55 - Hemtester för klamydia, ett framgångsrikt exempel

Medverkande tituleras i transkriberingen:

• AG - Anna Granevärn - T.f. Sjukvårdsdirektör
• AS - Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
• ASG - Ann-Sofie Gullbranson - Barnmorska, STI-mottagningen
• HL - Håkan Lundqvist - Programledare

HL:
Det här är podcasten som handlar om vårdens utveckling i region Jämtland Härjedalen. Välkommen till Anna granevärn.

AG:
Tack!

HL:
Tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör.

AG:
Stämmer!

HL:
Hur har du haft det idag på förmiddagen?

AG:
Det har varit bra faktiskt. Vi har haft bra möten det har varit bra energi.

HL:
Ja se där, och Anna Sjövall den andre utav er två som är ständiga medlemmar i den här podden. Vad har du pysslat med idag?

AS:
Jag har varit på Åre hälsocentral, träffat några från personalgruppen där ja pratat genombrott.

HL:
Åh, vad kul. Vad gjorde ni?

AS:
Det kallas en flödeskartläggning när man går igenom olika processer eller floden. För att hitta nycklar till vad man vill förbättra eller justera.

HL:
Ja, kände du/ni av det medarbetaredrivna och engagemanget att här kommer det nu saker som pekar ut riktningen:

AS:
De är väldigt drivna där, de som var med skulle jag säga.

HL:
Vad tog du med dig därifrån mest?

AS:
Oj, det var mycket, men jag tar med mig generellt att det finns så mycket bra idéer och om man lyssnar på det och liksom försöker bena ut vad som är vad så finns det också ganska mycket man kan förändra och göra, men det behöver inte vara jättestora saker alltid.

HL:
Åre hälsocentral är ju inne i en utvecklingskurva som går spikrakt uppåt, kan man ju säga för dom ska ju bli ett närsjukhus i sinom tid. Det poddavsnittet kan ni lyssna på för det ligger någon månad tillbaka i tiden men gå in och kolla i lagret så hittar ni det, och sen speciellt välkommen till dig för du ska få presentera dig själv.

ASG:
Ja, jag heter Ann Sofie hoppas som barnmorska på STI-mottagning på sjukhuset här i Östersund. Vi träffar ju personer som vill testa sig för olika sexuellt överförbara infektioner.

HL:
Om man googlar på klamydiastatistik då dyker du upp.

ASG:
Ja, jag jobbar ju där ofta med bild. Ja ja nej, men jag har jobbat där i 12 år. Så tidning och radio brukar ju med jämna mellanrum, eller basis vilja ha lite uppdatering och då blir det en nyhet i medierna om hur det ser ut med statistiken i Jämtland Härjedalen.

HL:
Är det inte rätt häftigt ändå att få kliva fram och berätta om verksamheten och det ni håller på med?

ASG:
Absolut vi. Det är viktigt att uppmärksamma. Vi ser ju att fler människor behöver testa sig och vet man inte vart man ska vända sig så är det ju inte så lätt så att uppmärksammas är bra.

HL:
Vi ska prata med dig om något som heter hemtester. Vad är ett hemtest egentligen?

ASG:
Ett hemtest just för klamydia under är ett test man beställer på nätet och får hemskickat och sen utför man provtagningen hemma och så skickar man in testet till ett labb och sen får man sitt provresultat. Det finns ju olika leverantörer av hemtest, man kan ju googla, finns olika. Vi i regionen har ju då att man som inloggad via 1177 beställer hem sitt test

HL:
Så in på 1177 och fram med bank ID och sen är det bara att köra.

ASG:
Det är ganska enkelt att navigera sig fram nu. Det finns något, som när man är inloggad med bank ID som heter egen provhantering tror jag det heter och där är det antingen covidtest eller klamydiatest och så klickar man det man vill göra.

HL:
När ni började ni med hemtest?

