Mål 13. Ledande nettoexportör av förnybar energi i landet genom ökad produktion

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Jämtlands län är en stor nettoexportör av el. 2017 producerades 14,7 TWh el i länet vilket är 9 procent av all produktion i riket.. Vattenkraften står för den huvudsakliga elproduktionen i Jämtlands län, vindkraften har ökat fram till 2015 och står nu för 11 procent av elförsörjningen. I jämförelse med övriga län med vattenkraft och vindkraft produceras det el aningen mer i Västerbotten och Norrbotten, där är dock konsumtionen även högre. I Västernorrland är sammanlagda produktionen likt i Jämtlands län, dock är konsumtionen tydligt högre.

Totala elproduktionen ökade i Jämtlands län 2017 med 12 procent från året innan, det bör dock ses som en årlig variation. Över en längre tid har det dock inte skett någon större tydlig förändring (än så länge). Totala produktionen har varierat mellan 12 och 16 TWh sedan 2010.

Vattenkraftsproduktionen varierar mellan 11 till 14 TWh, ingen förändring kommer här att ske. Produktionen inom vindkraft ökade kraftigt mellan 2010 till 2015 från 0,27 TWh till 1,86 TWh, därefter har utvecklingen stannat och sjunkit en aning. 2018 producerades 1,6 TWh. Dock pågår byggande av flera parker i länet.

Slutanvändningen av el legat strax under 2 TWh de senaste åtta åren och det ser inte ut att bli någon förändring här.

Elprodukgtion och elkonsumtion i Jämtlands län

Figur 13-1 Produktion och användning av el av totala i riket på NUTS-2, 2016

Källa: Kommunal och regional energistatistik, SCB

Övergripande är länen i Mellersta och Övre Norrland nettoproducenter[1] av el. Västernorrlands och Jämtlands län stod för runt 17 procent av elproduktionen i landet (2016) samtidigt som 9 procent av användningen av all el av dessa. Norrbottens och Västerbottens län producerade en aning mer. Produktionen är även hög i Östra Mellansverige och Västsverige men här är även användningen hög. Av NUTS-2 områdena står Stockholm och Sydsverige för minsta andelen av produktionen samtidigt som konsumtionen är hög.

Elproduktionen i norra Sverige sker främst genom vattenkraft. I Uppsala, Hallands och Kalmar län där produktionen är hög sker den främst med kärnkraftverk.

Figur 13-2 Elproduktion och elkonsumtion i TWh 2010 till 2018 Jämtlands län

Källa: Kommunal och regional energistatistik, SCB samt Energikontoret Region Jämtland Härjedalen

Elanvändning 2015 sanknas på grund av sekretess. Elproduktion för 2018 har inte kommit än.

Jämtlands län är en stor nettoexportör av förnybar energi.

År 2017 producerades runt 14,7 TWh el i Jämtlands län vilket är cirka 9 procent av elproduktionen i hela riket. Sett ur ett längre perspektiv (2010-2017) varierade andelen mellan 8-10 procent av rikets totala elproduktion. Elproduktionen ökade mellan 2016-2017, däremot över tid visar statistiken att produktionen varierat mellan 12 till 16 TWh från 2010.

Jämtlands län konsumerar ungefär 1,3 procent av all el i riket. 2018 beräknas totala slutanvändningen ha varit 1,77 TWh. Elkonsumtionen ökade mellan 2014 och 2016 med 8 procent, därefter har konsumtionen legat på ungefär samma nivå. Jämtlands läns förhållandevis l elkonsumtion beror på få energiintensiva industrier i länet.

Figur 13-3 Elproduktion i TWh 2010 till 2017 Jämtlands län efter kommun

Källa: Kommunal och regional energistatistik, SCB

Där värden saknas beror det på sekretess

Ragunda står för den största delen av elproduktionen i länet, 42 procent år 2014. På grund av sekretess i SCB:s statistik syns inte värdena för 2017 men uppskattningsvis rör det sig mellan 40-45 procent av all el producerat i Jämtlands län. Strömsund stod 2017 för 16 procent, Härjedalen 13 procent och Krokom för 10 procent av elproduktionen i länet. I Bräckes fall syns inte utvecklingen av vindkraftsproduktionen i och med sekretess.

Utifrån kommun sker största konsumtionen i Östersund, år 2013 var den 576 GWh vilket var 33,5 procent av totala i länet. På grund av sekretess visas inga färskare värden. Uppskattningsvis låg andelen år 2017 mellan 30-35 procent av all slutlig elanvändning.[2]

Härjedalen och Åre stod uppskattningsvis för 17 procent och 15 procent av slutliga elanvändningen i länet. Ragunda som producerar mest stod uppskattningsvis endast för 5 procent av totala elkonsumtionen. Övriga kommuner hamnar mellan 6-10 procent.[3]

Figur 13-4 Elproduktion efter typ, procent, Jämtlands län 2017

Källa: Kommunal och regional energistatistik

Under 2017 stod vattenkraften för 87 procent av all elproduktion i länet. Vindkraften stod för 11 procent samt övrig värmekraft för drygt 1 procent. Fördelningen är likadan mellan de olika typerna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Exempelvis i Uppsala, Kalmar och Halland är runt 90 procent av elproduktionen genom kärnkraft.

