Mål 22. Fler företag inom kulturella och kreativa sektorn stärker länets attraktionskraft

Förklaring för ovan:
Färgen på bollen och pilen samt riktningen ska visa

1. Hur Jämtlands län ligger till i förhållande till andra län och/eller riket.
2. Om det skett en ökning, minskning eller är oförändrat i förhållande till föregående mätning/år.
3. Samt 5 - 10 årstrend.
   Färgerna visar en bedömning om det är en bra eller dålig utveckling i förhållande till målet. Färgerna grön (bra) oförändrat/varken bra eller dåligt(gul) röd(dålig) vit (omöjligt att bedöma).Riktningen på pilarna visar på positiv, oförändrad eller negativ utveckling.Att konstatera är att riktningarna och färgerna till stor del grundar sig på tidigare valda indikatorer och underlag.

Sammanfattning:

Antalet verksamheter inom Kulturella och kreativa näringar[1] har på kort sikt (mellan 2015-2016) i stort sätt varit oförändrat med en svag ökning.

På längre sikt, 2010-2016 har antalet verksamheter ökat något, främst inom litterärt och konstnärligt skapande, bild och form samt audivisuellt (se tabellen nedan). Totalt sätt en ökning med 128 stycken verksamheter.

Att konstatera är dock att förädlingsvärdet[2] har minskat på lång sikt, från 66 4512 år 2010 till 59 9956 år 2016. Samt att det finns sned könsfördelning inom yrkeskategorierna. Den tydligt uppdelat arbetsmarknaden lyser även igenom Kulturella och kreativa näringar. Kvinnorna jobbar till stor del inom kategorin mode (handel) medan män är mer spridda inom yrkeskategorierna.

Jämfört med riket utvecklas KKN i Jämtlands län ungefär likvärdigt.

Förädlingsvärdet samt antalet verksamheter och sysselsatta inom Kulturella och kreativa näringar (KKN)

Nedanstående indikatorer utgår ifrån Tillväxtverkets definition av KKN[3] vilket gör det möjligt att ta ut statistik på antal verksamheter[4] i Jämtlands län vilket går att jämföra med andra län och riket.

Figur 22-1 Förädlingsvärdet inom KKN 2010-2016

I ovanstående tidsserie kan vi se hur förädlingsvärdet förändrats mellan 2010-2016 för KKN i Jämtlands län. Förädlingsvärdet har mellan 2014-2016 varit relativt oförändrat, jämfört med tidigare år.

I jämförelse med riket så har Jämtlands län ungefär samma andelsökning av KKN verksamheter, möjligen ligger Jämtlands län något lägre än riket. Mellan 2010-2016 ökade andelen KKN verksamheter med 11 procent i riket och 10 procent i Jämtlands län under samma tidsperiod.

Andelen kvinnor respektive män som arbetar inom KKN är relativt jämt. Dock är det en högre andel män som arbetar inom KKN om handelskoder tas bort.

Tabell 22-2 Antal verksamheter inom kulturella och kreativa näringar i Jämtlands län. 2010-2016

I tabellen ovan framkommer att antalet verksamheter inom KKN har en svag ökning mellan 2010-2016. Ökningen ligger huvudsakligen inom audiovisuell verksamhet, bild och form samt litterärt och konstnärligt skapande.

Figur 22-3 Sysselsatta inom KKN indelat på område 2010-2017 Jämtlands län

I ovanstående diagram ser vi antalet sysselsatta i Jämtlands län inom KKN indelat på delbranscher, år 2010 till 2017. Totalt sätt har sysselsättningen inom KKN, 2016 - 2107 ökat med 33 personer i Jämtlands län. Ökningen ligger inom mode (54) och främst bland kvinnorna (45).

Figur 22-4 Antal sysselsatta inom KKN efter kön 2010-2017 Jämtlands län

I ovanstående diagram kan vi se att det är ett något högre antal kvinnor som arbetar inom KKN än det är män. Dock ser bilden annorlunda ut om vi tar bort handelskoder.

Tar vi bort handelskoderna från KKN (t ex butiker av olika slag) så är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom KKN. Detta gäller i stort sett hela riket.

Det är endast två av de nio delbranscherna i KKN där det är en högre andel kvinnor som är sysselsatta (mode och kulturarv), resterande är det en högre andel män inom. Detta innebär att vi kan se samma mönster inom KKN som inom alla branscher, att män är mer spridda inom olika branscher medan kvinnorna är mer koncentrerade till ett fåtal branscher. Hur påverkar det arbetsklimatet och utvecklingen på lång sikt?

Utifrån vilket delbransch personer i Jämtland län är sysselsatta inom, i KKN, finns dock tecken på en ökad jämställdhet inom delbranscherna under tidsperioden 2010-2017. T ex är antalet män som är sysselsatta inom kulturarv nästa på samma nivå som antal kvinnor och inom litterärt och konstnärligt skapande så har kvinnorna ökat ordentligt. Även inom mode, där kvinnor dominerar, har antalet män ökat under tidsperioden 2010-2017.

Andelen utrikesfödda som var sysselsatta inom KKN 2017 var 9 procent och andelen inrikes födda var 91 procent.

Källhänvisning:

[1] Definition se Kreametern på Tillväxtverket

[2] Förädlingsvärde brukar definieras som det värde ett företag tillför genom sin verksamhet. Det brukar även uttryckas som företagens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP). Värdet av ett företags produktion minus värdet av insatsvarorna som har använts.

[3] Se Kreametern på Tillväxtverkets hemsida https://tillvaxtverket.se/statistik/kulturella-och-kreativa-naringar/kreametern---statistik.html Datum: 191106

[4] Verksamhet: Antal verksamheter i faktiska värden som antalet aktiva icke-finansiella företag under referensåret (till och med utgången av november).