84 - Knäckfrågorna kring rekrytering

Medverkande tituleras i transkriberingen:

• Anna Granevärn - Hälso- och sjukvårdsdirektör
• Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
• Ingela Gillberg - Verksamhetschef, närvårdsområde Östersund
• Linda Nilsson - MLA, närvårdsområde Östersund
• Håkan Lundqvist - Programledare

Håkan
Ja men hej och välkommen till podden andra gången för dig Ingela.

Ingela
Tack!

Håkan
Hur känns det?

Ingela
Jo, det känns bra.

Håkan
Det är skönt, tycker jag. Härligt när ni återkommer, Ingela Gillberg. Och sen har vi en nykomling, Linda Nilsson. Hej hejsan! Hur är det med dig? Kul att se dig också.

Linda
Men tack!

Håkan
Ja, du jobbar på Lungviks hälsocentral.

Linda
Ja Jag är Distriktsläkare där och jobbar också som övergripande medicinskt stöd till Ingela här som är min chef. Och alla hälsocentraler i Östersund som drivs av regionen.

Håkan
Ingela vänder sig till dig med medicinska frågor, du är ju läkare Smart upplägg så att inte du håller på och leker läkare Ingela (Skämt).
Det skulle bli jättekonstigt. Precis som det ska vara.
Jättevälkommen och välkommen också till Anna Sjövall, verksamhetsutvecklare och ständig medlem i den här podden. Med det långa namnet! ”Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen”

Anna S
Ja, precis, det är helt klockrent.

Håkan
Och Anna Granevärn, Hälso- och sjukvårdsdirektör. Hej hej på dig! Hur står det till?

Anna G
Jo, men det är fint. Nu är ju trean i gång också.

Håkan
Trean?

Anna G
Uppe på skidstadion.

Håkan
Jag just det.

Anna G
Lite längre slingorna där så vi inte bara staka nere på stadionområdet. (Östersunds skidstadion)

Håkan
Skönt, då känner jag mig lockad att faktiskt debutera.

Anna G
Eller hur?

Håkan
Tack för att du sa det. Lite halvdåligt är det för min skidkarriär just nu den här vintern.
Vi ska snacka om något som är en ganska stor utmaning för vården och regionen och det är bemanning och rekrytering och att vara en attraktiv arbetsgivare.
Det här uttrycket som är så viktigt och vad vi lägger in i det och lite strategier och sådana saker.
Hur ska vi lösa den här enorma knuten så att det lossnar ordentligt för du Anna Granevärn har sagt till mig en gång tidigare att ni ska bli världens bästa arbetsgivare.

Anna G
Precis.

Håkan
Och det är ju inget dåligt mål.

Anna G
Nej det inget dåligt mål. Men det kanske inte är realistiskt heller när vi går all in.

Håkan
För om man gör rätt saker, precis, vad är då rätt saker? Det är där vi ska landa. Men först så vill jag att ni berättar lite grann om vad gör du för någonting Ingela när du är verksamhetschef och pysslar med det.

Ingela
Jag vill mer använda begreppet attraktiv arbetsplats, snarare en attraktiv arbetsgivare.

Håkan
Jag förstår, alla som jobbar någonstans har sin lilla hemmaplan någonstans, även om man är en del av ett mycket större pussel.
Linda, vad lägger du in i begreppet?

Linda
Jag tycker att jag har världens roligaste jobb. Att vara distriktsläkare. Att få följa med folk en bit på vägen i alla delar av livet och jobba på sin fulla potential tänker jag som doktor och människa. Det tycker jag är jätteroligt.

Håkan
Om man är på någon särskild plats i den här regionen, att det här är vad jag känner är en attraktiv plats eller ett ställe att vara på?
Du kanske jobbar på andra ställen också?

Linda
Jag har jobbat på andra ställen och jag hör ju också folk som kommer från andra ställen och jämför hur det är att jobba här. (Primärvården)
Och det man kan se är väl att i primärvården har vi ett jättebrett och roligt uppdrag.
Man får jobba med jättemånga saker som man kanske inte gör i storstäder och så. Det jobbet här är ju klart roligare än på många andra ställen. Det tycker jag är tydligt.

Håkan
Att det skiljer ut sig på det sättet att det blir en bredare palett att måla med så att säga.

Linda
Precis, såväl som om man är vårdpersonal i stort eller som doktor, man känner att man vill göra så mycket nytta man kan.
Då mår man ju bra att få jobba brett. Roligt!

Håkan
Anna Granevärn, hur känns det där att höra?

Anna G
Jag är jätteglad för det, för det gör ju att vi utmärker oss lite grann också mot andra regioner. Att vi har ett uppdrag som är lite större, lite bredare och lite roligare. Det är ju en bra grej om vi tänker att vi vill vara bäst.

Håkan
Läkarförbundet har kommit med en rapport, om tillstånd som pekas ut, liksom att bemanningsföretagen och rekrytering är ett akut bekymmer.
Och det här inte den enda frågan regionen får brottas med.
Men hur tänker ni kring Läkarförbundets slutsatser.
Hur ska den här frågan kunna lösas? Vad tänker du, Linda.

Linda
Det var ju en jättebra rapport om jag som var tydlig och pedagogisk, där man i många delar pekar ut att vi kommit ganska långt i vissa avseenden, om man tänker att primärvården ska vara liksom basen i all sjukvård, att det ska vara lätt som patient att komma till den och att man ska få träffa samma vårdpersonal så mycket som möjligt. Det som framkom då i den här rapporten var att Jämtland ligger klart bäst till i hela Sverige när det gäller just på läkarsidan.
Att man kommit långt i att bemanna primärvården, så det är ju jätteroligt.

Håkan
Så där är ytterligare en sak som skiljer ut den här regionen som arbetsgivaren Regionen.

Anna G
Vi har jobbat med den här frågan i väldigt många år. Vi drog i gång ett gemensamt arbete 2016 och ett stort och brett engagemang där vi hade mycket dialog med våra distriktsläkare om framtiden och hur vi skulle lösa den bemanningsproblematiken som vi stod i.

Håkan
Kunde man redan då se vad som ska komma där borta? Hade man stöd av statistik och annat.

Anna G

Ja, så var det men det var ju problem redan då och det fanns inte så många distriktsläkare kvar av dem som fanns.
Då många skulle gå i pension.
Och hur löser vi det?
Jo, men då behöver vi utbilda och vi behöver vara tillräckligt bra arbetsplatser för att man ska vilja jobba där.
Och ska vi klara hela det utbildningsuppdraget, då behöver vi hjälpas åt.
Så det blev ju egentligen ett stort samarbete där vi som arbetsgivare och ni som distriktsläkare, vi tillsammans gick in och

löste frågan tillsammans.
Jag tyckte det var lättare.
Ja, det är nog något av det häftigaste jag gjort i min yrkeskarriär faktiskt, som jag är mest stolt över, det samarbetet vi fick till och resultatet.

Håkan
Kul att höra! Vad gjorde du och Linda?

Linda
Ja, men vi satt ju tillsammans och pratade. Vi hade många möten där ett tag och det är väl det som känns bra.
Man blir verkligen lyssnad på när man jobbar på golvet, att man kan känna att man vill åt samma håll.
Sen är man inte alltid exakt överens om detaljerna och så, men att vi hade jättemycket dialog och vi kände verkligen att vi krokade arm och gick framåt tillsammans.

Håkan
Finns det någonting här i ledarskapet som spelar roll tycker du?

Linda
Det är jätteviktigt.
Och det var ju mycket prat.
Dels vad som blir bra för patienterna men förstås också vad som är bra för personer som jobbar i vården.
Och jag tror att det är bra att börja där för dem, om personalen mår bra, har bra förutsättningar, då kommer det att bli också jättebra för patienterna. Det är det enda man vill när man jobbar i vården, att hjälpa patienterna så mycket som möjligt.

Håkan
Men just det här att bli lyssnad på att vara en del av det.
Normalt så pratar man ju med varandra på arbetsplatsen, men när man bygger strategier på sikt för att lösa ett problem och få vara delaktig på riktigt allvar, som att verkligen gå in och bedöma och dra i det här.
Hur har du upplevt det i någon annan region du jobbat i? Eller tycker du att det stack ut här?

Linda
Ja, men jag tänker nog att det sticker ut här. Sen var det jättemånga inblandade.
Det var ju bland annat facket men också studierektorer, och det var många som var inblandade från arbetsgivarsidan också.

Håkan
För där kanske också detta har varit helt avgörande för att det ska se så bra ut som det gör.

Linda
Ja, men det tror jag absolut.

Håkan
Då måste man ju kanske ha ett annat budskap som patient eller medborgare än det gamla klassiska att det behövs mer händer och fötter i vården. Vi har den här fronten, så det ser väldigt bra ut.
Hur håller man i det här då?
Hur fortsätter man arbeta med det här så att det liksom det här är ett naturligt sätt för oss att fortsätta jobba på så att man inte tappar bort det och börjar göra andra saker som kanske inte alls blir så lyckade.

Anna G
Nej, men precis då gäller det att hålla i det som vi har gjort och jag tror att det är bra att vi gick den här långa vägen. Att vi gjorde en ganska grundläggande undersökningen av arbetsmiljön där vi tittade på hur lång tid tar olika saker och det är också ett sätt att göra saker så effektivt som möjligt, om vi låter det ta den tid det behöver och inte bara ska göra allt fortast möjligt.
Det tror jag var en del.
Vi hade också några. Vi jobbade med 6–6-A, också.

Håkan
Vad är det för något? För den som inte vet?

Anna G
Ja, men det kan Linda kan få berätta om som är en del i det.

Linda
Ja, men det var väl ett sätt att försöka få och ställa saker på sin spets lite grann. Och just när man har gjort den här översynen och vad vi gör och hur många vi behöver vara och om man ser att det här stämmer inte riktigt överens med verkligheten just nu, då kan ju man som facklig ta till ett verktyg som heter 6–6-A när man ber Arbetsmiljöverket skarpt, att titta på det.

Håkan
Man kallar in Arbetsmiljöverket så att det blir lite ordning i leden. Eller ja, arbetsgivaren behöver skärpa sig och det är ju såklart positivt även att utsättas för det som arbetsgivare kan uppleva som negativt.

Anna G
Ja, det kanske det är. Då är vi ju tvungna att granska oss själva och svara på frågor. Men samtidigt så är det ju viktigt att de här myndigheterna finns som inspekterar oss. Och det finns ju också IVO till exempel, som granskar.

Håkan
Och själva konsekvensen blev kanske en passning upp till de som beslutar om medlen, politiken, att här behövs det göras någonting inte bara kring ekonomi utan annat med.

Anna G
Det kan vara förändrade arbetssätt också. Och jag tror att den här tydligheten.
Ingela, du var en av dem.
Framför allt du som började jobba med det här verktyget, för hur bemannar vi?
Hur fördelar vi patienter och som även inspirerade Socialstyrelsen när de tog fram sitt metodstöd för hur ska vi beräkna bemanning i primärvård?

Håkan
På vad den gör under en normal arbetsdag eller flera dagar. Det handlar ju då både om att kanske förändra vissa arbetsmoment eller till och med kanske plocka bort vissa bitar som.

Anna G
Och det var en sak till som var väldigt bra med det här, för det var att vi också fick in tiden, tydligt för fortbildning och allt annat, hur mycket tid det går åt, och att det är tydligt om man har ett annat uppdrag utanför hälsocentralen att det går att räkna av tid för det också. För annars så blev det att det här också skulle få plats utan att det hade en plats.

Håkan
Tillämpas det här i andra verksamheter också? Pratas det om det?
Man kan nog vara ganska säker på att en del personal gör det, kanske går och ifrågasätter både hos sig själv och runt fikabordet.
Varför gör vi det här egentligen? Den här grejen vi gör känns helt onödig och så kommer det aldrig fram för att man kanske inte har det här systematiska arbetet med det liksom.
Eller en naturlig kanal.
Eller så blir det så att man ändå fortsätter.
Men då är det liksom primärvården lite grann som är rollmodellför det här.

Linda
Något som också blir tydligt i det här är hur man tänker. Man ska fortsätta framåt. Det är ju det där med att ha tid, som går åt för handledning och för utbildningsläkarna hur mycket ska dem göra?
Och det är då vi måste ta väl hand om och skola in nya i jobb och förstå hur roligt det är så att det har också blivit tydligt och det är viktigt att lyfta fram.

Håkan
Det klart att det finns fortsatta saker att lösa för att bemanning och rekrytering ännu mer blir ännu mer attraktivare.
Om målet är att bli världens bästa arbetsgivare så finns det hur mycket som helst att göra egentligen och grunna på dagarna.

Linda
Men nu pratar jag i egen sak.
När man är doktor förstås.
Men att det är ju jättemånga andra yrkeskategorier som behövs för att det ska bli en bra vård för patienten, det är ju inte bara doktorer utan i hela teamet runt patienten och de behöver finnas allihop, vara på plats för att det ska bli bra.

Håkan
Är nära och nära vård och personcentrerad vård en nyckel för att nå fram där tror du?

Linda
Något som vi pratar mycket om är ju ett annat sådant där bra ord. ”Relationskontinuitet”. Kanske är det här att man som patient får träffa samma person så mycket som möjligt när man söker sig till vården och att det kanske är extra viktigt i primärvården där det är många saker kan vara lite svårfångade som folk vill ha hjälp med.
Att om man känner varandra så blir det så mycket bättre vård och det gäller ju alla patienter, inte bara dem som har många sjukdomar utan även de som är friska och unga har man ju sett när man gör undersökningar på det, att man har stor nytta av att få träffa samma personal, för det är något som vi vill jobba vidare med och det blir så mycket roligare att jobba då.

Håkan
Men det tror jag vi känner igen från gamla tider också.
Att det varit ganska ofta i ropet att jag inte vill träffa några fler stafettläkare. Jag vill träffa samma, människor. Jag vill inte dra min sjukdomshistoria ännu en gång för en helt ny person med ett nytt ansikte som inte känner mig.
Vad tror du är nyckeln då? För att locka hit ännu mer kompetent och härlig personal från resten av landet?

I den här rapporten så listas ju flera strategier för att förbättra bemanning och arbetsvillkor. Alltifrån långsiktig planering och de här bitarna du pratar om.
Får ni hjälp av den här rapporten. Att liksom sätta kanske sådana här saker i verket, tycker ni. Jag tänker att man när man kämpar om arbetskraften i landet så behöver man skilja ut sig. Man behöver liksom komma med någonting som är unikt här.
Det här är vår grej liksom. Om det är en arbetstidsmodeller eller en superbra struktur eller vad det nu handlar om.
Ser att Anna Granevärn tar ett steg fram. (I studion, mot micken)
Här måste hon verkligen få komma in och gör det då?

Anna G
Ja, men det finns ju en viktig del som skiljer ut oss lite här och det är att vi har ingen tunnelbana eller pendeltåg hit.
Och jag vet inte det här med att konkurrera med resten av landet.
Vi har ju siktat in oss på att utbilda våra egna.
Vi måste hitta det intresset för den att utveckla sig och ha den kompetensen bland vår befolkning eller de som vill bo här.
Och det är inte alla som vill bo här, men vi som gör det, vi trivs ju här och då vill vi lösa uppgiften tillsammans. Så därför är det viktigt att vi har dialog med ungdomar och informerar om vad det innebär att jobba inom vården.

Håkan
Ok! Vad intressant.