ASG:
Jag antar att det är ett antal år sedan som själva idén föddes. Att det här ska vi göra.

HL:
Vad var det som gjorde att ni såg att det här är något som passar er?

ASG:
Nej, men dels så har vi ju så länge som jag minns brottats med att vi ligger ju ibland toppskiktet i regionen i landet över flest antal klamydiafall. Så dels på grund av det. Sen har vi ju sett att det är ju bara drygt 20 % män som testar sig. Det är ju ett att den tysta smittspridningen fortgår liksom, så att öka tillgången till provtagning och att det ska vara lätt. Så ja, vi har hållit på sen tjugosexton.

HL:
Så i vår region är karlar i allmänhet generellt då ganska dåliga på att testa sig?

ASG:
Jag kan inte svara för hela landet, men i region Jämtland, av våra 6500 prover så är det bara 24 procent män som testar sig.

HL:
Den här murbräckan, för det här tabut som ligger kring sexuellt överförbara smittsamma sjukdomar, att prata om. Kan man övervinna den då genom att det i stället finns hemtester? Att det känns tryggare och enklare då?

ASG:
Anledning att det inte är så pass många män som testar sig kanske inte är direkt kopplat till tabu, utan det är mer att kvinnor har en mer naturlig kontakt med sjukvården. Man går för att ta sina cellprover, då blir man alltid erbjuden klamydiatest så vi kvinnor erbjuds ju nästan alltid vid preventivmedel och cellprovtagning, klamydiatest och då blir vi ju också uppmärksam på att det är bra att testa sig, män har ju i regel inte den naturliga kontakten med sjukvården.
Som ung så jag tror att det kan handla om att man inte riktigt vet att man ska testa sig när man inte har några besvär.

HL:
Om vi uppehåller oss vid själva klamydia. Märker man om man har klamydia alla gånger?

ASG:
Majoriteten känner ju ingenting, men även om man är liksom asymtomatiskt bär på infektionen så är man ju smittsam så det är bra att testa sig efter oskyddat sex.

HL:
Vad skulle du säga att hemtesten har betytt från det att ni startade med dem fram till nu då?

ASG:
Ja, dels så känns det ju som att vi är liksom alla andra regioner som erbjuder den typen av lätt tillgänglig provtagning och det är ju att det aldrig skulle finnas ett alternativ nu att inte fortsätta med hemtesten. Vi har ju också de som inte har någon möjlighet att testa sig vid en mottagning eller som vi pratade om nyss.
Man bor på ett ställe där man känner alla, där är ju hämtest ett bra alternativ. Sen har vi ju dom som jobbar borta veckovis, men då kan man göra det på helgen. Jag tycker ju att för individen har hemtest medfört bara bra saker för vi har långa avstånd i den här regionen där vi pratar jättemycket om att det ser ut som det gör.

HL:
Anna granevärn väcker det några tankar kring eller förs det och andra diskussioner kring hemtester förutom för exempelvis det här vi pratar om nu eller covid.

AG:
Ja, det förs väl lite av och till, men det här är ett av våra tydligaste exempel och där vi har jobbat länge och är ju också faktiskt ett tidigt steg mot omställningen till nära vård för det här suddar ju ut avstånd och gränser och patientbefolkning gör en del själv i stället för att sjukvårdspersonal ska göra alla delar. Så det här vill vi ju såklart gärna se mer av. Jag stod också funderade lite grann på förutom det. Det är ju ett effektivt arbetssätt för oss, det ger ju en effektivitet, men vi vill gärna fråga efter resultat också när det gäller medicinska resultat och liknande ser vi eller andra regioner någon skillnad efter att man har tillgängliggjort det här?

