Östersund upprätthåller framförallt kompetens inom länets profilområden sport, turism och outdoor. Utvecklingen inom centrumbildningarna är stabil och blandad med något färre publikationer och citeringar generellt under senare år, samtidigt som en något högre” impact factor” (kvalitén på de tidsskrifter man publicerar i) har ökat något. Idag saknar vi offentlig statistik från de två campusorterna enskilt, vilket är en svaghet då utvecklingen av externfinansierade anslag därför inte går att följa för respektive centrumbildning. Vi hoppas kunna följa den utvecklingen till nästa uppföljning. Vad som generellt är mycket glädjande är att det internationella samförfattandet har dubblerats under perioden 2007-2017, vilket speglar en starkt ökad internationalisering av forskningen (https://wpress.miun.se/ledningsbloggen/2019/10/18/kraftig-okning-av-internationella-forskningssamarbeten/).
Mittuniversitet är anslagsfinansierat till 60%, med övriga intäkter (40%) främst från strukturfonder, offentliga myndigheter samt forskningsråd och stiftelser fördelat på ungefär en tredjedel vardera. Sedan 2016 har storleken av strukturfondsmedel ökat med över 50%, vilket gör att andelen av dessa medel av övriga intäkter ökat från 16,4% till 28,5% sedan 2016 (tabell 4.1, Årsredovisning 2018).
Sedan 2013 har antalet utfärdade examina på forskarnivå minskat med ca 40% samtidigt som antalet doktorsexamina har minskat med 46% (figur 4.5, Årsredovisning 2018). Motsvarande statistik gällande generella examina och yrkesexamina perioden 2014-2018 antyder en minskning på 17% totalt för lärosätet. Under samma period har antalet helårsstudenter ökat med 7,4% och antalet individer med 10,1%. Anledningarna till det försämrade utfallen av examina är tyvärr okända och det saknas uppdelad statistik för de två campusorterna varvid det är okänt hur utfallet ser ut kopplat till respektive ort.
För det regionala tillväxtarbetet är Mittuniversitetet Campus Östersund en viktig part som i sitt samverkansuppdrag bland annat finansierar ett innovationskontor i fyrklöversamverkan med Karlstad universitet, Linneuniversitetet och Örebro universitet. Innovationskontoret har till uppgift att tillhandahålla kvalificerat stöd samt initiera och stimulera nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap, ex. från centrumbildningarna. Vid Mittuniversitetet finns för detta ändamål sex årsarbetskrafter som bland annat erbjuder inspirationstillfällen för anställda och forskare som syftar till att utvärdera idéer, hjälp att söka verifieringsmedel och patent. Fyrklövern driver även licensbanken.se som är en marknadsplats för spridning av licenserbjudanden från akademin. Statistiken är inte uppdelad per campusort, men utfallet är blygsamt och i fallande trend från 2014 (tabell 5.1) med endast ett, av anställd, nystartat företag 2018. För studenter är siffran fem företag. Inga case överlämnades till holdingbolaget 2018 och antalet idéer överlämnade till inkubatorn var tre. Inget avtal tecknades heller med licensbanken under 2018.
SKL uppmärksammar i en rapport från 2017 (Regionalt utvecklingskapital – kartläggning av regionala utvecklingsresurser) andelen FoI-medel från EU som utgörs av ESI-fonder (strukturfonder, INTERREG, socialfonden, Landsbygdsprogrammet, lokalt ledd utveckling) i Sveriges regioner. I Mellersta Norrland utgörs 89% av alla FoI-medel av ESI-fonder, vilket är högst i Sverige, exempelvis att jämföra med Stockholm som har minst med 14%. SKL delar in Jämtlands län i grupp 1, tillsammans med Västernorrland och Västerbotten, som kännetecknas av stor andel kompensatoriska medel (1:1-medel från staten), stor andel ESI-medel och låg andel egna medel. Utifrån detta faktum diskuterar rapporten möjligheten att vi ser en sk. Matteus-effekt, dvs en självförstärkande inlåsningseffekt kring ESI-fonderna, där bl.a. den höga andelen kompensatoriska medel skapar ett inbyggt kapacitetstak med en fast fördelningsnyckel, i jämförelse med till exempel Horisont 2020-programmet som söks i öppen konkurrens från hela Europa och omfattar 80 miljarder euro för perioden 2014-2020 (SKL, 2017, ISBN 978-91-7585-585-1). Slutsatserna förstärks av att de fem regioner som kategoriseras i grupp 2 (motsatt förhållande), står för drygt 80% av de konkurrensprövade medlen och delar på över 6,1 miljarder, vilket är vad samtliga län delar på i kompensatoriska medel. Dessa data gäller för perioden 2014-2016. Denna siffra har sannolikt fortsatta att öka markant från 2016 till idag utifrån utfallet av Horisont 2020 för dessa fem regioner.
En utvärdering av utfallet från Horisont 2020 programmet fram till och med 2018 (Vinnova, Horisont 2020 – årsbok 2018, Rapport VR 2019:04) förstärker misstankar om en ev. Matteus-effekt i Jämtlands län utifrån ett mycket magert utfall till hela Mellersta Norrland, och Jämtlands län i synnerhet. Totalt har Sverige som nation perioden 2014-2018 ett ackumulerat resultat på ca 1,3 miljarder euro, vilket ger en åttonde plats i Europa som motsvarar 3,5% av beviljade medel. Av Regeringen ansett gott men inte bra. För Mellersta Norrland är tilldelningen totalt 15,7 miljoner euro, eller 1,2%, av den svenska delen på 1,3 miljarder euro. Ingen koordinerande part finns i Mellersta Norrland. Mittuniversitetet är deltagare i fyra (4) projekt som inbringar totalt 1,3 miljoner euro (0,1%), varav samtliga projekt ligger utanför Campus Östersunds centrumbildningar. I Jämtlands län är hälso- och sjukvården inom Region JH’s verksamhet den enda deltagaren med 325 000 euro (0,02%) som får ta del av programmets medel. Inga företag i Jämtlands län har fått medel från Horisont 2020 programmet hittills. Horisont 2020 är EU’s största och viktigaste forsknings- och innovationsprogram för industrin med 80 miljarder euro i total omslutning.
Inför den kommande programperioden och EU’s budgetförhandlingarna hösten 2019 har Regeringen drivit en klar linje att Sveriges del av kommande Horisont Europa (ersätter Horisont 2020) ska öka och att fokus på kommande strukturfondsperiod ska ligga på fortsatt och stärkt kapacitetsbyggnad mot ramprogrammen, framförallt inom insatsområde 1 (forskning, tekniskutveckling och innovation). Mittuniversitetet utgör här en mycket viktig aktör och projektägare som kan öppna upp för företagen i Jämtlands län att delta och få del av dessa medel. Dagens utveckling indikerar att stora insatser behöver göras på området för att bygga upp en strukturell kapacitet mot ramprogrammen som idag saknas. Initiativet att under 2019 upprätta ett Grants Office inom den nya avdelningen för Forskning och utbildningsstöd (FUS), som stöd för extern forskningsfinansiering, är ett mycket viktigt steg på den vägen. Science Park funktionen Peak Region AB har även fått regionala utvecklingsmedel och strukturfondsmedel under 2019 för att utveckla en liknande funktion av stöd, men med målgruppen företag. Förhoppningen är stora att strukturell kapacitet, och samverkan i frågan om stöd till extern forskningsfinansiering, nu börjar byggas mellan Mittuniversitetet, Peak Region AB och näringslivet i Jämtlands län inför kommande programperiod med företagen i fokus.
Referenser:
REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN