73 - SMS-livräddare. När civilsamhället bidrar och räddar liv

Medverkande tituleras i transkriberingen:

• AG - Anna Granevärn - Hälso- och sjukvårdsdirektör
• AS - Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
• MS - Marlene Sundin - Sjuksköterska och utbildare
• HL - Håkan Lundqvist - Programledare

HL 0:10
Ja hejsan svejsan ska vi väl säga till allihop som är här i studion idag. Anna Granevärn, Hälso och sjukvårdsdirektör hur läget idag?

AG 0:21
Det blåser på, på alla möjliga sätt. Det är ju full fart i det sista inför semestrarna. Semestrarna har redan börjat men vi fortsätter jobba med att bemanna och se till att allt ska fungera.

HL 0:37
Det finns så många saker man skulle vilja fråga kring i den pågående vårdkonflikten och det kan ju mycket väl vara så att den är avblåst när det här avsnittet publiceras. Det vet vi att så kan det vara, men det får andra medier sköta om. För vi ska prata om helt andra saker. Anna Sjövall välkommen, verksamhetsutvecklare! Läget?

AS 0:55
Jo, men det är bra.

HL 0:56
Bra! Pigg och fräsch?

Det är ju juni. Det är ju den här månaden för er som har lite yngre barn.

Då det är skolavslutningar, förskolor som ska slås ihop och det är mycket som ska liksom hända i juni månad om man har familj i alla fall och något yngre barn. Jag är lyckligt lottad för mina barn är vuxna så jag har kommit över allt det där med fika hit och fika dit och föräldrarbrännboll och allt det där ni vet.

AG 1:25
Då brukar det komma en annan fas. Jag har hört att många som siktar på den här Stockholms maraton att den brukar gå någonstans i början på juni.

HL 1:33
Ja, men det var lite varmt i år och det där var lätt att förutspå redan så. Ja, jag har sprungit två gånger och det har gjort att nu triggar du mig att kanske anmäla mig till nästa år. Vi får se Anna Granevärn. Särskilt välkommen ska vi säga till dig Marlene Sundin

MS 1:55
Tack så mycket!

HL 1:55
Du är sjuksköterska, men du är också någonting annat. Och det här avsnittet ska handla om det berätta!

MS 2:01
Jag har då titeln samordnare för SMS-livräddarna i Region Jämtland Härjedalen.

HL 2:08
Och då delar du din tjänst med att vara en hel del på akuten och arbeta också.

MS 2:13
25 % , en dag i veckan ungefär.

HL 2:15
Aha!

MS 2:17
Resten jobbar jag med SMS-livräddare.

HL 2:20
Och när man hör ordet SMS-livräddare då blir man ju inte bara livrädd utan man vill ju såklart veta vad det faktiskt handlar om. Vad är det för någonting?

MS 2:27
SMS-livräddare är då en tjänst, en appbaserad tjänst, där man som frivillig blivande livräddare som kan HLR och är över 18, kan ansluta sig via en app i telefonen och får då ett larm där om det inträffar ett hjärtstopp i ens närhet. Det går då via SOS.

HL 2:45
Och det kan vara allmänheten eller vem som helst?

MS 2:48
Om man är över 18 år. Och har kunskap i HLR är de kriterier som finns.

HL 2:55
Hur fungerar det?

MS 2:58
Rent praktiskt och funkar så att om det inträffar ett hjärtstopp så kommer någon ringa 112. Då man ringer 112 så hamnar man hos SOS. SOS kommer då att larma ut ambulans. Dom kommer larma ut räddningstjänst, och IVPA som ni kanske hört talas om?

HL 3:12
I väntan på ambulans. (IVPA)

MS 3:13
Precis. Och så kommer de larma ut frivilliga livräddare och då kommer det då pipa i ens telefon så får man se ungefär vart det är ungefärligt i det första steget. Då får man tacka ja eller nej, och tackar man ja då så får man en karta på vart det är. Då får man välja igen om man ska ta på sig det här den här gången eller om man måste avböja.

HL 3:37
Men om man väljer alltså, så måste jag klicka i att jag tar det här?

MS 3:40
Jajjemän, då trycker man, tackar ja och då får du kartan. Och antingen så får du en karta samt som går via hjärtstartare som du ska ta med dig och/eller karta direkt till platsen där den drabbade personen finns.

HL 3:54
Hur länge har den här tjänsten funnits? För mig var den hyfsat okänd faktiskt.

MS 4:01
I vår region har det funnits sen 2:a maj i fjol, alltså 2023. Men i Sverige har den ju funnits sedan 2010. Började i Stockholm.

HL 4:12
Vad säger ni, Anna och Anna? Här får man liksom vad ska man säga? Här sätter man sitt förtroende till allmänheten i mångt och mycket. Att rycka in när det hemska händer eller det oväntade sker.

AG 4:25
Ja, precis. Jag tänker att det här är en liten pusselbit i att försöka förbättra och korta tiderna. Vi har ju ganska långa tider här i Jämtland för ambulansen att komma på plats och då pusslar vi på olika sätt. Vi har IVPA som ibland kan komma före, men då finns också den här möjligheten till att komma före. Och det här är ju så genomarbetat så det är ju inte vem som helst som kommer utan det är ju någon som ändå har kunskap kring HLR.

AS 4:57
Jo, men jag håller med. Jag tänker ju just att vi också har långa avstånd och det kanske finns någon nära som har möjlighet men inte vet om det annars. Det är jättespännande att man får väldigt snabbt kännedom också.

