78 - Modet att testa tekniken, och vi firar en framgång
Vi utforskar hur teknik förändrar vården, med fokus på taligenkänning.
Vi diskuterar hur denna innovation sparar tid, förbättrar arbetsmiljön och ökar patientsäkerheten. Hör Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Granevärn, verksamhetsutvecklarna Anna Sjövall och Charlotte Esping Svarc samt IT-pedagog Roger Pettersson dela sina insikter om hur mod att testa ny teknik formar framtidens vård.
Lyssna på spännande berättelser om framgångar och utmaningar i en föränderlig vårdvardag.
Produktion: Poddverandan i Östersund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - September 2024
Transkription
Medverkande tituleras i transkriberingen:
- Anna Granevärn - Hälso- och sjukvårdsdirektör
- Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
- Charlotte Esping Svarc - Verksamhetsutvecklare, Nära vård
- Roger Pettersson - IT pedagog
- Anna-Lena Alfreds - Veksamhetschef Akuten
- Håkan Lundqvist - Programledare
Håkan
Hej och välkommen hit!
Anna g
Hej! Tack så mycket! Läget är bra.
Håkan
Härligt. Solen skiner ute idag när vi nu spelar in just vid detta tillfälle.
Anna g
Med jättefint höstväder och lite krispig luft.
Håkan
Det är fredag 27 september. Anna Sjöwall är också här. Hej på dig! Hej! Hur står det till med dig?
Anna S
Det är bara bra.
Håkan
Fredagseelingen börjar infinna sig och snart är det måndag igen. Den bästa dagen på hela veckan.
Anna g
Men man ska leva i nuet.
Varför hålla på och gå händelserna i förväg?
Håkan
Sjukt bra poäng, tack!
Och Roger Pettersson, IT-pedagog på regionen. Hallå där!
Hur står det till?
Roger
Jodå, det är bara bra.
Håkan
Har du också sådan fredagsfeeling idag och längtar till måndag.
Roger
Måndag är ju en bra dag tills den är över.
Håkan
Då är man ett steg närmare fredag igen. Och sen har vi en alldeles speciell gäst här idag. Du ska få presentera dig själv tänker jag.
Charlotte
Charlotte Esping-Svarc.
Jag jobbar som distriktssköterska på Brunflo hälsocentral men även som verksamhetsutvecklare för vårt område Östersund och Nära vård.
Håkan
Vad roligt att du vill vara med!
Jag brukar tycka det.
Människor inom vården hänger på här, Kul! Välkommen!
Charlotte
Tack så jättemycket!
Håkan
Känns det bra?
Charlotte
Det känns bra. Nervöst. Men bra.
Håkan
Ja, men var inte nervös. För det kommer att gå jättebra.
Charlotte
Härligt!
Håkan
Då har vi bestämt det redan nu.
Vad skönt! Vi ska prata om taligenkänning och så ska vi försöka peta in nära- och personcentrerad vård i det.
Och vi ska snacka lite grann om när man har haft någon egen nytta av någon form av teknik någon gång.
Vi ska få höra lite grann i samtalet också om hur tekniken kan underlätta i vardagen i det dagliga arbetet. Spännande eller?
Charlotte
Jättespännande!
Håkan
Tänker vi ska börja i ämnet, taligenkänning. Vem känner för att berätta vad det är för någonting för den som inte riktigt har hängt med? Vi har haft det uppe i podden tidigare, men det kan vara bra att uppdatera oss.
Roger
Jag tror att Charlotta kan eftersom du jobbar med det i din vardag.
Charlotte
Du tycker det. För mig som alltid har skrivit min egen journal så är det här revolutionerande. Det är ju att vi, precis som läkarna egentligen sitter och dikterar och att det då automatiskt transkriberas till text i journal. Så det går ju bra mycket snabbare än att skriva på egen hand.
Håkan
Så pratet går in genom en diktafon eller mikrofon som tar upp ljudet och sedan det som kommer ut på andra sidan är en. En färdig text.
Anna g
Precis.
Håkan
Behöver man bearbeta texten. Eller är den alltid helt glasklar? Jag tänker på kvalitetssäkringen.
Charlotte
Alltså, jag brukar säga det när vi skulle sälja in det här. Även min halländska funkar för det här. Liksom att den är individuell och lär känna din röst och dina ord liksom.
Det funkar för det mesta, uppfattar den något ord fel för mig så kan jag lägga in det och tala det som jag, så lär den sig det och gör inte om felet igen, men de flesta gångerna funkar okay.
Håkan
Så det är En AI -funktion där som lär sig?
Charlotte
Den har en minnesfunktion. Man lägger in sina ord, individuella ord i en ordlista.
Håkan
Det är inget fel med dialekter. Men har det varit ett litet bekymmer eller har det inte varit det?
