Mål 12. Hög energieffektivitet inom alla områden

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Energiintensiteten dvs. energianvändning i förhållande till BRP, är i Jämtlands län något högre i jämförelse med riket, men skillnaden är inte stor. I jämförelse med övriga län ligger länet bra till.

Utvecklingen över tid visar på att energiintensiteten minskar, BRP ökar samtidigt som energianvändningen (MWh) har inte förändrats lika mycket. Från 2000 till 2016 var minskningen i energiintensiteten 43 procent, för samma tid i riket var minskningen 45 procent.

Saknaden över data för 2015 och 2017 gör att en bedömning ett år tillbaka är svår att göra.

Energiintensitet i Jämtlands län och riket

Energieffektivitet mäts här som energiintensitet, d.v.s. förhållandet mellan energianvändningen (MWh) och bruttoregionalproduktionen (BRP). En hög energiintensitet indikerar en hög kostnad för att med hjälp av energi skapa nyttigheter som ger ökad BRP. Medan en låg intensitet indikerar en lägre kostnad för av att med energi skapa nyttigheter som ökar BRP.

Figur 12-1 Energiintensitet i Jämtlands län och riket 2000-2017

Källa: Kommunal och regional energistatistik och Regionaräkenskaperna, SCB

Luckor i statistiken p.g.a. sekretess

Enligt ovan kan vi se att energiintensitet (energianvändning/BRP) i Jämtlands län över tid är lik den i riket. Det vill säga att energiintensiteten har minskat i samma takt som i riket. Ser man bara på energianvändandet har den varit ungefär på samma nivå övertid.

Figur 12-2 Energiintensitet efter län, 2000, 2005, 2010, 2015 och 2017

Källa: Kommunal och regional energistatistik och Regionaräkenskaperna, SCB

Luckor i statistiken p.g.a. sekretess

Sedan 2000 har samtliga län haft en minskande energiintensitet . I Jämtlands län är energiintensiteten relativt låg Jämfört med övriga län, förhållandet mellan energianvändningen och BRP för 2016 visade ett värde på 100,3 i Jämtlands län. För riket var värdet 90,2. Län med tung industri visar på betydligt högre värden.

Tabell 12-3 Förändring av energiintensiteten, i procent, 2000 till 2016 och till 2017

Källa: Kommunal och regional energistatistik och Regionaräkenskaperna, SCB. Egen bearbetning

Luckor i statistiken p.g.a. sekretess

I Jämtlands län minskade energiintensiteten med 43 procent från år 2000 till år 2016, därefter finns inga kompletta uppgifter för Jämtlands län. För riket minskade den med 45 procent under samma period.

Största procentuella förändringen har skett i Stockholm och Skåne med minskning med 50 procent. I industritunga Västernorrland har minskningen inte varit lika stor, likaså i Norrbotten. I båda fallen är minskningen 31 procent. Däremot i Västerbotten var minskningen 45 procent. I län som Gotland, Värmland (och Halland 2017) har minskningen inte varit lika stor i procent som i Jämtlands län.

Från 2010 till 2016 minskade energiintensiteten med 13 procent, vilket är bra i jämförelse med övriga Norrland med lägre i jämförelse med övriga län söderut.