90 - Framtidens smarta stöd för patienter och vårdpersonal

Medverkande tituleras i transkriberingen:

• Anna Granevärn - Hälso- och sjukvårdsdirektör
• Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
• Caroline Wallin - Projektledare, samordnande operationskoordinator
• Håkan Lundqvist - Programledare

Håkan: Jaha, nytt avsnitt igen, nummer 90 och idag är Caroline här. Tjena!

Caroline: Hallå! Håkan: Välkommen hit!

Caroline: Tusen tack!

Håkan: Hur känns det? Caroline: Det känns bra, spännande att vara här.

Håkan: En sportfråga. Ja! Det kan alltid vara bra att börja med en sådan. Wallin heter du i efternamn? Caroline: Ja, det stämmer. Håkan: Vad gör du för någonting? Caroline: Jag arbetar på division kirurgi inom regionen, projektledare och även samordnande operationskoordinator.

Håkan: All right, många titlar på en och samma gång. Caroline: Ja, det är svårt att uttala ibland, höll jag på att säga, allting beroende på vad man gör.

Håkan:

Ja, men ändå, du håller koll på det, jag hör ju det.

Caroline: Ja, oftast. Håkan: Ja, okej. Och det är det här vi ska prata lite grann om. Vi ska prata lite grann om digitala arbetssätt och någonting som du driver som är på gång, eller hur? Caroline: Ja, det stämmer.

Håkan: Men först ska vi säga hej till Anna Granevärn. Anna G: Hej! Håkan: Som är hälso- och sjukvårdsdirektör.

Anna G: Precis. Håkan: Välkommen till podden igen. Anna G: Ja, men tack. Och jag tänkte också lägga till, Håkan, jag har ju också en specialare och det är att jag gillar att pressa lite färsk lime över havregrynsgröten. Håkan: Jaha, just det. Ja, där kom den. Där kom den. Vi pratade ju lite gröt här innan vi drog i gång.

Anna G: Ja, vi brukar det... Så fick jag aldrig riktigt chansen att säga det. Håkan: För er som inte vet, när vi spelar in podden så brukar vi ställa in ljudbilderna för människor. För alla har ju olika röster. Och då är det alltid frukostvanorna som människor får prata om.

Vad skönt att du fick klämma ur dig det.

Anna G: Ja, nu känns det bättre.

Håkan: Ja, vad bra. Det kanske man ska testa någon gång. Anna Sjövall är här också, som vanligt. Hej. Verksamhetsutvecklare. Anna S: Ja, det stämmer. Håkan: Pigg och fräsch idag. Anna S: Ja, absolut. Måndag förmiddag är ju bra. Håkan: Ja, det är härligt med ny vecka. Måndag förmiddag, 10 februari är ju dagen vi spelar in, så då vet ni det. Men du Caroline, berätta lite grann om vad är det du är projektledare för?

Caroline: Det är ett projekt som initialt förkortades med DISPO. Ja. D-I-S-P-O. Det står för digitalt stöd för patientmedverkan och planering i samband med operation.

Nu på senaste tiden har vi börjat fasa ut O1 i slutet. Vi kommer säkert komma in lite på det. Vi började det här projektet inom operationsprocessen. Det har varit knutet till operationsprocessen väldigt länge. Vi har insett och även en stor del av regionen, har insett att det handlar om funktioner och arbetssätt som kommer att passa inom större delen av hälso- och sjukvården.

Det är inte bara operationsprocessen utan man kan bredda det och använda det inom andra delar.

Håkan: Har ni upptäckt det under resans gång?

Caroline: Det har blivit lite så skulle jag säga. Det hade man nog kunnat förstått kanske från början. Men i och med att man ändå börjar inom ett visst område så har vi fokuserat på det och pratat väldigt mycket om det. Alltså just operation, och det är många exempel inom operation, det kommer ni märka när jag pratar sen också. Men vi insåg också att det blev som att många trodde att det bara kunde användas inom operation.

Håkan: Alltså det låter kanonbra att ni gör så där för att det är ju en form av förändring och utveckling också. Som spänner lite vidare över vårdområdet. Om man får uttrycka det så.

Så O:et är på väg bort. Vad ska vi tänka kring det då, Anna-Granevärn? Anna G: En bokstav mindre. Jag stod och tänkte på alla de här förkortningarna som vi ofta har inom hälso- och sjukvården.

Väldigt mycket som blir självklart för oss med bokstavskombinationer och startar vi ett nytt projekt så ska det heta någonting och så sitter alla och kliar sig i huvudet och funderar på vad

blir det för förkortning då den här gången. Så det är väl lite vårt signum kanske.

Men annars så står jag också och är lite glad över att det här är en utveckling mot att jobba mer med processorienterat arbetssätt tillsammans med patienter där patienterna är en viktig del i processen. I stället för att vi som klassiskt jobbar med de här stuprören och skickar remisser och kastar patienten till nästa instans. Så det här gillar vi. Det här är en väldigt positiv utveckling. Håkan: Vad kul. Men med det här slopandet av Oet och jag som producerar inte bara den här podden utan andra också och får ofta förfrågningar så brukar det alltid börja med namnet, vad den ska heta. Och jag brukar ställa motfrågan, vad ska det vara för innehåll? Vad vill ni uppnå? Vad är målet?