Charlotte
Det som vi har stött på eller som man var tydliga med i införandet. Det är ju det att om man har en väldig dialekt, det tror jag i sig är lite utmanande. Ja, om du har väldigt grav brytning på svenska så kan den ha svårt.
Håkan
Och går den att träna i Taligenkänning?
Roger
Den tar ju fram det du säger så det är ju inte ett svenskaprogram där den liksom, om du har annan ordföljd än vad svenskan har.
Håkan
Charlotte, På vilket sätt har då taligenkänning hjälpt dig tycker du i ditt arbete? Vad är det du tjänar på det och vad är det liksom? Vad är poängen liksom? Vad är det du får ut av det?
Charlotte
Och det finns massvis.
Dels så går det ju snabbare. Jag tyckte att jag var en jättesnabb skrivare.
Men det är ju uppenbart att talet gick snabbare än skriften och fingrarna liksom.
Så det är ju en jättevinst att det går mycket snabbare att få in journalanteckningen efter ett besök.
Sen så för min del då så sitter jag inte med armarna framför skrivbordet rent ergonomiskt utan jag får en helt annan arbetssituation liksom.
Så ergonomiskt och arbetsmiljömässigt så är det också väldigt positivt.
Håkan
Och även hur du sitter ergonomiskt?
Charlotte
Men man har ju diktafonen mot sig.
Det är liksom med all ergonomi utanför kroppen blir ju sämre och en högre belastning än att bara sitta och ha diktafonen närmast munnen och tala, det är ju en mycket, mycket bättre ergonomi för oss som annars är vana vid att skriva.
Håkan
Ja, du pratar om att det frigör också tid, vad gör du av den tiden?
Charlotte
Ja, jag hinner med mitt jobb skulle jag säga och än så länge så märks det på det sättet. Jag har inte tagit kortare och kortare mottagningsbesök eller något sådant utan snarare kanske hinner med besöken och hinner med att få ner i journalen.
Håkan
Vad betyder det då för de som besöker, patienten och medborgarna?
Charlotte
Ja du, säkert märks det väl av att jag inte är för stressad annars. Det är väl ett inre lugn att man känner av att man hinner med besöket.
Håkan
Kan du ge mer tid till mig om jag kommer till dig?
Charlotte
Jag skulle nog kunna göra det och framför allt inte bli sen till nästa besök.
Håkan
Just det, för det kanske inte är så roligt vare sig för dig eller för patienten.
Charlotte
Är ingen bra start.
Håkan
Är ingen bra start. Sitta där och vänta i onödan kan du känna som patient liksom. Jag hade ju klockan två. Nu är den tjugo över.
Charlotte
Och så slipper man ju spara på vissa saker.
Men det är så livet ser ut när man ligger efter. Att man sparar på journalanteckningarna och tycker att man kan göra det i efterhand.
Men då är det ju svårt att få med allt så att det blir patientsäkert också.
Håkan
Ja, det var ett exempel på hur teknik kan liksom hjälpa till och underlätta. Bidra till bättre arbetsmiljö, frigöra mer tid till annat viktigt som också vården ska pyssla med. Vad tänker ni Anna Granevärn och Anna Sjöwall, när ni hör Charlotta berätta?
Anna g
Det finns väl många saker som jag tänker på, men arbetsmiljön är ju superviktig. Det är ju en bit som vi jobbar väldigt hårt med, för att vi ska komma till ett läge där vi kan bemanna våra tjänster och då är det bra att jobba hos oss.
Det är jätteviktigt.
Sen är det ju det här med att träna på nya arbetssätt där vi också ser vi behöver ha fler pedagoger som hjälper oss att lära oss att jobba på nya sätt.
Håkan
Säger du och tittar på Roger.
Anna g
Precis. Vi har inte jättemånga Roger i vår organisation, men vi har haft väldigt, väldigt mycket glädje av den kompetensen som Roger bidrar med i de här arbetena.
Håkan
Kul att höra!
Anna g
Sen tänker jag på en sak till och det är vår nya flygplats.
Håkan
Ja, den som vi pratade om för något avsnitt.
Anna g
Precis den som vi nu ska skapa tillsammans Och vad? Vad ser vi där?
Det här är kanske självklart.
Eller så är det här redan. Kanske bara första steget i en utveckling där vi kommer till ännu smartare lösningar som vi ju faktiskt har tjuvkikat lite på, vad som kommer runt hörnet. Men det här är ju som en, ja, ett trappsteg.
Nu gör vi det här och vi lär oss jobba på det här sättet och sen kommer lösningarna att bli ännu snabbare, ännu smartare och kunna hjälpa oss ännu mer. Och då är vi på väg mot den nya flygplatsen som är vår riktning och färdplan.
Håkan
Om det är att ni som lyssnar blir förvirrade när vi börjar prata om flygplatser, så för några avsnitt sen så pratade vi om att om man hade fått en kontakt med en patient som hade mycket kontakt med vården och den ställde då frågan.
Varför kan ni inte få det att funka som på en flygplats?
Där funkar allting, man vet vart man ska gå, det är skyltat och vilken knapp man ska trycka på, hur man ska bete sig och så vidare.
Och det där tog du till dig väldigt mycket av Anna och sedan har ni skapat visionen att sjukvården skulle kunna utvecklas där flygplatsen får vara, liksom riktmärket eller visionen.
Anna g
Jamen precis, det blev en väldigt stark metafor för oss och det blir ju väldigt starkt när det kommer från våra patienter och att vi kan se någonting, vi ser samma sak som den här patienten såg och berättade för mig, och det blev väldigt starkt.
Och nu, nu pratar vi mycket om den här flygplatsen och att vi ska dit, ja alla vill dit.
Håkan
Så när ni har liksom börjar trycka ner eller trycka in den här själva visionen i det dagliga arbetet och samtalet och, den här förankringen. Vad får ni för respons?
Anna g
Ja det är jätte, jättestor respons.
Alla pratar om det och det är jätte, jätteroligt.
Alla ska jag inte säga kanske, det är klart att det tar tid innan man tar sig igenom en hel organisation med en ny tanke.
Och ett nytt sätt att förhålla sig till, att tänka på framtiden.
Men att tänka på den som en flygplats där allt fungerar logistiskt och kommunikativt och smart och enkelt och smidigt att boka själv.
Och allt det här, det är ganska tilltalande och det är lätt att ta till sig.
Håkan
Och jag håller med när man ser bilden framför sig.
Jag var förresten ute och flög härom veckan.
Anna g
Och nu gick det bra. När fick du boka som du ville?
Håkan
Den här gången var det min fru som ville boka och anslutningsflyget från det du landat på Arlanda låg på andra sidan terminalen och vi hade bara liksom typ 10–15 minuter på oss. Jag tror jag satte rekord faktiskt, på att springa genom hela Arlanda och samtidigt tappa byxorna.
Håkan
Jag gjorde det. Jag ska bara dra det kort i säkerhetskontrollen. Av med bältet. Hann inte på med bältet, rygga på snabb löpning, byxorna hasa ner. Folk skrattade och jag sprang och svettades.
Anna g
Men vilken tur då att du inte fastnade för jag har ju sett att de har dubbla spår, att man kan också åka ut på manuell kontroll.
Charlotte
Men där kan vi ju lära oss av ditt exempel i vården då, att vi kanske spärrar våra mottagnings tider så man inte kan boka så tätt emellan mellan sjukhus och hälsocentral exempelvis.
Håkan
Ja precis, här kan vi lära av flygplatserna.
Anna Sjövall Vad står du och tänker på när du hör om tekniska lösningar som underlättar och påverkar, liksom både arbetsmiljö och frigöra tid och sådana saker?
Anna S
Det var lustigt, för jag var på ett möte nu i förmiddags. Vi pratade om flygplatsen.
Apropå att det sprider sig, i det mötet i alla fall.
Men jag tänker och tänker på en annan sak vi pratade om där kopplat till taligenkänning. Patienterna, jag tänker arbetsmiljön naturligtvis, men också för patienterna.
Att om man tänker sig att man går till en läkare som dikterar ett diktat, det kan vara ett brev som sen ska skrivas av en sekreterare och så ligger man kanske lite efter vid skrivning eller så där att det också blir en liksom en service för medborgarna.
Jag kan läsa min journal ganska tidigt. J
ag behöver kanske inte vänta och se om det nu är så att man ligger efter eller att man behöver liksom dubbelkolla.
Blev det rätt skrivet eller att man som ett exempel, en läkare skriver inga brev utan hänvisar att patienten får läsa själv i journalen på nätet.
Naturligtvis finns det de som vill ha brev och får det för att man inte klarar av tekniken. Men, det är ju också en del i att patienterna tar större ansvar för sig själv och sin hälsa tänker jag, att man lämnar över det från vår sida, det tänker jag på.
Charlotte
Och där pratar vi också tillgänglighet gällande modernare vård.
Tänker att det är en del av delarna till nära vård.
Tillgängligheten är ju guld värd.
Jag sitter ju även som verksamhetsutvecklare och hanterar händelseanalys där det har gått fel i vården och där har vi ju händelser där diktafonen inte transkriberat på veckor och där vården då blir väntande och liggande på remisser och annat som inte skickas i väg.
Håkan
Och vad beror det på då att det blir liggande?
Charlotte
Ja, det finns ju olika anledningar.
Ibland är det mänskliga faktorn. Ibland så har vi sjukdom i personalen och det finns massa olika anledningar till det.
Men om man då tar ansvar för sitt eget diktat och ser till att texten kommer in i journalen direkt och man ser vad den skriver så får ju patienten tillgång till journalen direkt och kanske till och med kan reagera på vad som har skrivits.
Så hör den av sig med att: ”du det här stämmer inte, eller det här uppfattade inte jag. Och det finns ju massa sådana fördelar.
Håkan
Men vem ska ta det egna ansvaret menar du?
Charlotte
Den som dikterar. Jag tänker att man har ett eget ansvar. Det var ju en del i riskanalysen som framkom när vi liksom gjorde det här arbetet inför den här implementeringen. Att de medicinska sekreterare var orolig för att kvalitén skulle bli sämre i journalen.
Men vi var ganska noga med att säga att ansvaret inte ligger hos dig som medicinsk sekreterare, utan det är inte du som har haft samtalet och det inte du som dikterat.
Sen är det en jättebra kvalitetssäkring i ledet, och det har vi också skapat rutiner kring så att det ska finnas en kvalitetssäkring kring det här.
Men det yttersta ansvaret sitter ju hos den som dikterar och skriver. Det kan man inte lägga över hos någon annan.
Håkan
Men okay, för att kunna ta det ansvaret måste man känna att man har tid för det här. Eller att jag har möjlighet att jag inte känner mig stressad. Eller är det nåt annat som pockar på där och då så att det blir liggande?
Charlotte
Ja men så är det ju absolut.
Håkan
Spännande och nu är vi inne på liksom vad det faktiskt kan betyda för patienterna och den goda och nära och personcentrerade vården.
Det nämns ju flera saker här som är nyttigt.
Jag tänker på det här beteendet vi faktiskt har lagt oss till med, vi som nyttjar ny teknik.
Jag går gärna in och läser min egen journal. Ganska snabbt faktiskt.
Om jag går på hälsocentralen så är det oerhört lättillgängligt så att du det kan vi väl uppmana alla att prova på? Gå in på 1177 och bolla fram din BankID om du har någon och så tar du och provar dig fram. Du som sitter och lyssnar kanske?
Roger
Gå helst in på 1177.
Håkan
Tack Roger! Ser du några andra möjligheter som det här öppnar upp för? Om man tänker sig på att skapa en liksom en, en mognad i organisationen att få till det här.
Eller jobba bort både motstånd och rädslor eller annat.
Som nu tekniken för med sig. Jag pratar om att våga prova och testa sig fram från medarbetare.
Roger
Men även alla nya arbetssätt är ju ett komplement till något gammalt. Det är inte så att vi ska kasta ut det gamla till att börja med bara nytt utan vi ska förändra och komplettera de sakerna som vi redan har.
Håkan
Man brukar ju säga att man aldrig är för gammal för att lära så något nytt?
Roger
Nej, absolut inte. Jag brukar ta min kära mor som exempel att hon är snart 80, 75 plus hävdar hon själv.
Anna g
Jag tror du haft med henne tidigare i podden.
Håkan
Hon representerar får ju representera medborgare i det här fallet och kanske den som inte är så himla van vid tekniken. Nu talar vi om 1177.se
Roger
Det kanske var så att jag sa till henne att prova och hon tyckte att det fungerar väldigt bra och hon pratade även med sina väninnor och frågad varför i hela friden de inte gör det.
Håkan
Att hon blev också då en ambassadör i den där riktningen, men.
Roger
Lite så.
Håkan
Uppfylld av att hur enkelt det var.
Roger
Jag känner bara liksom. Du kan se när dina recept går ut eller, journal och allting.
Charlotte
Och på tal om ambassadörer så är det ju så vi har jobbat kring taligenkänning också, där vi haft speciellt Magnus Lindahl som är distriktsläkare som har varit den som vi har anlitat ganska friskt.
Som hjälpt oss med utbildningsfilmer och allt möjligt, varit med på möten, med till olika hälsocentraler för att liksom lobba för det här.
Och de ambassadörerna är ju liksom guld värda, de som vågar testa.
Roger
Och det har vi märkt också de på de hälsocentralerna där det är fler som använder så ser vi en ökning också av de som användare för exempelvis det här nu, där ökar det ju, det är de som ökar mest.
Håkan
För att det behövs ju alltid krafter som driver lite grann.
Charlotte
Jo, men sen handlar det också om, att det ska baseras på en frivillighet.
Vi hade jätteflax från när vi började det här, att vi omvärldsbevakade en del och fick ett fantastiskt möte med Region Värmland och deras projektledare och fick tillgång till hur mycket material och sådant som helst.
Men de skulle ju införa detta i hela deras region slutenvård.
Liksom i primärvården, medan vi har sagt att det ska handla om, det liksom handlar om frivillighet och baseras på det.
Och det tänker jag är viktigt just kring ambassadörer och att man får en egen mognad och vågar testa.
Precis som Rogers mamma då.
Att hon liksom levererar det här vidare och det jag tänker, det är det som får en att våga testa många gånger också.
Och då blir inte det här negativa heller som det baseras på många gånger, att man måste.
Håkan
Jag tänker lite grann på det här med att våga och frivilligheten och så vidare.
Finns det en gräns tror ni?
För liksom, hur man ska förhålla sig till det från arbetsgivarhåll och organisationen?
Kan man liksom vila i det där helt fullt och fast att det ska vara frivilligt eller?
Jag menar inte att man ska tvinga medlemmar, tror inte det jag far efter.
Vi har ju olika förutsättningar och det är kanske lätt att ta den där bakdörren att det här var ingenting för mig efter att man har provat en eller två gånger.
Anna g
Det vi gör nu är att våra medarbetare behöver testa att testa, inte bara testa utan testa, testa och våga göra det fler gånger och då blir det lättare att testa för att man testat att testa.
Men så klart kommer vi ju till lägen där vi ser att det här behöver det var lika för medborgaren.
Det går inte att det ser totalt olika ut om jag ska boka ett besök hos min diabetessjuksköterska eller om jag ska boka in mig på mammografi.
Det behöver nog förmodligen komma dit att det blir lite mer lika, att det ska vara enkelt när vi loggar in på själva 1177.se
Så vi ska inte behöva veta att vi måste trixa en massa för att hitta den där mottagningen som inte självklart ligger där när vi loggar in.
För så är det ju idag att det inte är självklart, utan man måste göra vissa val och gå vidare och välja rätt för att hitta allt.
Alla mina bokade tider kommer ju inte upp när jag klickar på visa mina bokade tider till exempel.
Och det här har vi att jobba med i vården för att det blir svårt att få våra medborgare att använda det fullt ut om inte vi använder det fullt ut och det inte är lätt och rimligt och logiskt när man loggar in som medborgare på 1177.se.
Håkan
Jag förstår motståndet också, men också en härlig utmaning som kan leda till exempel till fler ambassadörer eller att få fira med tårta och kaffe.
Anna g
Eller ja, men det finns det ju absolut, och den här utvecklingskurvan ser ju ändå rimligt lika ut på något sätt.
När vi går in i nya saker, med att vi blir lite chockade först, så måste vi hantera det och sen hittar vi en ny värld och kanske till och med blir engagerade i den nya världen och inser att det här var ju en där vi blev mycket bättre.
Men vi ska ju genom den här, de här faserna.
Håkan
Och ibland är man lite, man är ju olika som individer.
För mig kanske det går jättesnabbt, men det går lite långsammare och lite trögare på ett annat håll för då måste man ju ha den här toleransen med varandra och i organisationen också att Pelle är borta.
Han skulle behöva ett par veckor till eller en månad medan Jörgen. Han har redan grepp på det här.
Anna g
Men precis, vi har ju sprinters och långloppare som ska göra samma sak samtidigt.
Charlotte
Och det märker man av i allt förändringsarbete.
Vissa är ju väldigt på och andra tar det lite längre tid för.
Men jag tänker mer som att jag tycker det är lite kul och läckert när man jobbar som verksamhetsutvecklare, man får vara med på sådana grejer.
Det är ju sjukvård vi jobbar med och det är ju inte bara som att boka en klipptid hos frisören och missa tiden.
Vi vill inte tappa patienter av patientsäkerhetsskäl och vi vill kunna göra det smidigt.
För dem är det där utmaningen ligger och det är det som är så häftigt att vi behöver tänka lite utanför boxen och lite mer distinkt i det här för att få in alla delarna.
Men jag tänker också att det är fullt möjligt.
Men vi behöver få in lite mer parametrar och faktorer som spelar in i det här.
Håkan
Är det någon särskild faktor du tänker på eller när?
Charlotte
Men jag har väl vart lite inblandad i en ny funktion som en del hälsocentraler får testa på nu där när vi personal bokar in patienten så får de ett meddelande via 1177.se och om man då kopplar det till mobilen så får du ett sms, du har ett meddelande i på din sida, och det som vi upptäckte där då.
Då får du också ett mess där du kan av att omboka och vissa patienter vill vi inte ska kunna av eller omboka.
Om man till exempel har kognitiv svikt eller vissa patientgrupper som vi inte vill tappa i väntelista eller annat som har en samsjuklighet eller som är viktiga att följa, så man vill inte tappa vissa patientgrupper. För det är ju farligt.
Håkan
Så här är det både för att få ordning på patientgrupper och utgå från vad som är patientsäkert och så att vi har flera olika staplar att jobba utifrån.
Charlotte
Ja precis. Men det är ju det som är så härligt också, att man får täcka in alla delar.
Håkan
Och man tittar i en framtid, om man skulle våga sig på det.
Vi har ju pratat om visionen flygplatsen och man har en vision som ligger liksom 5–6 år framåt i tiden. Så hur långt bort befinner vi oss någonstans?
Charlotte
Men vi pratade lite om det.
Jag hörde nu innan också att man måste våga det här med som Anna säger också, att vi vågar släppa tänket kring webbbokningar.
