Läget i länet

Mål 30. En fungerande jämlik och jämställd social välfärd

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. ¹

Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet beräknas genom att antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning² från socialförsäkringen relateras till antal registrerade försäkrade personer i befolkningen med åldern 16- 64 år.

Figur 41. Ohälsotal 1999 – 2016 i riket och Jämtlands län

Diagram visar ohälsotal 1999 – 2015 i riket och Jämtlands län

Källa: Försäkringskassan

Figuren ovan visar ohälsotalet 1999-2017. Ohälsotalet är antal dagar i genomsnitt som personer som är försäkrade, 16-64 år, har varit frånvarande med ersättning (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning).

Sedan åren strax efter millennieskiftet har ohälsotalet i Sverige generellt varit sjunkande efter att ha varit stigande fram till ca 2003. På riksnivå (grå linje) var ohälsotalet som högst år 2003 (43,2) och några år senare, mellan 2007 och 2011, skedde en större minskning.

Jämtlands län (röd linje) har sedan 2003 haft ett av de högsta ohälsotalen i Sverige. Särskilt sedan 2007 har skillnaden gentemot övriga län varit något större än tidigare. År 2017 låg ohälsotalet på 29,4 vilket är en minskning mot 2016 års siffra om 33,6.

I ohälsotalet ingår inte de som saknar en sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

I riket som helhet har kvinnor generellt högre ohälsotal än män. Samma förhållande gäller i Jämtlands län där ohälsotalet för kvinnor var 35,6 och 23,5 för män under år 2017.

Ohälsotalen avser befolkningsgruppen 16 – 64 år som är försäkrade. För att få en mer komplett bild av i vilken mån en jämställd och jämlik social välfärd erbjuds visar statistiken för självmord och dödsfall med oklart uppsåt för gruppen 15-24 år att Jämtlands län ligger tydligt högst i riket, tre gånger så högt som Västernorrlands län, tillsammans med Gotlands och Norrbottens län.

Figur 42. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare (15-24 år)

Figur 42. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare (15‐24 år)

För en yngre åldersgrupp, 0‐17 år, har väntetiderna till BUP gällande en första bedömning, förbättrats avsevärt sedan föregående år.

 Figur 43. Väntetider till Barn- och Ungdomspsykiatrin år 2016

Figur 43. Väntetider till Barn‐ och Ungdomspsykiatrin år 2016
Källhänvisning

1. www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/ohalsomatt/ohalsotalet/ 30
2. Före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN