Mål 14. Transporter, industri och värme i länet oberoende av fossil energi

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Den sammanlagda leveransen av motorbensin och dieselbränsle ökade både 2016 och 2017. Leveransen av bensin till länet minskade 2017. Leveransen av dieselbränsle, som varit högre än motorbensin sedan 2007, ökade både 2016 och 2017.

Andelen flexifuel fordon, gasfordon, och laddbara fordon (härefter refererade till som FGL-fordon) ökar i länet, dock är andelen i Jämtlands län (2%) långt under riksnivån (4%) och utvecklingen är inte lika snabb i länet som i riket.

Utsläpp växthusgaser per capita var 4,9 ton i Jämtlands län 2017. Övriga län i norra Sverige ligger på ungefär samma nivå som Jämtlands län förutom Norrbotten som har tydligt högre värden på grund av de stora utsläppen från industrin. Ser man istället till utsläppen från transportsektorn har Jämtlands län 2,3 ton per capita jämfört med riksgenomsnittet 1,6 ton.

Den totala växthusgasutsläppen i ton minskade 2017 från året innan med 7 procent. Utsläppen varierar dock och tittar man på ett genomsnitt för åren 2010-2017, så är minskningen 3 procent per år jämfört med året innan. Sammanlagt under samma period har utsläppen minskat med 20 procent.

De största utsläppen i Jämtlands län sker av transporter, jordbruket och arbetsmaskiner (skogsbruks-, jordbruks- och byggarbetsmaskiner, fyrhjulingar, skotrar med mera). Industrins andel är mycket liten i länet (4%) i jämförelse med andelen i riket (30%).

Leverans av fossilbränsle till Jämtlands län

Figur 11-1 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutgiltiga förbrukare i Jämtlands län 2001 till 2017

Diagrammet ovan visar en tidsserie från 2001-2017 på leverans av motorbensin, dieselbränsle och eldrivningsolja till Jämtlands län.

År 2017 levererades 115 000 m3 dieselbränsle till Jämtlands län, dvs. en 5 procentsökning från året innan. Samtidigt levererades 53 000 m3 motorbensin (minskning med 7 procent) och 4700 m3 eldolja (ökning med 9 procent).

Den övergripande trenden har varit en minskning för leveranser av motorbensin fram till 2015, därefter har minskningen avtagit. År 2016 ökade leveransen för att sedan minska igen 2017 till samma nivå som två år tidigare.

Samtidigt är leveranser av dieselbränsle en generellt ökande trend, med det högsta värdet 2017. Leveranser av dieselbränsle har sedan 2007 varit större än motorbensin. Mellan 2011 till 2015 hade utvecklingen av leveransen stannat för att de två sista åren igen öka.

Leveranserna av eldningsolja är den minsta jämfört med andra energislag. De ovanligt höga värdena för åren 2010 och 2011 i figuren ovan kan härledas till felaktiga datavärden.[1]

Figur 14-2 Sammanlagda leveranser av motorbensin och dieselbränsle slutgiltiga förbrukare i Jämtlands län 2001 till 2017

Ovanstående diagram visar den sammanlagda leveransen och slutliga förbrukningen i Jämtlands län av motorbensin och dieselbränsle, 2001-2017.

Övergripande trenden mellan 2006 och 2015 var en minskande sammanlagd leverans av motorbensin och dieselbränsle, främst på grund av minskningen av bensin (dock en topp 2010). År 2016 och 2017 började sammanlagda leveransen öka igen.

Figur 14-3 Andel FGL-fordon av alla fordon i Jämtlands län 2010-2018.

Ovan kan vise andelen FGL-fordon av alla fordon i såväl Jämtlands län som övriga nordliga län och riket, 2010-2018. FGL fordon innebär flexifuel fordon, gasfordon, och laddbara fordon.

Andelen FGL-fordon i Jämtlands län var 2,1 procent 2018. Det är en ökning med 0,33 procentenheter. Från 2010 har antalet FGL-bilar ökat med 1248 fordon. Årliga ökningen i antal har varit genomsnittligt drygt 200 fordon de senaste tre åren.

Av de nordliga länen har Jämtlands län tillsammans med Västerbottens län högst andel FGL-fordon. I jämförelse med riket ligger länet klart under riksgenomsnittet. Utvecklingen visar också att andelen inte ökar i samma takt som i riket eller Västerbottens län.

Totala antalet fordon ökade 2018 till 73 781 enligt statistik från Trafikanalys. De flesta fordon i Jämtlands län är bensindrivna (57 procent), trenden är att antalet minskar. Samtidigt har antalet fordon med diesel som drivmedel ökat, 2018 vara antalet 27 462 vilket är 37 procent av alla fordon. Antalet har ökat genomsnittligt per år sedan 2010 med drygt 2000.

Av de nyregistrerade personbilarna var 334 FGL-bilar. Det är 9 procent av alla nyregistrerade bilar, åren innan var andelen 7,5 procent (2016) och 9 procent (2017). De flesta nyregistrerade personbilar 2018 var dieselbilar (2049) eller bensinbilar (1153).

Växthusgasutsläpp i Jämtlands län och riket

Figur 14-4 Växthusgasutsläpp per sektor i Sverige och Jämtlands län 2017

Ovanstående diagram visar växthusgasutsläpp uppdelat per sektion i Sverige jämfört med riket år 2017.

Betydelsen av transportsektorn för växthusgasutsläppen i Jämtlands län framgår i en jämförelse med riket. Transportsektorn står för närmare 50 procent av växthusgasutsläppen i länet. Ingen annan sektor i når över 20 procent. Utöver transportsektorn ska noteras sektorn arbetsmaskiner som i länet står för 17 procent av utsläppen. Industriutsläppen som nationellt står för 28 % är däremot små i länet.

Figur 14-5 Växthusgasutsläpp transportsektorn (i ton) per capita 2010-2017

I diagrammet ovan framkommer att utsläppen från transportsektorn i Jämtlands är högre än riksgenomsnittet.

Figur 14-6 Växthusgasutsläpp (i ton) Jämtlands län 2005 till 2016

Till synes ovan har Jämtlands läns utsläppen av växthusgaser minskat kontinuerligt i förhållande till tidigare mätår sedan år 2000. Utsläppen har minskat med i genomsnitt cirka 3 procent per år från 2010-2017. De totala utsläppen har minskat med 20 procent under samma period.