Låt patienterna faktiskt få välja mer fritt och boka sin egen tid och framför allt kunna boka om den, inte ringa till hälsocentralen.
Med webbtidboken är det bättre, annars är jag tvungen att lägga tid på att säg avboka, och det enda sättet jag kan göra det är att ringa in.
Det är inte riktigt snyggt jobbat från oss kan man tycka, så det är mer automatik och vi får väl jobba på det och jobba med risker och se vad vi kan erbjuda våra patienter.
Men jag tror absolut att vi kommer vara mer digitala, där patienterna har en större frihet, absolut, och deltar i in egen vård.
Håkan
Och med delta menar man att man får chansen att ha större inflytande. Det är då vi landar i det nära- och personcentrerade och de behov man kan ha.
Roger, vad tycker du om fem år?
Du lär jobba kvar.
Roger
Men det är ju det här att se varje patient och vilka behov har olika patienter och inte se patienter i grupp utan man ser dem mer som individer.
Vad behöver den och behöver den här, inte liksom att vi buntar ihop dem i olika fack utan man ser dem på samma sätt som vi ser personal som jobbar på olika sätt så att patienterna har olika behov och möjligheter också.
Håkan
Den tekniska utvecklingen just nu springer nästan ifrån oss känns det som. Driver man inte en stor teknikplattform så har man ingen koll för det dyker upp nya saker varje dag känns det som.
Kopplat till i utvecklingen, var om du fick tänka något kring det.
Roger
Den var spännande den.
Nej, men att det blir det här mötet, att man känner som patient att du har ett personligt möte även om mötet kanske inte är fysiskt utan ett möte kan ju vara digitalt.
Det kan vara mycket annat, men att man ändå känner att det här är ett möte för mig.
Sen är det ju mycket efterarbete och förarbete, men det är svårt med.
Själva det personliga mötet kan ju aldrig ersätta tror jag.
Anna g
Men den kan vara med.
Roger
Den kan absolut vara med och.
Anna g
Hjälpa.
Roger
Till. Den kan hjälpa till.
Charlotte
Absolut, Och det tänker jag, att dit kommer vi.
Taligenkänning är bara en försmak på vad som komma skall.
Håkan
Charlotte, jag ser att du står och grunnar lite grann på vad det vi pratar om nu och framtid och så vidare. Vad är det du då tänker på?
Charlotte
Nej, men som jag nämnde det här sms:et som patienterna får den första del i att kunna få skicka ut digitala kallelser för vården, vilket är både positivt för patienterna och i det administrativa och framför allt ekonomi för regionen kring all post som skickas hela tiden. Så det är väl en jätteviktig del i utvecklingen då.
Håkan
Nu står Anna Granevärn och tänker på någonting.
Anna g
Men jag tänker på det. Vi har pratat om det innan också. Postnord har ju faktiskt gjort resan och ställt om.
Det går ju jättebra att följa sina försändelser via Postnord så jag vet precis var paketet är. Men posten kommer ju inte så där jätteofta så det är väl väldigt välkommet om vi kan börja med digitala kallelser.
Håkan
Det du pratar om egentligen är ju värdet av omvärldsbevakning.
Vad pågår runt omkring oss och inte bara i den egna organisationen eller inom sjukvården i Sverige? Utan vad händer där ute.
Anna g
Precis och om vi påverkas av det?
Håkan
Ja just det, du bor ju i hallen.
Anna g
I en förort till Hallen till och med.
Håkan
Får de post nu för tiden?
Anna g
Ibland.
Håkan
Ja, jag förstår. Är du nöjd?
Anna g
Jag är jättenöjd och idag har jag faktiskt fått ett paket levererat vid dörren.
Håkan
Så där ja.
Anna g
Jag beställde lite nya strumpor.
Charlotte
Men det har ju regionen också. Leverans till dörren jag tänker att jag som förskriver mycket inkontinens hjälpmedel går ju direkt till dörren.
Håkan
Nu ringer jag för att jag har lite spännande grej på gång som också måste få med. I det här avsnittet känner vi
Anna-Lena Alfreds som är chef på akuten i Östersund på Östersunds sjukhus. Hallå där!
Anna Lena
Hallå.
Håkan
Hur är läget?
Anna Lena
Jo, men det är bra.
Håkan
Du kanske blir lite halvt överraskad i alla fall att vi ringer. Men bakgrunden är det här. Ann Granevärna ska få berätta.
Anna g
Jo, men det är ju så Anna-Lena att vi har utsett en vinnare för det mest lyssnade poddavsnittet under första halvåret. Och gissa vilket avsnitt?
Anna Lena
Okej! Jag gissar att det är mitt och jag avsnittet om akutmottagningen.
Anna g
Grattis!
Håkan
Närmare 180 nedladdningar på det avsnittet blev det ju.
Under våren och just ni stack ut lite grann.