I Västra Götaland (46 procent), Skåne (57 procent) och Gotland (99 procent) står vindkraften för mesta produktionen. Här bör noteras att vindkraften Västra Götaland producerade endast 0,4 TWh mer än i Jämtlands län under 2017, Skåne 0,2 TWh och Gotland 1,3 TWh mindre.

Figur 13-5 Elproduktion inom vattenkraft och vindkraft i Jämtlands län 2010-2017. GWh

Källa: Kommunal och regional energistatistik, SCB

Elproduktionen inom vattenkraften har haft en årligvariation mellan 11 och 14 TWh mellan 2010 och 2017. I dagsläget är den fullt utbyggd utifrån givna ramar. Produktionen inom vindkraft ökade kraftigt mellan 2012 och 2015 till 1,8 TWh. 2012 stod vindkraften för 4 procent elproduktionen i länet, 2015 11 procent. Därefter har produktionen varierat i produktionen likt vattenkraften.

Figur 13-6 Totala installerade effekt, MW samt producerad el, GWh inom vindkraft Jämtlands län 2004-2018

Källa: Energimyndigheten, RUS. www.miljomal.se

El producerat med vindkraft ökade 2015 med 100 procent från året innan till 1,8 TWh. Därefter har produktionen minskat en aning. 2018 producerades 1,6 TWh vilket är en minskning med 13 procent från 2015. Installerade effekten har legat på 616 sedan 2016.

Figur 13-7 Vindkraft i norra Sverige och Västra Götaland 2012- 2018 producerad el, GWh samt totala installerad effekt, MW

Källa: Statistikdatabasen, Energimyndigheten

Jämtlands län är en av fem största elproducenterna genom vindkraft. Västra Götaland, Västerbotten och Västernorrland producerade 2 TWh under 2018, först nämnda har dock största installerade effekten med 948 MW, en ökning med 8 procent från året innan. Jämförelsevis producerades 1,6 TWh i Jämtlands län och installerade effekten var 616 MW. Här har utvecklingen legat på samma nivå sedan 2015 samtidigt som i de övriga har det skett ökning av olika omfattning. I Norrbotten ökade totala installerade effekten 2018 med 80 procent från året innan, därmed kommer produktionen att öka inom snar framtid.

Karta 13-8 Topp 50 kommuner total installerad effekt, MW, vindkraft 2017

Källa: Energimyndigheten, RUS. www.miljomal.se

Strömsund är den kommun som har högsta installerade effekten i länet med 186 MW då det gäller vindkraft, vilket är plats 6 i riket. Härjedalen har 127 MW, Berg 99 MW och Bräcke 92 MW. Även Ragunda (67 MW) och Krokom (43 MW) platsar inom topp 50 bland kommunerna i riket.

Figur 13-9 Vindkraft i Jämtlands län efter kommun 2018, total installerad effekt, MW

Källa: Energimyndigheten, RUS. www.miljomal.se

Av det totala installerade effekten finns 30 procent i norr i Strömsund. Drygt en tredje del finns i söder i Härjedalen (21 procent) och Berg (16 procent). Bräcke (15 procent) och Ragunda (10 procent) står tillsammans för en fjärde del medan 7 procent av installerade effekten finns i Krokom. Under 1 procent finns i Åre.

Det bör noteras att pågår byggande av parker i länet, bland annat vid gränsen mellan Strömsund och Östersund med drift start 2020. Enligt Vindbrukskollen.se fanns runt 400 beviljade verk med tillstånd eller bygglov till [4].

Figur 13-10 Antal solcellsanläggningar och installerad effekt, MW, Jämtlands län 2016-2018

Källa: Energimyndigheten

Antalet installerade solelanläggningar och produktionen av förnybar energi av solen har varit tydligt växande, även om de fortfarande står för en liten del av den totala elproduktionen i länet. Antalet anläggningar var 549 år 2018. Den installerade effekten hade ökat med 63 procent för året innan till totalt 7 MW.

Källhänvisning:

[1] Med det menas att det i regionerna produceras mer el än vad som konsumeras.

[2] År 2013 var slutanvändningen 576 GWh vilket var 33,5 procent av totalen i Jämtlands län. Därefter är värdena sekretessbelagda.

[3] Uppskattning på grund av olika källor, på SCB:s hemsida är värdena för 2017 sekretess klassade för hela länet och Östersund. Total värdet är från Energikontoret hos Region Jämtland Härjedalen

[4] Källa: Vindbrukskollen.se Datum: 191105