ASG:
Jag har ju färska data ifrån Jämtland Härjedalen det vi kan se både nu och tidigare är att vi har fler andel positiva klamydiafall via hemtest runt 9 % av totalen testade och jämför man med mottagningar har man bara 5 % så att vi kan ju anta att vi når en mer riskutsatt grupp via hemtest så det är ju ett resultat.
Sen ser vi ju att antalet mottagningstider av hälsotest utfört på klinik sjunker och användandet av hemtest ökar. Så att det är ju också ett sätt som man som invånare vet att det här finns, men resultatet som man främst kan trycka på det att vi har fler positiva fall via hemtester. Vi upptäcker alltså fler infektioner och det kan ju bara vara bra ja.

HL:
Anna Sjövall väcker det några funderingar kring dig.

AS:
Ja, men jag tycker det är jätteintressant och det är. Man har ju pratat om det i flera år som sagt och man kan tycka att det är sådan enkel sak som kanske inte är enkelt att få på plats, men den har ändå enkel sak som medborgarna kan göra själva och som underlättar för vården och är en service också faktiskt till till alla medborgare.

HL:
Jag tycker det är ett superbra exempel, kan hemtest vi har hållit på med och egna tester kring covid också hjälpa till på något sätt att skapa ett mer, Vad ska man säga? naturligt beteende kring hemtest, oavsett om det är för klamydia eller andra saker som man söker efter?

AG:
Ja, att vi får in en slags vana hos befolkningen. Att det här är det här är ganska naturligt att jag som medborgare beter mig på det här sättet.

HL:
Det var en ledande fråga.

ASG:
I det här nya projektet med att automatisera hela flödet är det vi var inne med i sjukvården blev vi väldigt hjälpt av covid. Eller att man har redan gjort en massa saker i samband med provtagning för covid och vi kan haka på. Jag märker ju såklart att personer jag träffar på besök som har testats regelbundet med hemtest. Att de har ju gjort det liksom som en vana och så, så det är inga konstigheter, det verkar inte så och det kanske inte är så svårt. Det är väldigt noggranna instruktioner.

HL:
Finns det några liksom integritetsproblem i det här? Om man tittar kring patientsäkerhet och annat när det gäller hemtester som ni har fått brottats med?

ASG:
Nej! Det har ju varit någon gång när vissa invånare var väldigt innovativa och beställd test till någon annan för att jag inte vill ha hem till mig själv. Kanske mer bland yngre åldersgrupperna. Det man ändå inte förstår är att man gör det då i sitt eget namn, fast det är någon annan som har gjort testet. Vi har ju tänkt att utveckla det här till att kunna också ha hemtester på elevhälsan, alltså hos skolsköterskan, för att liksom få bort det här. Att jag beställer åt min kompis.
Men det är först när vi är i gång med den här nya processen som vi jobbar på så att det elevhälsan på sikt då ska kunna jobba med att du som är elev på skolan kan pipa förbi skolsköterskan och så kan man ta med sig ett test och så kan man göra det där eller så lägger man det bara på en postlåda så testet behöver inte alltså skickas hem till dig.

HL:
Jag förstår Hur långt bort är det då?

ASG:
Det vet vi inte riktigt nej. Men det finns en tanke på att det ska fixas det är lite fakturerings frågor som det handlar om internt.

HL:
Okej, vi ska inte ge oss in i interndebiteringen inom regionen, men jag tror Anna Granevärn här har den där bollen någonstans.

AG:
Ja absolut och interndebitering är ju något vi försöker undvika för det skapar så mycket administration.

HL:
Men jag vet att du har den bollen så att du har många bollar.

AG:
Ja, men så är livet och det är kul. Vi gillar bollar. Vi delar nog på bollen.

HL:
Och att lösa problem är ju alltid roligare än att leta skuld.

AG:
Ja, jag tänkte på det med cellprovtagningen. Du var inne lite på det och att man erbjuds klamydiatest. För nu erbjuder vi också möjligheten till cellprovtagning hemma. Har du varit med någonting i det arbetet? Nej, det är lite utanför min bransch så att säga fast i samma bransch. Jag kan inte mycket om det.