Men om vi backar bandet då lite grann, Caroline, vad är bakgrunden till att ni såg det här behovet av förändring eller möjligheter? Caroline: Det startade initialt med att man tittade på, eller ville börja titta på digitala hälsodeklarationer. Vi hade då en pappershälsodeklaration som har väldigt många A4-sidor med frågor. Och man började tänka att man kanske skulle vilja ha en digital variant och gärna en smart digital variant som kan hjälpa oss att vara lite effektivare och hjälpa oss i processen lite grann. Så det var där det startade. Men under tiden då man undersökte den här digitala hälsodeklarationen, om det fanns på marknaden och vad man skulle kunna vilja ha ut, så påbörjade man en förstudie. Och insåg också att det finns andra delar vi saknar vad gäller digitalisering. Det är inte bara en hälsodeklaration eller ett formulär utan vi saknade digitala kommunikationsmedel med patienten. Vi skickar ut information på papper, kallelser på papper, mycket manuell handpåläggning, inte bara att förpacka det här i kuvert och skicka i väg utan även att man får sitta och bevaka, till exempel har patienten tagit sina prover, kommer patienten att dyka upp, har patienten fått sin information ens en gång.

Man gled in på att vi, just då inom operationsprocessen, i vart fall har patienter som inte alls kommer till oss fast vi har skickat ut papper och kallelse.

Håkan: Och fått bekräftat då?

Caroline: Nej då får vi det ju inte bekräftat, det är lite det som är poängen att när vi skickar ut de här papperna eller posten så vet vi ju egentligen inte att det kommer fram heller.

Håkan: Ja så det finns ett uns av, törs man säga, svinn i operationsbranschen? Caroline: Det skulle jag säga. Sen är det ju ingen majoritet av gångerna men det är inte ovanligt att vi har patienter som inte dyker upp.

Vi ringer dem och de säger att de inte har fått en kallelse till exempel. Sen har vi även kallelser och papper som inte kommer fram i tid i och med att postgången har förändrats som den har gjort senaste tiden. Och även de som kommer inte helt förberedda.

Man har läst allt man kan tycker man, men man missar ändå kanske en viktig del som att sätta ut ett läkemedel i tid. Vilket gör att det blir en strykning av då till exempel en operation. Håkan: Och där står ni och har förberett allting och manskap och verktyg och allting som ska till. Caroline: Operationstid och personal som har förberett och en sådan lucka är dyrbar. Håkan: Ja, det är pengarna i sjön lite grann. Caroline: Ja, för oss som vårdgivare men även för andra, alltså patienter, som den här patienten som skulle ha kommit och andra patienter som står i kö som får vänta lite extra. Caroline: När jag hör dig berätta så låter det som att det blir en naturlig del av samhällsutvecklingen också. Du pekar på postgång, osäkerhet och sådana saker. Då måste man skärpa till det lite grann för att det ska fungera. Caroline: Ja, vi har en stor region också. Det är långa avstånd så vi vill ju inte heller att folk måste åka onödan eller komma hit och inte är förberedda att få åka hem igen och sådana saker. Så det är många aspekter.

Håkan: Här ser man ett omedelbart behov, eller under resans gång, under er inventering så ser man att det finns flera andra behov som också dyker upp. Som lök på laxen kanske, om man tör säga så. Den digitala hälsodeklarationen, det har ju du pratat om ibland Anna Sjövall? Anna S: Jag var lite inblandad, det var nog Granevärn också, när det här började pratas om för flera år sedan. Då tittade man på system som inte riktigt matchade. Det har varit på tal jättelänge att behovet har funnits. Nu är det här en annan typ av hälsodeklaration som Caroline pratar om.

Men när vi skulle massvaccinera för covid, då behövde man också fylla i en hälsodeklaration. Det var ju också lite knöligt att ha bara en A4 i och för sig men ändå att den ska fyllas i. Då fick vi lägga den digitalt på 1177 det blev ju en PDF. Den var ju inte så smart men det var ett steg.

Men sen tänker jag på det här med samhällsutvecklingen. Vi tänker att våra patienter förväntar sig också att man kan göra saker digitalt numera. Att få en lunta papper på posten, kanske inte är något som alla förväntar sig i alla fall, att vi ska jobba så längre. Det är många som efterfrågar. Kan jag få ett mejl? Eller kan jag få ett sms? Och vi kan inte tillgodose det på ett enkelt sätt. Det är enkla, raka som kan vara en digital lösning. Håkan: Men sen finns det ju en grupp medborgare som inte är så digitala. Hur löser ni den biten, Caroline? Blir det som förr då?

Caroline: Ja men det där är en jättevanlig kommentar.

Jag tror aldrig att jag har varit i något sammanhang och pratat om det här projektet och inte fått den kommentaren faktiskt. Eller frågan. Och så är det ju. Alla kommer inte kunna nyttja ett nytt digitalt system precis som alla idag inte har bank-ID.

Alla vill inte använda 1177. Så vi kommer ju i någon mån behöva ha kvar papper. Det vet vi om och det kommer även behöva finnas ett backup-system. Digitalisering är IT-teknik.

