Mål 30. En fungerande jämlik och jämställd social välfärd

Sammanfattning:

Ohälsotalet utgår ifrån antal dagar i genomsnitt som personer som är försäkrade, 16-64 år, har varit frånvarande med ersättning i form av sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjukersättning/ aktivitetsersättning.

I förhållande till riket är ohälsotalet högt i Jämtlands län, det finns inomregionala skillnader.

Över tid har ohälsotalet minskat både i Jämtland och i riket, av olika skäl.
Utifrån åldersgrupper så är det de i högre åldrarna som har högre ohälsotal. Tydligast av allt är att kvinnor har ett högre ohälsotal än män, både jämfört med riket och med män.

Jämtlands län har statistiken för dödsorsak med avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) per 100 000 invånare vilket visar att antalet är högt i Jämtlands län i förhållande till befolkningsmängden och riket. Män in Jämtlands län har extra högt antal per 100 000 som tagit självmord.

För en yngre åldersgrupp, 0‐17 år, har väntetiderna till BUP gällande en första bedömning, förbättrats avsevärt sedan föregående år.

Ohälsotal och självmord i Jämtland jämfört med riket

Tabeller och kartor 30-1 Ohälsotalet år 2018 efter län och kommun

I förhållande till riket är ohälsotalet i Jämtlands län högre. År 2018 var talet 26,4 samtidigt som den i riket var 24,7. I jämförelse med övriga län ligger Jämtlands län i mitten där Kalmar toppar och Stockholm har lägsta talet. Rikets tal påverkas starkt av den sist nämnda. De övriga Norrlands länen har högre ohälsotal där Västernorrland har högst med 28,0.

De inom regionala bilden visar på att stora skillnader mellan de olika kommunerna där inlandskommunerna har högre tal samtidigt som fjällkommunerna Härjedalen och Åre har tydligt under riksnivån.

Utifrån åldersgrupper så är det de i högre åldrarna som har högre ohälsotal, både i länet och i riket. För de mellan 60-64 år är talet 59,4 i länet (riket 58,8) medan för de mellan 50-59 år är ohälsotalet 39,1 (riket 39,3).

Mellan könen är skillnaderna tydliga, kvinnorna i Jämtlands län har ett ohälsotal på 31,6 och i riket 29,9 (år 2018). Bland män är ohälsotalet 21,4 i länet och 19,8 i riket. I antalet dagar är skillnaden störst i åldersgruppen 60-64 år där kvinnor i Jämtlands län hade i genomsnitt drygt 20 dagar längre frånvaro. Relativt sett är den största skillnaden i åldersgruppen 40-49 år där kvinnor har 1,8 gånger längre frånvaro, här är kvinnors ohälsotal 29,0 i Jämtlands län och männens 16,1.[1]

Figur 30-2. Ohälsotal 1999 – 2018 i riket och Jämtlands län

Figuren ovan visar ohälsotalet 1999-2018. Ohälsotalet är antal dagar i genomsnitt som personer som är försäkrade, 16-64 år, har varit frånvarande med ersättning (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning).

Sedan åren strax efter millennieskiftet har ohälsotalet i Sverige generellt varit sjunkande efter att ha varit stigande fram till ca 2003. På riksnivå (svart linje) var ohälsotalet som högst år 2003 (43,2) och några år senare, mellan 2007 och 2011, skedde en större minskning.

Jämtlands län (röd linje) har sedan 2003 haft ett av de högsta ohälsotalen i Sverige. Särskilt sedan 2007 har skillnaden gentemot övriga län varit något större än tidigare. År 2017 låg ohälsotalet på 29,4 vilket är en minskning mot 2016 års siffra om 33,6.

I ohälsotalet ingår inte de som saknar en sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

I riket som helhet har kvinnor generellt högre ohälsotal än män. Samma förhållande gäller i Jämtlands län.
Kvinnor i Jämtlands län har dessutom högsta ohälsotalet jämfört både med riket och män.

Ohälsotalen avser befolkningsgruppen 16 – 64 år som är försäkrade. För att få en mer komplett bild av i vilken mån en jämställd och jämlik social välfärd erbjuds visar statistiken för självmord och dödsfall med oklart uppsåt för gruppen
15-24 år att Jämtlands län ligger tydligt högst i riket, tre gånger så högt som Västernorrlands län, tillsammans med Gotlands och Norrbottens län.

Antal självmord

Figur 30-3. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare (15-24 år)

Statistiken för dödsorsak med avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) per 100 000 invånare visar att antalet är högt i Jämtlands län i förhållande till befolkningsmängden både bland unga (se ovan) och generellt.

Sedan 2010 har runt 20 personer dött årligen genom självmord varav 2-3 av dessa är mellan 15-24 år. Två tredje delar är män. Mellan 2013-2016 gjordes årligen genomsnittligt 16,5 självmord per 100 000 invånare i Jämtlands län, det är det högsta värdet i riket. Jämförelsevis i riket var antalet 12,0. Antalet för män i länet är 22,1 per 100 000 invånare vilket är högre än rikets 16,9. Bland kvinnorna är samma genomsnittliga antal 10,8 per 100 000 invånare vilket är också högre än rikets 7,2.

Bland unga (15-24 år) är antalet självmord 18,6 per 100 000 invånare. Motsvarande för riket är 10,2. Tillsammans med Gotland och Norrbotten ligger länet i topp. Här påverkar självklart den låga populationen till att varje nytt fall ökar värdet tydligt mer i små län i jämförelse med riket och större län.

Figur 30-4. Antalet avsiktligt självdestruktiva handlingar (självmord) per 100 000 invånare (15-24 år) 5 års medelvärden, Jämtlands län och riket efter totalt och kön

Statistik övertid på femårs genomsnittligt antal visar på att antalet självmord per 100 000 invånare legat runt drygt 15 och 16 fall generellt i Jämtlands län samtidigt som det i riket varierat runt 12. Bland unga (15-24 år) visar samma kalkyler övertid att antalet skiftat mellan 18-20 självmord per 100 000 invånare, vilket är tydligt högre än rikets 10.

Väntetider till Barn- och Ungdomspsykiatrin, BUP

 Figur 30-5. Väntetider till Barn‐ och Ungdomspsykiatrin. Andel patienter som efter beslut fått en första bedömning inom 30 dagar 2019

Väntetiderna till Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) visar att andelen patienter som får en första bedömning inom 30 dagar ligger lågt i Jämtlands län i en länsjämförelse 2019, 35 procent. Gotland och Skåne har högsta andelarna samtidigt som även övriga län i norra Sverige ligger lågt.

Figur 30-6. Väntetider till Barn‐ och Ungdomspsykiatrin. Andel patienter som fått en första bedömning inom 30 dagar 2016-2019 norra Sverige

De senaste fyra åren har andelen patienter som får första bedömning inom 30 dagar av BUP sjunkit i samtliga fyra Norrlands länen. Övertid har andelen varit lägst i Västerbotten med Västernorrland liggande på samma nivå sedan 2017. I Jämtlands län har andelen halverats under de två senaste åren.