AG:
Det jag funderade på, själva klivet till att man då när man får göra cellprovtagningen själv hemma, att man också då lite lätt med låg tröskel erbjuds klamydia testet. Precis eller om de hänger ihop. Det vet kanske Sjövall om man får det samtidigt.

AS:
Nej, det har jag faktiskt ingen aning om.

HL:
Outforskat område för oss, spännande. Ja, det blir ytterligare en boll du får med dig då.

AS:
Ja, jag visste inte ens att man hade hem tester för cellprov.

HL:
Nej, men det är kanske någon som lyssnar på den här podden som jobbar med det som hör av sig och vill prata om det här. Pysslar ni med det och jobba inom sjukvården på rätt ställe så hör av er, det vill vi prata om ja, vi brukar ju efterlysa lite så där människor som känns lite intressanta eller funktioner, men bakom varje funktion finns en person. Om vi tar ett hopp också till någonting som Anna Sjövall har varit väldigt inblandad i, alla fall under pandemin så var ju det webbtidboken som vi har pratat om ganska många gånger i den här podden.
Men hur ser det ut för er när det gäller webbtidbok? För jag vet att ni har den i gång via 1177.

ASG:
Mottagningen har ju webbtidbok har haft kanske sen och 3–4 år, det funkar jättebra. Det är väldigt tydligt för våra patienter var och vilken tid man ska välja. Man kan välja på två tider och sen upplever jag också att det är färre patienter som kanske har bokat fel för att de tror att vi kanske gör något annat. Men vi har ju varit tydliga uppdrag med sexuellt överförbara infektioner. Det har ju verkligen sparat tid i telefonrådgivningen. Det är ju sällan kö till telefonrådgivning för att majoriteten bokar via webben och jag brukar fråga vad det beror på.
De tycker det är lätt. Det finns bra med tider. Det verkar vara tydligt.
Majoriteten är ju kanske mellan 18 och 32–35 år som är van att använda den här typen av. Verktyg.

HL:
De som har vuxit upp med mobilen i handen och har tillgänglig teknik, känns helt naturligt. Vad betyder det då för om man om man då kopplar på hur det ser ut i eran verksamhet, att inte sitta i telefonsamtal med medborgare, patienter när det inte behövs?

ASG:
Nej, men det är ju så att det underlättar ju, det tar ju det frigör tid till att göra andra saker, absolut sen så är det ju inte roligt heller när man innan man hade webbtidbok man säger hur patienten får sitta och vänta på telefon för man tappar alltid bort något samtal så kanske du lägger på och det kanske var det viktigaste samtalet, det vet man ju inte.

HL:
Men det här är ju bara framgång.

ASG:
Ja, det är bara positivt. Ja, det är inget dåligt med det alls. Ibland kan tekniken styra så att det kommer 2 samtidigt men det har hänt kanske 1–2 gånger. Ja ja okej ha så men kan du härleda det till att det är för att det är den här.
Vi har ju turen att få jobba inom ett väldigt smalt område så att det är ju väldigt tydligt vad man får hjälp med hos oss.

HL:
Den här tiden ni frigör då, vad gör ni av den då?

ASG:
Finns alltid något att stoppa den i. Det varierar väl från dag till dag. Tänker som vanligt så är det ju alltid mycket att göra, men det är klart att sitta och ringa till dem som jag följer upp och det är många som vill ha telefonkontakt efter besöket och det erbjuder vi alltid så att jag hinner med det mycket.

HL:
Och hur blir arbetsklimatet internt om du jämför med när du satte i telefoner jämfört med när webbtidbok boken?

ASG:
Det är bara positivt rakt igenom. Det kommer inga överraskningar liksom eller jo, det är klart att men det funkar bara bra så det blir effektivt och det blir bra och det betyder effektivt och lättarbetat.

HL:
Ja, det är så vill man ju ha det. Nu ska vi ju inte säga att det är förbjudet att ha kontakt med sjukvården per telefon. Det är inte det vi menar, men just i det här fallet så är det ju kul att höra hur den här gruppen ändå liksom inte ringer så ofta. Så ja, det här är ingen uppmaning till att börja ringa.

AG:
Precis vi gillar webbtidboken det frigör ju verkligen tid för dem som vill ringa att man kommer fram snabbare. Det har vi ju sett på fler ställen att vi får den effekten. Det är ju precis rätt det du säger för att kanske vi tycker att vi är så tydlig, men den kan ju finnas där när varken vi eller patienten tycker det är så enkelt att veta om man behöver utredas för olika saker och då ringer de och bollar, så det är du helt rätt i.

HL:
Du om vi backar tillbaka till hemtesterna igen under de här åren. Har ni sett någonting kring hemtester som har varit liksom lite avgörande när det handlar om att ställa diagnoser? Är du med hur jag menar?

ASG:
Ja, jag förstår hur du menar jag så att det klurar på dig. Jag tror det är en jättesvår fråga men alltså jag tänker så här. Det finns ju de gånger jag jobbar mycket med smittspårning och människor vill ju väldigt väl. Man vill ju gå och testa sig för att man har fått det här brevet. Men kanske livet verkligen inte tillåter? Jag kanske jobbar borta, jag kanske sitter i en skogsmaskin i skogen från måndag 7 till fredag 15. Då är det ju liksom inte så lätt. Vi har löst saker som har tagits som omöjliga men det har funkat bra för att hemtestet finns.

HL:
Ja och jakten på tid brukar man ju säga är ju någonting som är symptomatiskt i vårt samhälle. Alla vi jagar någon form utav mer tid till någonting för och då är ju det här ett jättebra sätt för att slippa ödsla tid på någonting som jag faktiskt kan beställa själv på 1177.

ASG:
Det är ju det. Man har ju verkligen förstått dom som har haft dom här problemen så att det är ju inte det att man vill slippa undan. Men det är lite svårt att få till och då är det här är en jättebra lösning.

HL:
Vad är nästa steg då för er tycker du? Finns det en utvecklingsresa kvar att göra?

ASG:
Ett steg är att vi behöver bli mer inkluderande i provtagningen.

HL:
Hur menar du då?

ASG:
Man bör ju testa sig för klamydia beroende på hur du haft sex, och just nu så är det ju bara urinprov för personer med penis och vaginalprover för personer med vagina. Men har man haft analsex bör man ta ett direkt prov och med oralsex.
I Sverige finns några leverantörer som har den här möjligheten idag. Men det är ju också något vi behöver titta framåt. Man testar sig beroende på om man haft sex, men det är lite begränsade möjligheter just nu. Sen att webbtidbok skulle kunna utvecklas till att ha digitala besök. Om jag har valt att testa mig hemma då borde jag inte behöva kanske åka till sjukvården för att få min behandling.

HL:
Ja, undrar om den bollen landar hos dig då Sjövall, eller?

AS:
Ja, jag tänker på att vi har ju dom lösningarna sen om det är jag, jag tänker att det är ju behovet som måste styra vad, så det får man ju titta på då.

HL:
Ja, men med digital mottagning, vad menar du då?

ASG:
Jag tror att man ska kunna erbjudas möjligheten och antingen välja på ett telefonsamtal, vilket jag tror kanske många föredrar. Eller om man vill se oss så kan man få se oss(videomöten).

HL:
Och vad är det som hindrar?

ASG:
Det är tiden just nu. Men precis vi har ju de här lösningarna, de finns man kan få dem, men det är ju det här jobbet man behöver göra på sin egen arbetsplats också få till det med flöden, rutiner och arbetssätt.

HL:
Nu fick du en present med dig här?

ASG:
Ja, liksom en liten lyckokaka med saker tillbaka där vi startade det här.

HL:
Ta med det till medarbetare, här har vi ett litet spännande projekt som vi skulle kunna börja dra i.