Vi vet att det kan lägga ner. Det fungerar inte alltid helt optimalt, även om det blir bättre och bättre.

Men en annan sida av det här som jag tror det i alla fall, är att gruppen som tycker att det är integritetsmässigt och sekretessmässigt dåligt att få papper i postlådan, är större än gruppen som inte har bank-ID.

Precis. Det är den aspekten och bara att, vi gör ju, majoriteten av oss gör ju det mesta digitalt nu. Så det kommer ju finnas en liten grupp kvar som inte kan använda det här.

Men det är ju ingen jättestor grupp tror jag, om vi ger det ett par år. Men då har vi också mer tid, är ju tanken med det här projektet för den gruppen. Vi har ju problemet att vi blir färre som ska ta hand om fler framöver.

Och då måste vi försöka att lägga över saker på patienten. Det de kan göra själv ska de göra själv. Många vill ju göra det själv också och sköta sig själv. Men i slutändan så hoppas vi att det sparar tid och gör att vi får tid över för de som verkligen behöver det. Som behöver handpåläggningen och telefonsamtalen. Håkan: Våren 2014 gjorde jag pappersexercisen för jag opererade magen på hösten. Och det var jäkligt många papper. Och otroligt många frågor som man skulle ha koll på. Jag kommer ihåg det där. Jag kände redan då att jag kanske inte har koll på precis allting. Vad är det här för konstig fråga? Den vet jag inte hur jag ska svara på.

Så då var det svårt att kryssa i. Då blev jag uppringd och fick ta det verbalt. Men det låter som att det är mycket potential i det här. Om du får skruva lite på det och tänka lite på vad det betyder för personalen, ni som arbetar inom vården, att en sådan här omställning blir verklighet.

Caroline: Ja, jag tänker att vi kanske ska gå tillbaka lite till vad exakt det är vi gör... Det är digitala har nämnts, men det är lite mer, att bara digitalisera de arbetssätt vi har idag inte ger särskilt mycket utbyte.

Utan vi måste också förändra arbetssätt och använda digitala verktyg smart. Så det här vi efterfrågar nu eller tänker oss att vi vill ha är ju en digital lösning som är gemensam för patienten och personalen.

Så det här är en plattform som båda kan använda sig av, både vårdgivare och patient. Och patienten använder ju mobil eller dator för att komma åt systemet och vårdpersonalen loggar in på en hemsida. Får lite olika vyer men man får ändå tillgång till samma information i någon mån. Och det man gör i ett sådant här system, det finns ju flera system på marknaden så det är ju inte så att vi tittar på ett specifikt utan det här är funktioner vi tittar på att vi vill ha ut.

Då kan vårdgivaren bygga upp vårdflöden. Det är precis så som vi vill att de ska se ut. Man kopplar vårdflödet till en tidslinje så att patienten inte får all information på en gång.

Utan man får information och aktiviteter utportionerade. Kanske kopplade till ett vårdbesök så får man viss information lång tid innan. Kanske när man blir uppsatt på en väntelista.

Och sen får man aktiviteter och information lite utportionerat därefter. Fram till själva vårdbesöket. Och sen även efteråt om vi som vårdgivare vill det.

Håkan: Vad är fördelarna med att portionera ut i stället för att ge hela konkarongen på en gång?

Caroline: Ja men vi tänker oss att det är lite det här du var inne på också att få allt på en gång och det är många frågor man funderar på. Kommer jag ihåg allting? Har jag läst allting? Kan vi dela upp det så kan vi också försöka ge det i rätt tid. Det här måste du fokusera på nu. Det som du måste fokusera på några dagar innan vårdbesöket, det får du några dagar innan vårdbesöket. Sen kan man också få påminnelser om viktiga händelser. Kommer du ihåg att ikväll ska du sluta ta den här tabletten inför din operation till exempel.

Jämfört med att du får den informationen tre veckor innan. Att på det här datumet ska du komma ihåg att sätta ut ditt läkemedel. Kopplat till det här finns även en funktion med varningar till oss som vårdpersonal. Och då är det lite att vi ska kunna spara lite tid när vi blir färre inom vården som ska ta hand om fler.

Vi behöver inte göra så mycket, vi startar ett sådant här vårdflöde när det är dags med några knapptryck, sen sköter det här sig automatiskt. Och vi får varningar om någonting avviker.

Om en patient inte gör det den ska, de får bekräfta lite eftersom i förloppet att nu har jag gjort det här och nu har jag läst det här. Om det inte sker, ja då får vi en varning och kan kika på varför och vad ska vi göra åt det här.

Då kan vi kanske gå in och manuellt skriva ett meddelande eller lägga ett telefonsamtal och prata med patienten. Eller om patienten svarar någonting specifikt i ett formulär, en hälsodeklaration eller något annat typ av formulär som vi vill bli varnade om, att det här är ett avvikande svar.

Då får vi en varning i systemet. Okej. Håkan: Det låter som att man har en dialog i den här plattformen tillsammans. Caroline: Precis. Tanken är lite det. En dialog som ska ske ganska automatiskt. Men sen tänker vi oss även att det kan finnas en meddelandefunktion i ett sådant här system. Där patienten lite enklare kan få skriva ett snabbt meddelande till oss i stället för att sitta i en kö i en telefontid. Där vet vi också att vi har ett problem många gånger att det är långa köer till de telefontider som finns, och patienten kommer inte alltid fram samma dag. Många är upptagna, har jobb, det är svårt att ta tid och sitta i en telefonkö. Har vi då ändå ett lite smidigare kommunikationsmedel så ökar det tillgängligheten för våra patienter.

Håkan: Det brukar ofta pratas om patientsäkerhet i de här fallen. Hur löser ni den grejen? Sekretess och annat. Vad kan man ställa för krav på leverantören?

Caroline: Frågar du en sjuksköterska? Nej, men när vi jobbar med det här nu så har vi väldigt många inkopplade med olika expertis just för att se till att de här delarna blir tillgodosedda också.

Det finns ju många system på marknaden idag ändå som är, även som vi använder redan inom regionen, som har de här rätta säkerhetsaspekterna. Och det är det vi efterfrågar i ett sådant här fall.

Håkan: Ja, det är inte på plats ännu utan nu är ni i, vilket skede skulle du vilja säga att ni är inför en upphandling?

Caroline: Vi håller på att förbereda inför en upphandling. Tittar på vilka krav vi ska ställa. Försöka få ihop helheten så bra vi bara kan. Vi vet att det är många som är oroliga för hur ett nytt digitalt system ska falla in i alla system som vi redan har.

Så vi tittar mycket på sådant. Hur ska system vara kopplade för att göra det så smidigt det bara går både för patienten och vårdgivaren, alltså vårdpersonalen som ska använda det här.

Håkan: Är du då och missionerar om det här och liksom svarar på frågor? Man kan ju tänka sig som medarbetare, som du säger, nu kommer det ännu en grej som vi ska kunna och så vidare. Det handlar ju lite grann om att värva människor till att... Caroline: Precis, både personalen och patienterna tänker jag att det handlar om medvetandet varför vi gör det här. Det handlar inte bara om att vi vill föra in ett nytt digitalt system. Det är inte bara digitalisering för digitaliseringens skull utan vi tror verkligen att det här kan ge fördelar. Så ja, jag är ute och pratar en hel del just nu inom sjukhusets väggar och försöker förklara fördelarna och vad det handlar om.

Håkan: Vad är den vanligaste frågan du får? Förutom den jag nämnde tidigare om de som inte är så digitala. Caroline: Det är verkligen det vanligaste. Nej men förutom det så är det nog det här med vår befintliga IT-miljö inom regionen. Om man pratar farhågor så är det nog det. Hur ska vi få in ett till digitalt system på ett bra sätt? Kommer det gå? Och sen även den aspekten som sagt. De äldre patienterna är det många som säger.

Det finns också en del tankar kring om det här bidrar till ännu mer ensamhet för patienterna. Att ”ska vi umgås med patienterna ännu mer digitalt”?

Men samma sak där. Försöka tänka på att det här är ändå tanken att det ska spara tid så att vi har tid till de som

verkligen vill prata med oss och träffa oss. Ensamhet, det var en överraskande fundering.

Håkan: Fast det visar ju ändå på någon slags omsorg.

Caroline: Precis. Det är ju vårdpersonal. Jag tänker att det är en viktig och jätteviktig fråga som jag tror att många ändå tänker att: ”för det här oss längre ifrån patienten?”

Håkan: Hur ska det här få plats i det existerande IT-miljön då Anna Granevärn? Eller krävs det mera insatser? Anna G: Ja men IT-miljön och IT-området är ju en del som vi jobbar jättemycket med för att rigga för framtidens arbetssätt det sker ju mycket både nationellt och på EU-nivå och i alla regioner. Och det är väl en av våra viktigaste frågor just nu, att ha en bra grundplattform på något sätt med bra kapacitet för att klara de här nya arbetssätten. Så det tänker jag att det arbetas för fullt på IT-sidan just nu.

Men apropå det här med att vara runt inom sjukhuset och prata med fler kliniker. Visst finns det ett sug efter att få vara med på det här?

Caroline: Ja, det skulle jag definitivt säga. Det är lite därför det har breddat också. Om vi går tillbaka till början när vi börjar ta bort Oet. Just för att det här är ju funktioner som så många vill ha. Och just den här helheten som ett bra system kan ge. Att vi får ut information och formulär, det är checklistor digitalt, det är simpla funktioner som många efterfrågar.

Och har man inte funderat på det så är det nog många som börjar tänka tanken nu också, att ja, så där skulle vi kunna göra. Håkan: Är det roligt med det, suget då?

Caroline: Jag tycker det är jätteroligt. Och jag blir mer och mer sugen, eller har blivit nu under något års tid när jag jobbar med det här och insett vad otroligt mycket det kan ge.

Men sen att det kräver en hel del arbete från oss. Det är förändrade arbetssätt som behövs. Så att det kommer att ta tid att få i gång det här och göra det bra. Men jag tror att det är jätteviktigt att vi börjar nu och inte om tio år.

Håkan:

Suget är ju en kraft. Det blir ju ett batteri för dig säkert. Och även för dig Granevärn och dig Sjövall och alla som jobbar med förändringsfrågorna.

Och det kanske man inte ska vara så överraskad över, att det där suget egentligen finns bland vårdpersonalen. Det är många gånger då vi går och kliar i huvudet och undrar kan vi inte hitta någon annan lösning än det här gamla som vi alltid har haft.

Caroline: Dels det, dels att vi gör ju allt annat digitalt i livet. Ibland kan man få känslan att vi ligger lite efter inom vården. Vi vill väl också kunna både jobba och erbjuda smarta lösningar för våra patienter också.

Anna G: Och möjligheten att själv ta ansvar och att äga sin del av processen som vi gör i livet i övrigt i många andra sammanhang där det är stora beslut och det är viktigt att välja rätt.

Men även inom det här området så tror jag att det finns ganska mycket mer att göra. Caroline: Att jobba på det här sättet att bara kunna boka sin egen tid även inom vården via till exempel en webbtidbok.

Tänk att du kan svara på en fråga i ett formulär och när det svaret triggar i gång, vi har förbestämt att svarar du här, då ska du ju träffa till exempel den här läkaren. Och då bara blir du slussad till en webbtidbok som, där du kan

[23:41] boka din egen tid, som passar in i ditt schema.

Håkan: Mycket bra. Jag tror det. Känner jag. Om jag tar på mig patienthatten. Anna G:

Ja men jag tror också det. Eller medborgarhatten får man väl säga. Att sätta värde i att när människa behöver träffa människa så gör man det för att det skapar ett mervärde. Men när det inte skapar ett mervärde, då behöver vi inte det. Då kan vi göra på andra sätt. Håkan: Och när man är krasslig eller har något tillstånd så är man ju såklart intresserad av att må bättre och då är vi inne på det här att ta kanske större ansvar för sin egen hälsa också. Och vara delaktig i de här processerna hela vägen. Precis. i de här processerna hela vägen.

Caroline: Precis och apropå patienten som vi är nu inne på så har vi också under våren 2024 testat ett av de här digitala systemen som finns på marknaden med våra egna patienter. Vi gjorde ett litet test inom en operationsprocess, höftprotesoperationer och vi byggde upp det flödet ett sådant här digitalt stöd i samband med sin operation.

Håkan: En slags fokusgrupp helt enkelt.

Caroline: Precis.

Håkan: Vad säger medborgarna då? Vad säger höftledsmänniskorna?

Caroline: Det var jättespännande. Det fanns både den här aspekten att vi tänkte är det fel patientgrupp? Vi som personal tänkte så. Är de inte lite äldre möjligtvis? Så det var jätteroligt. Vi hade ett väldigt brett spann på patienter. Ungefär 40–80 plus år och samtliga tyckte att det var ett smidigt och lätt system att vara i och arbeta i.

Några av patienterna i gruppintervju och vi telefonintervjuade några och fick positiva utslag skulle jag säga i stort. Det var några som tyckte att det var lite tjatigt att vi upprepa oss men det var just för att vi även gav ut pappersinformation just under testet för att vi ville gardera oss.

Håkan: Ja, ni körde både hängslen och svångrem.

Caroline: Ja, just under det här testet. Det är inte tanken i framtiden. Håkan: Ja, men det kan ju vara klokt. Det var ju ett test.

Caroline: Precis, det var så vi tänkte.

Håkan: Så de var trötta på att det kom papper i brevbordet?

Caroline: Ja, det var väl det som var åt det negativa hållet, att vi var lite tjatiga. Ja, vi hade redan svarat på det här och så kommer det papper. Ja, men annars så var det väldigt många som tyckte att den här påminnelsefunktionen var jättebra. Den uppdelade informationen, det var lätt att hålla reda på vad man skulle göra. Håkan: I kväll är det dags att laxera. Caroline: Ja, precis. Många kommentarer som att man kände sig trygg, man hade någon med sig under resan. Det här är en stor sak för våra patienter många gånger. Oavsett vilken kontakt man har. Men många grejer är ganska stort för den enskilda individen. Medan det är lite vardag för oss. Men då uttalar de att det kändes som att ni tyckte att det här var stort och viktigt.

Det var någon som var där och sa till mig vad jag skulle göra. Vilket var jätteroligt.

Håkan: Det är lite så jag hör dig berätta den känslan får man att man har någon med sig hela tiden. Det är ganska häftigt att du säger det också. Jag står ju bara och lyssnar på vad du säger.

Caroline:

Det är ju väldigt fascinerande också att den känslan infinner sig när det är någonting digitalt, tänker jag.

Håkan: Och då kanske man inte känner sig så ensam egentligen som en av frågorna kunde vara när du är ute och kör det här bland vår personal.

Caroline Nej men precis, exakt. Även kommentarer om att vi hade då lite uppföljning efter operationen. Vi påminde om träningen, att det var viktigt att komma i gång och komma upp på benen. Frågade om de hade tränat idag, de kunde svara ja eller nej.

Det är också en sak i det här systemet att svarar du då till exempel nej på en sådan fråga, nej jag har inte tränat, då har vi förbestämt att det ska komma en liten extra aktivitet för den patienten där vi beskriver vikten av träningen och kanske säger att har du något problem med att komma i gång då kan du höra av dig direkt till just det här numret till exempel. Så att det blir en personcentrerad respons på ett svar.