Anna G
Olika kompetenser.
Tänk att det kommer ju nya kompetenser framåt.
Det kanske inte bara är de kompetenser vi har idag utan vi kanske kommer att ha, vem vet? AI-tränare till exempel.
Kanske blir det en helt ny kompetens om man får vara lite mallig så här. Det är ju fredag idag när vi spelar in.

Håkan
För utvecklingen går framåt.

Anna G
Det gör den.
Men det står ju inte precis still och vi måste ju hela tiden planera för det som kommer sen.

Håkan
Men det här med att skilja ut sig. Får man aldrig dåligt samvete mot andra regioner om jag tänker på och tycker lite synd om hur de har det i Västergötland eller någon annanstans?

Anna G
Nej, men det är väl därför vi inte gör de här massiva utskicken och dragningarna mot andra regioners personal.
För alla har ju bekymmer att bemanna sin hälso- och sjukvård.
Så jag tror på det här att vi måste lösa det på hemmaplan.
Och därför var den här stora satsningen på att utbilda ST-läkare i allmänmedicin.
Den var otroligt viktig, otroligt avgörande och jag tänker att ni minns Linda, flera av er räckte upp handen och har sagt: ”Jag kan handleda” två, jag kan handleda fler”.
Det var det som avgjorde att vi klarade det, för det hade inte gått annars.

Håkan
Det här med att rikta sig mot unga människor, ungdomar, vad är det ni gör då?
Vad är det ni vill belysa? Är det vårdyrket eller är det är det regionens roll som arbetsgivare eller?

Anna G
Det är väl att väcka ett intresse för att jobba inom vården och att vi också får visa vad det är för någonting. För det är ju inte alltid som en medias bild speglar hur det verkligen är eller att man fångar upp alla delar.

Håkan
Hur gör ni det då?

Anna G
Vi bjuder in skolungdomar som får komma och träffa oss och prata om, och lyssna på olika medarbetare som berättar om vad de gör i arbetet, i sin kompetens, i sin yrkesroll.
Så det är väl mycket möjligt att det blir fler sådana aktiviteter också framöver. För jag tror att det är jätteviktigt att nå ut med det.

Håkan
Det är lite spännande för att vi vet att många unga tjejer framför allt lämnar den här regionen och drar någon annanstans, även om de hade velat varit kvar.
Och de gör det av någon anledning. Och det kan handla om så många olika saker. Det kan ju handla om bostäder, brist på arbete eller att man vill plugga eller någonting.
Hur håller man kvar kontakten med de här unga människorna så att man inte släpper dem vind för våg? Man vill ju gärna omhulda dem.

Anna G
Ja, men precis. Ja, men det är väl där det är så viktigt att vi har de här möjligheterna att få komma och göra praktik när det går eller feriearbeta.
Eller liksom att man får göra ett vikariat eller jobba om inte i vården så i alla fall lite nära så man får den nyfikenheten och då behöver vi ta hand om dem.

Och det jätteviktigt och följa upp hur det har gått och att vi kan förbättra oss. Vi har ett jättefint KTC som vi kan bjuda in till. De kan man kan få titta liksom på alla olika dockor och annat. Man kan träna på att göra saker som man gör i vården fast på dockor eller på andra sätt.

Håkan
Mammor och pappor och ungdomar som hittat den här podden och hör hur läget är. Här har ni chansen.
KTC?

Anna G
Det är Kliniskt träningscenter.
Och där har vi ju som introduktionsutbildning och annat för nya medarbetare. Ett fint ställe.

Håkan
Spännande! Linda, du tog också ett kliv framåt. (mot micken i studion)

Linda
Men det var så roligt att stå här och komma ihåg min första kontakt med vården.
Jag kommer från Arvidsjaur i Norrbotten och det var ju att jag hade en praoplats där, en plats på sjukgymnastiken på vårdcentralen i Arvidsjaur.

Håkan
Var det nåt du valde eller var det något som blev över?