Vad tror du det beror på?
Hur ett stort nätverk har påverkat många att gå in och lyssna på podden, eller?
Hur har du jobbat?
Anna Lena
Jag pratade med alla om att lyssna på den här podden. Nej, det har jag inte gjort.
Men att akutmottagningen är en väldigt, väldigt stor arbetsplats, det kan ju betyda många lyssnare och många som någon gång har jobbat med mottagning och att det är många som jobbar i sjukvården, som har en relation till det. Det kanske kan påverka att man tycker det är intressant och jag tänker att akutmottagningen är också ett viktigt nav i sjukvården och på sjukhuset och att det kanske syns internt.
Håkan
Vad betyder det här nu?
Man kan inte bara liksom få veta och sen lägga på luren. Någonting mer måste ju hända.
Anna g
Ja, men precis. Och då tänker jag Anna-Lena, att vi pratar ihop oss om ett bra sätt att fira det här tillsammans med din personal.
Tänker någonting som kan passa bra i närtid.
Anna Lena
Åh vad kul! Det är alltid kul att fira! Ja, lite tårta, kanske lite tårta.
Anna g
Jag kanske kan komma förbi.
Anna Lena
Ja, ja, det kan man ju alltid.
Håkan
Det är gott med tårta! Och det är inte bara gott utan det är ju härligt att få fira alla framgångar, både stora och små.
Anna Lena
Verkligen, när någon knackar på dörren.
Håkan
Får jag föreslå smörgåstårta för det tycker jag är lite godare än en vanlig violtårta och sådant där.
Anna g
Det kanske ingår i vår upphandling med?
Håkan
Blir lite tajt i budgeten kanske?
Anna g
Men vi pratar ihop oss om något som passar alla.
Håkan
Den med räkor. (skratt) Vad kul Anna-Lena! Fortsätt med det goda arbetet ni gör där på akuten och tack så mycket för att vi fick ringa dig och säga grattis!
Anna Lena
Tack så mycket!
Håkan
Ha det bra!
Anna Lena
Hej!
Håkan
Ja men sådant är ju alltid kul hörrni.
Så nu gäller det att se till att få upp lyssningen på de här andra avsnitten också.
Anna g
Precis för att det är ju höst nu och en ny runda med mest lyssnande avsnittet.
Håkan
Under hösten, och då är det bara att lobba Roger och Charlotte för det här till exempel.
Den ni varit med i.
Håkan
Ja hörni, vi ska ta och kika litegrann på hur vi lever våra liv höll jag på att säga men lite grann kring vårt lilla hälsosamtal.
För vi tycker om att försöka inspirera människor att röra på sig lite mer, ha en lite schysstare livsstil så att man liksom inte behöver dyka upp hos Anna-Lena Alfreds eller besöka primärvården på grund av att man liksom inte tar hand om sig själv och gör det man skulle kunna göra.
Det brukar vi alltid fråga våra gäster.
Roger börjar skruva på sig lite nu för han har haft det lite sisådär vet jag med själva motionerandet.
Men, det är inte så att du sitter still hela dagarna.
Roger
Nej, inte hela dagen nej.
Haft lite förkylningar och sådant där och man ska inte hålla på och träna med förkylning det är inte bra.
Håkan
Men känner du att du har hittat någonting sådant där som du känner? Jamen det här tycker jag känns lite skönt och det här älskar jag att pyssla med.
Jag tänker promenera. Eller cykla, springa, gå, simma eller promenera.
Roger
Är ju inte riktigt hundra då. Men promenader, det är så att all träning är bra träning och man ångrar aldrig ett träningspass.
Håkan
Och jag har frågat dig förut men kommer aldrig ihåg. Hur sköter du dig med käket.
Roger
Väldigt sällan chips.
Håkan
Okej, jag såg ett kanon recept på chips, man tog sådana här lättsaltade. Man spillde ut dom på en skärbräda och så smälte man en hel mjölkchokladkaka och så hällde man det över chipsen. Så lät man det där stelna och så delar man upp det i små bitar.
Anna g
Rena hälsokosten. Alla delar.
Charlotte
Det värsta du kan äta.
Roger
Chips ätes för sig och vad det är.
Håkan
Men jag tänkte ha hela paketet på en gång. Men vad jag ville ha sagt med det är att en än man kan.
Man kan ju få lite grann, man behöver inte pressa i sig liksom. 400 gram choklad varje dag. Och chips. Och här står jag med pekpinnar på hur man ska leva lite grann också.
Anna g
Fast det var ju du som kom med det.
Håkan
Jag hade en så himla dubbelmoral med mig.
Hur gör du för att hålla dig i form? Du har varit riksgränsen och jobbat. Jag utgår från att du gillar åka skidor med.
Charlotte
Precis så det är därför jag har flyttat från Halland till Östersund och Jämtland och man vill ju ha vinter.