Håkan: Och man kan ju ha olika funderingar på varför man inte kunde träna just den där dagen. Men om det är av ren lättja, om jag får säga så, då kan det vara bra att någon påminner sig. Det var det många tyckte också, att det var lite roligt.

Det gjorde en ganska tung del i rehabiliteringen ändå lite lättare, just för att man fick den där påminnelsen.

Och det är ju så vi jobbar, tänker jag, vi som har smarta klockor och så vidare också, och kollar stegen. Det är precis så vi fungerar, många människor i varje fall. Håkan: Jag såg en ny träningsapp för vardagsmotion som stänger av alla andra appar du har i din mobil om du inte gör den här träningen.

Caroline: Oj! Så du kommer inte in på dina sociala medier till exempel om du inte har utfört den här lilla övningen på tio minuter. Anna S: Det kan nog vara effektivt för vissa.

Håkan: Det var ju väldigt hårt tvingande.

Caroline: Det är inte så vi har tänkt jobba i första hand. Jag förstår, jag tror att jag tänkte lite på det. Det hör inte hit. Hur långt borta ligger det här då? Upphandlingar brukar ju kunna ta lite tid.

Man ska sätta ner skakraven ordentligt. Det kan ju ta lite tid sådant här. Caroline: Det låter som att du har upphandlat förut. Håkan: Jo, jag är ingen expert men jag har viss insyn. Caroline: Vår plan är att gå ut med underlag senare delen av våren och då ha ett nytt system på plats till hösten. Men med reservation för att det kan hända mycket på vägen när det gäller upphandlingar.

Och vi vill ju göra det här så bra det bara går så att vi har väldigt många involverade nu skulle jag säga för att få till den här helheten.

Och inte bara ta in ett system och kasta ut det till både patienter och vårdgivare utan vi vill sammanfoga system vi redan har med det här och göra det så bra som möjligt, för alla, både personal och patienter,

Anna G

Och det här har ju jättehög prio, för det här är ju en del i vår färdplan för plan 2030. Precis så. Den har en liten VIP-flagga kan man säga.

Caroline

Men vi hoppas ju att vi kan ha det här systemet på plats då till hösten och då tänker vi oss att vi börjar att införa det just i inom operationsprocessen. Att de opererande klinikerna ska kunna implementera i första hand ett flöde.

Håkan

Men det låter inte så avlägset bort som jag så dystert stod och tänkte på.

Caroline

Kanske lät så när, men vi vill ändå komma i gång med det här. Nu har vi undersökt det här och vi tror verkligen att det här är något bra som kommer att främja både som vårdgivare och för våra patienter så att vi jobbar för att få det här på plats.

Håkan

Jag var inne på det med medarbetarna och då gjorde vi som ett slags omtag och backade bandet lite. Men vad säger då dina kolleger? Hur ser de på det här? Det kommer att kunna påverka deras arbetsmiljö på ett positivt sätt.

Caroline

Det är ju det här att få smidiga kontakter med patienten som många ser som en fördel ska jag säga. Jag tror inte att alla kanske ser den här tidsvinsten så jag hoppas att det ger en sådan just eftersom man också tänker på att det kommer ta tid att implementera och få till det här.

Håkan

Det är ju början.

Caroline

Precis. Men sen tänker vi oss, jag tror många ser fram emot att få den här helhetsprodukten framför sig. Vi har ju vissa digitala lösningar i dag och det ska vi säga att vi har. Det finns bland annat 1177 och vi har andra system, men de är ju lite spridda. Man loggar in på många olika ställen så att liksom så många ser fram emot att vi ska ha en smidig ingång för vårdpersonal. Att man inte behöver logga in på jättemånga olika ställen utan man får här helhetsbilden via ett inlogg.

Håkan

Samverkan brukar vi prata om i den här podcasten och du är projektledare så jag antar att det är du som håller i liksom hela projektet med stöd av kollegor och så vidare. Men om du tittar på samverkan, vad har varit det roligaste tycker du med att få samverka med många andra inom institutionen?

Caroline

Jag har fått så otroligt mycket större förståelse hur många små eller hur många delar det som vi sitter och arbetar på olika hörn. Och vi har så otroligt mycket kompetens och kunskap. Men man träffar inte på all den här kunskapen dagligdags. Men när det väl gäller blir det verkligen försöka få till det bra. Då steppar alla upp och kommer med sin expertis och det är jätteroligt att få förstå det och få lite bättre inblick i hur regionen som helhet faktiskt fungerar.

Håkan

Vad blir vinsterna med den samverkan tycker du?

Caroline

Att vi förhoppningsvis får till en väldigt bra slutprodukt tänker jag. Jag kan verksamheten så jag behöver otroligt mycket hjälp från andra och det är så det känns nu, att jag verkligen får det och att vi försöker tillsammans få till det här bra, både för patient, vårdpersonal, IT miljön, och hela helheten.

Håkan

Men Caroline, du lär dig också någonting, Caroline: ja hela tiden. Håkan: Att vara projektledare. Att kunna styra och kunna leda den här samverkan emellan. Så det är någon ny lärdom för dig?

Caroline

Ja du, jag lär mig något nytt varje dag ska jag säga.

Håkan

Vad kul det låter!