ASG:
Men jag har som mål i år i alla fall.

HL:
Vad kul då pratar vi med dig igen den i januari då? Det finns all anledning och kanske återkomma till det och se hur arbetet går?

ASG:
Ja!

AG:
Jag står och lyssnar på dig då så tänker jag på att det här bygger på att fråga patienterna vad de tycker om hur det är att få kontakt, och hur det funkar, hur lätt det kan vara eftersom jag kommer från ett annat ställe där vi hade en patient med i ett i ett arbete, att ibland så tänker man att det är jättesvårt att få med patientens perspektiv, men jag tycker det är ett lysande exempel på att det inte är det

ASG:
Vi kan faktiskt ställa frågorna och det är inte så farligt. Det som är det som gör det enkelt i min värld är att jag är väldigt nära. Man kan fråga patienten, sen kan man direkt ändra någonting.
Man kan anpassa så att får man tillräckligt många eller då vi ser på saken på samma vis. Det är väldigt enkelt att ändra i de verktyg vi har i 1177, eller Webtidboken så att jag har ett fantastiskt jobb. Tycker ibland är det ju svårt att fråga någon för man tänker så här, ”jaha, vad ska jag hitta på?” ”Vad ska jag göra då?” förstår du, för vi är ganska bra på att tro att vi vet vad de tycker.

HL:
Okej, om vi uppehåller oss lite i det, varför är det så himla viktigt att få veta vad patienterna faktiskt tror?

ASG:
Hur vet vi annars, att förutom den medicinska kunskapen och liksom evidens att vi gör rätt saker? Vi är ändå till för patienterna och att vi gör rätt saker för att nå dem på bästa sätt, tänker jag.

HL:
Och då snurrar mitt huvud också kring det här med personcentrerad vård och Nära vårdreformen som är tätt sammankopplade med varandra. Att har man inte de här samtalen, då är man inte där i det här personcentrerade eller näravårdsammanhang. Hur mycket nära vård är ni, tycker du?

ASG:
Ja vi har ju en väldigt tydlig smittskyddslag som styr mycket. Vi är ju väldigt ja, men vi är väldigt styrd av smittskyddslagen. Vilken kan tvinga människor att komma och testa sig och så. Men vi brukar ju försök och alltid se individen såklart.

AG:
Men jag tycker det låter som att ni är väldigt mycket i näravård också det personcentrerade. Näravård handlar ju mycket om relationer, tillit att jobba tillsammans med patienten och utifrån patientens befolkningens individuella förmåga behov. Och det tycker jag verkligen att ni gör. Och du nämner ju det hela tiden faktiskt.

ASG:
Det är ju ett oerhört roligt och givande jobb, så att det inte är svårt med de här lösningarna som ibland blir, det är det som gör att jobbet blir roligt och givande då för att de är det här är unga, friska, tacksamma härliga individer. Det ger hur mycket som helst tillbaka.

HL:
Ja, får du energi?

ASG:
Ja!

HL:
Så du går inte hem från jobbet och är trött? Nej, sällan.

HL:
Vilken härlig feeling.

ASG:
Jag menar liksom att kunna känna så, men det är ju, det är ju det. Det är ju människor mitt i livet och vi kan ofta hjälpa till och det är såklart att det kan se olika ut beroende på vart och hur och vad man jobbar med på Östersunds sjukhus. Det förstår vi, men just ert fall är det jättekul att höra.

HL:
Kanske inspirerar andra lite grann? Vad härligt att få höra din story och vi kommer ju återkomma till dig som du har förstått nu då, så det blir ju efter årsskifte. Innan vi lämnar varandra så ska vi ju ha lite koll på hur det är med folkhälsan i studion här. Hur tycker vi att det är? Det är ju ett gäng träningsvilliga personer här, hur är det med dig? Får du in den dagliga motionen?

ASG:
Mer och mer efter ett litet sammanbrott med uppehåll.