Linda
Tror nog ändå att jag var där och gjorde det valet.
Men ingen i min familj har jobbat i vården tidigare eller så.
Men det var ju jättespännande att vara där, packa in folk i stora lerinpackning. Jag tror inte man gör det längre och det var verkligen det som gjorde att jag blev intresserad av att jobba i vården.
Så det har nog jättestor betydelse.

Håkan
I den första lilla kontakten.
Man känner att det känns bra i magtrakten att det här skulle jag kunna fortsätta med på något vis.
Och sen blev du distriktsläkare på Lugnviks hälsocentral här i Östersund. Ja, vad spännande.
Man vill ju höra mer om lerinpackning står jag och tänker på.
Vad var det för något?

Linda
Ett vedertaget alltså. Det var ju som innan man ska få behandling, att man ska vara varm, varm och mysig.

Håkan
Jaha, tillbaka till utmaning då?
För att det är ju ett liv fullt av jobb hela dagarna misstänker jag. Men om det är någon utmaning som du känner att den här behöver lite input, vad är det?

Linda
Jo, men på många sätt så är ju det en typ av lärlings yrken då, att man fortsätter lära sig det man gör i detta jobb och då är det ju viktigt.

Håkan
Det är ett ständigt lärande och en utmaning att få över den här kunskapen från äldre erfarna kollegor och till dem som är lite nya på jobbet.

Linda
Ja, och då försöker vi olika saker och man kan ju avsätta en doktor som alltid har tid för frågor till exempel och man kan ha mentorskap att man sätter sig ner med de nya då och då och pratar igenom hur det känns och så där. Sen har vi ju tur att kunna locka pensionärer också. På vissa ställen är de ju många som jobbar.

Håkan
De sitter på en otrolig erfarenhet.
Jag såg ett klipp på sociala medier.
Han var 94 år och jobbade på en verkstad fortfarande här i Sverige och fick frågan varför han jobbar kvar?
”Jag vill inte sitta på någon parkbänk och mata fåglarna, sa han”
”Och jag trivs bäst på jobbet, annars skulle jag bli hemmasittande”
Det var ju ganska starkt liksom. Och ändå 94 år.
Men det gäller att ta vara på den äldre generationen, det är ju superviktigt och de vill ju det själva också vågar jag säga.

Linda
Jag kan ta vid där, ja just det här med sjukhus.
Och det är klart att man ska vara på sjukhus om man behöver det. Men många som inte behöver det vill ju hellre vara hemma om det går.
Så där jobbar vi nu mycket också med hembesök som vi ökar jättemycket av alla yrkeskategorier.
Att man kan få mera vård hemma. Så det är ju också en positiv sak.

Håkan
Och det har ju alltid funnits möjlighet till att få vara hemma. Min yngsta son brände sig på handen.
Då kom distriktssköterskan hem och plåstrade om och det kändes väldigt bra. Han var tre år eller så där.
Vi behövde inte packa in oss i bilen och sticka i väg någonstans utan det gick ganska fort då, över 20 år sedan.
Och apropå utmaningar så tänkte jag att vi skulle in på vårt hälsosamtal.
Jag försöker sätta lite olika teman på det nu så att vi inte går runt, runt i skidspåret hela tiden eller löprundan eller på gymmet utan försöker komma på lite andra saker.

Idag tänkte jag att vi kanske kunde försöka prata lite grann om det här med balansen mellan arbetsliv och kopplat till stress.
Och hur får man in sin motion och hur gör man med det när det trycker på lite väl mycket? Hur gör du Linda?
Hur tänker du kring liksom välbefinnande, stress och balans i tillvaron?

Linda
Jag tänker nog att balans nog inte är något som man har eller inte har, utan det här är ju något som man måste jobba hela tiden, varje timme ibland känns det som både på jobbet och hemma. Det kan ju vara att göra tio benböj innan nästa patient till exempel. Så att man kan känna sig mer redo.

Håkan
Att klämma in en sådan där emellan ibland.