Caroline

Jag har fått ett fantastiskt år. Drygt nu, också när jag jobbar med det här och det är det både tufft och roligt och lära sig något nytt varje dag.

Håkan

Inspirerande tycker jag det låter som.

Anna G

Det finns så mycket att lära sig. Det har ju varit en av mina, eller är fortfarande, en av mina starkaste drivkrafter att gå till jobbet varje dag. För det finns så mycket att lära sig.

Anna S

Men jag håller med. En av mina drivkrafter är att jag är nyfiken och det är ju det bästa som finns på jobbet också. Man får höra om annat och lära sig hur det funkar och så. Det står jag tänker på också. Det är en styrka med det här projektet från det att vi hörde talas om det första gången för flera år sen när det var ganska smalt. Man får in en helhet, vilket också gör att man engagerar så

många människor ute i vården. Det blir liksom inte en isolerad ö någonstans. Man hör talas om att någon där borta liksom jobbar med något. Det är ju en otrolig styrka, tänker jag, att vi kommer till en sådan lösning också.

Håkan

Det uppstår en samsyn.

Anna S

Värden.

Håkan

Det finns en kraft i det också, och att många går åt samma håll med ungefär samma kunskaper om vart vi ska någonstans, då har vi hängränna där.

Anna G

Precis.

Håkan

Ja och inte stuprör som vi brukar vi tjata om.

Håkan.

Okej, det här är ett projekt bland många och hur lär man sig då att samverka mellan de olika projekten med VIP flagg i Färdplan 2030 och så vidare och även här finns det också mycket potential.

Anna G

Men precis som man. Och just de här som ligger i Färdplan 2030, där är vi lite extra måna om att dela det och att kommunicera det så att vi har ju kommunikation via insidan på regionen. Där kan man läsa om vad som händer inom färdplanen 2030 och vi delar också i till exempel de här ledardialogerna.

Lite större möten där vi samlar alla chefer pratar vi också mycket om Färdplan 2030, och det tänker jag att man gör på alla nivåer i organisationen just nu eftersom det är en så stark förändring som vi håller på med.

Caroline

Det håller jag med om. Jag har hört mycket om 2030. Jag tycker att det kristalliserar sig och blir tydligare och tydligare och det tycker jag känns jättebra. Jag tror att alla börjar få grepp om vad det handlar om och det är det vi strävar efter.

Anna G

Precis och vi går i samma riktning. Det är jättebra och härligt.

Håkan

Men sjukvården har sina utmaningar.

Anna G

Absolut. Ekonomin inte minst.

Håkan

Inte minst. Och rekryteringsbehovet? Ja, återigen. Men vi hade ju två gäster i förra avsnittet som flyttade hit och började arbeta i regionen och det var fjällen som drog. Tror du Caroline att ligga lite i framkant när det gäller ny teknik och digitalisering, kan locka fler medarbetare. Förutom fjällvärlden i Jämtland Härjedalen?

Caroline

Jamen det tror jag. Det kändes som en ledande fråga kanske, men det tror jag. Det tror jag faktiskt. Och jag tycker att det är jätteroligt att vår lilla region ändå har som är stor till ytan satsar på precis det här, och andra initiativ. Jag tycker att det är imponerande faktiskt. Precis som du säger. Vi har en ekonomi som går oss emot. Men, vi tänker framåt. Jag tycker att det är imponerande faktiskt.

Håkan

Lite gasa och bromsa så där som är ett populärt uttryck i managementvärlden, så ska vi gasa och gasa och bromsa.

Anna G

Vi vill bara inte få den där ryckigheten så att vi gasar och sen ska vi bromsa och sen ska vi gasa igen och sen ska vi nita.

Håkan

Vi vill fullfölja.

Anna G

Ja precis.

Caroline

Precis. Det är jätteviktigt att det är ett sådant här initiativ till exempel. Som slår igenom ordentligt, att vi jobbar för att få det lugnt och fint implementerat så brett vi bara vill och kan ge den nyttan som jag tror att det kan ge också.

Håkan

Vad kul det låter! Du är såklart välkommen tillbaka i den här podden och prata mer om det här när det börjar dra ihop sig lite grann.

Vi brukar alltid runda av med lite hälsosamtal för att vi tycker det är liksom viktigt att människor i gemen försöker ha lite koll på sin motion och lite kring sitt käk så slipper man kanske uppsöka sjukvården i onödan. Hur brukar du jobba med dig själv?

Caroline

Ja, men jag jobbar alltid med mig själv.

Jag spelar golf.

Håkan

Det är ju liksom en mil runda varje gång.

Caroline

Precis. Och nu har jag haft en paus. Jag har haft det länge, men jag har lovat att i sommar ska jag komma i gång igen så det ser jag mycket fram emot.

Håkan

Vad har du för handikapp?

Caroline

När jag slutade? Jag fick barn och då var jag ju tvungen ta hand om dem några år. Men när jag slutade hade jag runt sex i handikapp.

Håkan

Oj, det är bra det.

Spelar du med samma gäng varje gång du spelar eller när du går med olika människor?

Caroline

Ja, men det gör man ju alltid ska säga. Det är också väldigt socialt. Det är ju fantastiskt. Men annars blir det mest maken som jag hakar på. Det är han som driver mig.