HL:
Ja men ur sammanbrott föds genombrott brukar man säga. Men du får i gång lite motion mellan varven så du känner att du får lite ordning.

ASG:
Det är djur som ska aktiveras så att, ja.

HL:
Har du gård?

ASG:
Nej det har jag inte men två jakthundar.

HL:
Då får du det lite gratis där då?

ASG:
Ja.

HL:
Sjövall har ditt nya schema från den personliga tränaren dykt upp?

AS:
Ja, precis! Blev du glad och nöjd?

AS:
Ja, det är ganska mycket tuffare den här gången, men så hittar jag på tokigheter också. Om jag inte blir sjuk så ska jag springa ett maraton i höst i stället för Lidingöloppet.

HL:
Är det Berlin?

AS:
Nej, jag önskar att det var Berlin. Det är Umeå.

HL:
Men då har du satt upp det som träningsmål då och när vi pratar om det här bara så att alla förstår så och det har vi sagt förut, så behöver man inte kasta sig ut i vare sig vasalopp eller maraton, utan vi vill sätta fingret på att daglig motion är liksom en bra grej för det håller liksom träffen med doktorn borta. I många fall. Så nu har du ju då ett x antal pass framför dig. Vilket datum är det?

AS:
Här är ju viktigt att hålla reda på det känner jag? ja någon gång i oktober.

HL:
Det är ju snart. Okej, det är därför jag tycker att det är lite tufft.

HL:
Ja, jag förstår, men se till och genomför. Och du har ju legat i. Du har ju inte haft några avbrott så där, alltså genomföra går ju. I förra avsnittet talade du om att du sprang rätt mycket långpass i sommar.

HL:
Anna Granevärn, du har ju haft som utmaning att leta tunga uppförsbackar har det fortsatt eller?

AG:
Ja, lite backe är det fortfarande, men jag har inte de här monsterbacken på samma sätt som jag körde i somras. Då var det ju att jag hittade de värsta liksom. Nu är det rullskidor i regn som har fångat mig, och jag är kvar i den känslan för det var så mycket härligare än vad jag hade föreställt mig.
Det finns ju alltid ett litet motstånd när det regnar. Känslan bara känslan, friskt och fräscht och sen in och ta en varm dusch.
Och sen ska man ju tänka sig att det avskräcker lite grann att idag är det regn men sen när man väl kommer ut så jättehärligt så nu står jag bara och längtar efter startskottet för Tjejvasan.

HL:
Så den ska du åka igen?

AG
Ja, absolut.

HL:
Jag såg att det är inte så lång tid kvar innan det premiär på snö om det var i Vålådalen eller Bruksvallarna? Jag kommer inte ihåg riktigt? Det brukar vara första ja någon gång i oktober 14:e eller nåt sådant. Där har man lovat att det ska vara öppet. Det får man reda ut själv. Ja, det går bra för mig också. Tackar som frågar.

AG:
Ja det såg vi fram emot att höra faktiskt är det gymmet eller har du cyklat Brunflo viken?

HL:
Det har varit dåligt med cykling efter semestern kan jag säga, under semestern var det inte heller någon cykling, för då var det också annan träning så jag var en bra cyklist i början på säsongen. Men man kan väl säga att från semestern och fram till nu så har det inte cyklat speciellt mycket, men det blir ju andra motionsformer. Jag gymmar och jag kör lite så högintensiv träning och sådana saker så att det känns bra.

AG:
Det är ju snart vår igen Håkan så ta fram cykeln då.

HL:
Men först är det ju skidsäsong som man ska skejta sig igenom. För det gillar jag, då hör vi det här. Hör ni ta hand om er ni som lyssnar och motionerar, sköter maten och allt det där så håller ni er vid bättre hälsa. Det vet vi! Tack för att ni kom hit idag.
Anna Granevärn, Anna Sjövall och Ann-Sofie Gullbransson