Håkan
Är det alpint du ägnar dig åt?
Charlotte
Men precis. Alpint åker vi i stort sett varje helg hela familjen. Sen så bor jag ju på ”Annersia” så jag har nära till utförsåkning, skidspår och cykelstigar.
Och så har jag ju bästa arbetsplatsen i Brunflo. De har ju byggt en fantastisk pumptrack. Och när barnen är i skolan och jag har lunch så är jag helt ensam där.
Håkan
Och för er som inte vet vad Pumptrack är, så kika i Brunflo, det finns en i Badhusparken också.
Charlotte
Men den är inte i närheten så bra.
Håkan
Men jag förstår. Och det finns en i Myrviken också. Numera också en i Järpen.
Så det är alpint och det är lite längd och inte för mycket chips och choklad.
Charlotte
Nej, inte den kombon. Jag har aldrig testat den.
Håkan
Men du unnar dig ibland?
Charlotte
Ja, men självklart.
Håkan
Vad vore livet annars?
Charlotte
Nej, absolut.
Håkan
Det är den där balansen Anna Granevärn. Du har plöjt några mil på rullskidor och cykeln och nu går du bara och väntar.
Anna g
Men har faktiskt gjort också något väldigt fint som jag gärna delar med er. Jag har gjort det här härliga rullskidpasset upp på berget I Svenstavik.
Jag hade mamma med mig den här gången så hon kunde köra med bilen.
Men.
Hon har inte varit med så mycket med rullskidor så hon trodde ju att jag skulle åka ner för berget och hon skulle köra mig upp.
Så när hon fattade att det var tvärt om då blev hon lite chockad först och tänkte att det måste ju ta en timme innan Anna kommer upp och sen var jag där uppe.
Så då fick jag känna mig lite snabb för en gångs skull.
Håkan
Men det är brant. Jag vet att många cyklister brukar ta den där rundan också.
Anna g
Den är jättefin, men det är som sagt super när man har skjuts för annars så får jag ha ryggsäck och stoppa i rullskidor och springa ner och byta på fötterna och då.
Anna g
Anna Sjöwall två veckor kvar i morgon.
Håkan
Två veckor kvar tills du ska springa ett maraton och ni hör ju hur ambitiösa alla här inne i den här studion är.
Men man behöver inte vara riktigt så när man gör någonting varje dag.
Två veckor då har du en veckas träning kvar, sen går du vidare.
Anna S
Ja, jag försöker inte belasta för hårt just nu.
Håkan
Och du har ordentligt med långa lopp i din tränings kalender fram till nu.
Anna S
Långpass, långt kan väl alltid göra fler tänker jag, men hyfsat ändå.
Håkan
Har du ökat successivt distansen Var ligger du? Var ligger du nu?
Anna S
Nämen, jag blev tipsad att inte springa längre än tre mil, ungefär, som längsta långpass innan.
Håkan
Jag har själv sprungit, och tränat inför det då.
Det är jätteviktigt ifall du får försöker springa ett maraton.
Inte bara ut och springa 4,2 mil utan träna till det och lägg in de här långpassen.
Anna S
Framför allt så måste man vänja kroppen vid att springa så långt i ganska hård belastning.
Det är stor skaderisk om man ger sig ut oförberedd.
Håkan
Det ska man veta.
Och de säger att det brukar börja vid tre mil.
Anna S
Ja, de påstår det. Jag har i dag några jag ska springa med den här gången så får vi se. De har utmanat mig att haka på deras tempo. Vi får se om jag fixar det.
Håkan
Det kommer säkert gå jättebra.
Anna S
Ja, vi får se.
Håkan:
Det var kul att ha er här Charlotte och Roger. Jätteroligt!
Charlotte
Vad kul!
Håkan
Och ni är välkommen tillbaka brukar vi säga.
Det är bara att höra av sig.
Anna Sjövall och Anna Granevärn Mycket tack till er också.
Anna g
Tack, tack!
Håkan
Kan du inte fråga hur det går med min träning?
Anna g
Jag stod och tänkte på det du avrundar alltid innan har berättat om din träning.
Håkan
Jo, det går faktiskt ganska bra. Jag har jättebra kontinuitet på mitt gymmande, styrketräning och lite sämre på cardiobiten.
Men jag har löst det i alla fall som så, att jag försöker klämma in ett kettlebell pass i veckan för det är bra cardio samtidigt som det är styrka.
Anna g
Vad har hänt med din cykel då?
Håkan
Den står här i det lilla rummet här innanför. Ja, jag har faktiskt varit en dålig människa när det gäller cyklingen, tyvärr. Men vi har ju snart snö så då får man ut och Skata igen. Jag ser fram emot de första tio milen då jag har blodsmak i munnen. Det kommer bli så trevligt.
Anna g
Det kommer det bli.
Håkan
Ha det så bra tills vi hörs nästa gång!