Håkan

Vad har han för handikapp då?

Caroline

Det var en bra fråga. Han fortsatte spela när jag tog en paus.

Men ganska jämna så det kan bli roligt.

Håkan

Spännande. Härliga diskussioner i bilen på väg hem kanske. Har du lite koll på ditt käk och sådana saker?

Caroline

Men jag jobbar på det. Jo men det tycker jag att jag ändå har. Sen var jag faktiskt på en av regionens alla hälsosamtal som man erbjuds jämna födelsedagar. Så det var jättenyttigt. Då får man en liten påminnelse om hur man ska tänka. För jag tror att det är lätt också i vardagen och glida lite ifrån allt det som är bra nyttigt ibland när det blir stressigt och man har mycket att göra. Så det är bra att bli påmind om hur man kan tänka med lätta medel också.

Håkan

Hur gör du när du är trött och känner att du vill orka? Någon måste hjälpa mig motivera mig.

Caroline

Gör så att då tar jag hunden och tar en liten extrasväng, en extra promenad eller så använder jag mig av en digital lösning där också.

Håkan

Hur gör du då?

Caroline

Digital träning hemma där man är och det kan bli allt från något lite mer avancerat och längre till något väldigt snabbt och hårt och lite stretching eller någonting. Så det är alltid något.

Håkan

Men någon form av kontinuitet hittar. Nu ska.

Caroline

Ja.

Håkan

Hur gör ni annars själva? Du Sjövall är löpare? När du känner dig som jag gjorde i går. Vi skulle åka skidor. Jag hade sovit dåligt. Jag kände mig inte ordentligt förberedd. Men jag skulle ändå i väg. Så hela rundan blev väldigt jobbig för mig att hantera. Jag tog mig igenom Jag tyckte att kroppen var inte riktigt med. Jag var trött som fanken liksom. Jag vill inte att du kommenterar just det, men hur gör du?

Anna S

Jag om jag är trött? Vilket jag var till exempel igår efter vi hade varit barnvakt och just då så var man lite halv klen för man vet inte hur andras barn sover så jag var trött.

Håkan

Ni hade gäster.

Anna S

Ja precis. Men jag springer ju och tränar ju ändå för att jag brukar oftast få energi av att träna, men då bör man inte träna lika hårt och då får man ju vara snäll så är det inte lika, spring inte lika fort eller man kanske kortar av, en lite kortare runda jag brukar tänka att det är bättre att göra ändå.

Håkan

Så det motiverar dig med?

Anna S

För att jag tycker att det är så skönt efteråt framför allt.

Håkan

Jag kände visserligen så i går också, men jag inte sista två kilometerna och tyckte det blev

väldigt jobbigt.

Anna S

Ja, men kanske du skulle kortat ner.

Håkan

Gick inte mitt ute i skogen. Var ju tvungen att ta mig ram. Såg ryggen på frun när som stod och väntade när jag kom fram. Anna Granevärn hur gör du? Du motionerar ju ganska flitigt. Om du är trött och hängig och sover dåligt och har haft en jobbig natt så vet du att idag ska jag ut och åka i 19 kilometer.

Anna G

Ja, precis. Eller 38 eller nåt.

Men om jag ska köra ett långpass så brukar jag förbereda mig med framför allt att jag ser till att jag druckit ordentligt.

Tröttheten går oftast att hantera.

Jag brukar också få energi när jag väl kommer ut, och när vi kör Vasaloppet och andra långa lopp. Då är det ju ofta så att man har lite sömnbrist när man står där på startlinjen för då har man varit uppe tidigt, man har varit uppe sent och preppat och förberett och sen ska man hålla en bra plats i startled. Men en dålig natt, det fixar man. Men just vätskan, den är viktig och har gärna med någonting att dricka ut i spåret. Och jag brukar också ha med mig lite energi som jag kan ta och jag är ute många timmar då. Brukar stanna var 30:e minut och ta typ två Haribo och dricka lite.

Håkan

Men jag har vatten och en gel och jag tyckte inte det hjälpte.

Anna G

Men man får hitta det som man gillar och behöver man liksom, nu står jag här med dåliga hälsotips.

Är man ute och tränar sådana riktiga långpass och vill ha något med sig, kan man dricka något som är lite varmt.

Avslagen cola är det som funkar bäst för mig om jag har känslig mage någon dag eller om jag ska köra något race faktiskt. Då är det det jag har i min drickablåsa.

Håkan

Det brukar man få på Stockholm Marathon sista kilometrarna.

Anna G

Och tacksamt om kolsyran är borta för annars kan det bli en rekyl där.

Håkan

Och det vill man inte ha.

Anna G

Det vill man inte.

Häller man i lite socker så försvinner kolsyran snabbare.

Håkan

Fanta

Anna G

Precis då hänger man på mig.

Håkan

Vill skicka med det till er som lyssnar att det är bra att göra det ändå därför att belöningen kommer efteråt och.

Anna G

Ordentligt med vätska, ordentligt med vätska var bra och så. Lycka till med golfen Carolin.

Caroline

Tusen tack, det kan jag behöva.

Håkan

Det kommer bli kanon härligt! Tack för att ni kom hit idag allihop!

Alla:

Tack!