Linda
Eller man kan kliva utanför dörren och bara ta några andetag och sen går man in igen. Jag tror att balans det är nog för många summan av många små beslut.

Håkan
Det låter klokt att du inte sätter balansen när klockan är slagen.
Då ska balansen komma, klockan fyra då jag går hem från jobbet.
Nu kommer balansen och så kommer den Inte.
För att jag varit tvungen att sticka på ICA och handla också, och hämta barnen på förskolan och allt det där.

Linda
Min morfar, han var åkare. Han pratade alltid om att ta ryggläge, att han var noga med att vila kroppen när han hade ett väldigt tungt, fysiskt jobb.
Och om man inte har ett sådant jobb får man fundera om det är med huvudet som man jobbat.
Vad behöver man då göra för återhämtning?

Håkan
Tränar du någonting.

Linda
Jag är allätare. I sommar har jag försök börja lära mig ny sport.
Det ska vara nyttigt för hjärnan att lära sig nya grejer.
Och just det där med orientering tycker jag verkar så trevligt.
Orienterare verkar vara så trevliga människor så jag vill liksom vara med i deras klubb. De är alltid nöjda med allt. Och nu försöker jag lära mig orientera.

Håkan
Men det är ju problemlösning hela tiden. Nu är det bra att det finns karta och kompass ibland och att man har lärt sig det.
Spännande, kul att du säger att det är bra att lära sig nya saker för att utmana sig själv litegrann, för där befinner du dig ganska ofta även om du brukar säga att du har provat på alla sporter snart Anna Granevärn.

Anna G
Men ganska många i alla fall.
Jag tycker det är lite roligt att prova olika saker och det jag har provat nu på sista tiden är ju att jag växlar in AI i det jag gör.
Så effektivt men också så vilsamt för hjärnan om möjligt.
Jag har tidigare lagt otroligt mycket energi på logistik och planering för att få ihop allt det jag vill göra.
Men när AI sköter det åt mig och bara berättar ”det här är inköpslistan, det är det här du ska laga. Den här maträtten innehåller precis allt du behöver. Det här tar du med dig matsäck och du får i dig allt du behöver för att ha en bra dag”
Då slipper jag ju tänka på det och det är väldigt skönt och dessutom så gör den väldigt goda recept, så det skapar en balans för mig att jag kan slippa göra det som jag inte behöver göra.
Och så kan jag lägga energi på det jag behöver göra bra.

Håkan
Och vill ni höra hur Annas AI- partner som heter Max låter, så kan ni lyssna på förra avsnittet. En partner som aldrig får slut på energi.

Anna G
Han är alltid med.

Håkan
Ingela! Hur får du det att funka med balansen och tillvaron och allt det där?

Ingela
Men jag är nog mer inne på att vara kreativt? Akvarellmålning, med Maria Andersson senast, eller att dreja och sådant.

Håkan
Anna Sjövall. Du är ju en erfaren motionär på löpar sidan, men hur får du balansen att funka i livet?

Anna S
Det är något jag jobbar med hela tiden, friskluft är magiskt bra. Särskilt den här tiden på dygnet.

Anna G
Och vi har väl varit inne idag på att relationer är en väldigt stor och viktig del.

Håkan
Relationer är väldigt viktigt. Du får inte glömma bort. Det finns många ensamma människor därute den här perioden. Julen sig. Det blir en klassiker, det vet vi allihop. Så med det sagt kan vi säga ta hand om varandra extra mycket hela tiden. nu. Med det sagt så vill jag säga att ni har det så bra.
Så vi kommer inte att träffa er två som har gästat innan julafton i alla fall så att ni får ha en underbar jul, julhelg och allt där och att ni får lite ledigt och kan njuta med nära och kära. Men vi, vi ska ju träffas ganska snart igen för vi ska ju spela in fler avsnitt som kommer rulla under de här jul veckorna.

Anna G
Men precis.

Håkan
Det blir fantastiskt!