HL 5:10
Det blir lite så. Kan det skapa en slags större trygghetskänsla? Tror ni i samhället. Om det blir känt att den här tjänsten faktiskt finns?

AG 5:22
Ja, det tror jag att det kommer göra. Och det har ju tagit ett tag att införa det här också, om jag minns rätt så hade vi det som ett politiskt ärende någon gång 2022 kanske?

MS 5:36
Ja, och så medborgarförslag kanske till och med innan. Ja.

AG 5:40
Jag tror det också. Den har varit på tapeten ett tag innan den blev beslutad och införd.

HL 5:48
Hur ser uppslutningen ut då i detta ganska glesa län, det som vi faktiskt bor i?

MS 5:54
Ja, i vår region är vi nu drygt 2300 frivilliga som är ansluten. Men sett till vilka ytor vi har i vårt län så önskar vi att vi är många fler.

HL 6:08
Vilka områden? Utan att peka ut någon ort där man kanske inte är på hugget, men där man skulle kunna bli mer på hugget. Vilka länsdelar pratar vi om.

MS 6:17
Vi ska väl säga utanför centralorterna i princip. För det är väl så att ju mer folk som bor på ett visst ställe, desto större är chansen att just där finns det en frivillig livräddare och då når vi den ändå i det området. Men däremot om det är tio mil eller femton mil åt ett annat håll så kanske det inte är lika många totalt sett som bor, och då blir det långt emellan.

HL 6:38
Så vi pratar gles och landsbygd.

MS 6:40
Gles och landsbygd vore ju tipptopp om vi skulle kunna nå ut till.

HL 6:42
Men då hoppas vi att ni ska göra det för om någon lyssnar på podden kan dom ju alltid höra sig till dig då.

MS 6:48
Ja, det går jättebra.

HL 6:51
Du det här med att hålla på och fortbilda och utbilda andra människor. Vad är det som driver dig att göra det? Vad är det som är så roligt med det.

MS 6:59
Jag skulle nog vilja säga att det är lite samma sak som att jobba som sjuksköterska på akuten. Det känns att man kan göra skillnad och som utbildare gör man ju då kanske skillnad i andra led eller vad man ska säga. Jag utbildar någon som kan göra skillnad i sitt eget steg liksom.

Ja, det tycker jag är roligt och så är det också väldigt, väldigt givande och se att någon kan utvecklas och lära sig saker. Det blir utvecklande för mig att jag känner att jag nu kan dela med mig av det. Jag har lärt mig det här under mina år och nu kan jag dela det vidare till dig. Det är givande.

HL 7:38
Det låter som en skön känsla.

MS 7:39
Skön känsla, ja.

HL 7:40
Du ler när du pratar om det.

MS 7:40
Ja....

HL 7:43
Är det svårt att lära sig, liksom att bli SMS-livräddare eller?

MS 7:48
Att bli SMS-livräddare i sig är som ingen utbildning, utan det är ju just att man ska ha kunskap att göra HLR, hjärtlungräddning på vuxna och det är ju många som har ute i samhället.

De får ju det via sina företag och beroende på var man jobbar och det kanske är föreningar och annat som utbildar i det.

HL 8:07
Och vissa har ju obligatoriskt, att man ska ha gått en brandutbildning och en HLR.

Jag vet att kommunerna, kanske inte alla, men några har det vet jag. Eller har alla det?

MS 8:18
De törs inte jag svara på om alla har.

HL 8:20
Alla borde ha det. Har du varit med och kan du, Har du sett något konkret resultat där det har gjort skillnad för människor med tjänsten?

MS 8:33
SMS-livräddare? Jag kan inte se några konkreta resultat i Jämtland än sen i fjol, men nationellt sett så finns det just nu tydliga exempel där man har plockat fram patientfall. Att den här kvinnan på 37 år med tre barn överlevde tack vare att grannen hade den här appen och kunde komma över och göra HLR tills ambulans kom.

HL 8:53
Annars hade det värsta kunna hända.

MS 8:55
Och det är ju annars ändå fullt friska som också får hjärtstopp av en, jamen, beroende på vad som hänt så kan man ju med hjälp av HLR hålla den personen vid liv så pass att de faktiskt kan ha en ökad chans till överlevnad sedan.

HL 9:08
Nu när du sa så här så stod jag och tänkte ”är jag fullt frisk”.

MS 9:13
Svårt att veta exakt. Jag ska förklara det är väl Inte så mycket bakomliggande sjukdom?

HL 9:19
Det lät så otäckt bara. Ja, men det är ju faktiskt så det kan se ut att det kan hända.

MS 9:26
Det kan hända vem som helst och det kan hända de som är 23 och springer på fotbollsplan också.

HL 9:33
Har du någon annan särskild upplevelse som du har varit med om under den här tiden du har utbildat, som har etsat sig fast på något sätt, Någon utbildningsinsats du gjorde eller?

MS 9:46
Just nu i minnet kanske ingen utbildningsinsats, men däremot efter att det här dragit i gång så har jag fått lite kontakt, efterhand med de som är frivilliga som har varit med på plats, och varit först på plats och fått ta samtal i efterförloppet för att de har behov av att prata av sig.

HL 10:01
Lite debriefing.

MS 10:02
Lite debriefing, men det är alltid bra tycker jag och det känns ju också givande om man kan finnas som en som någon sorts stöd om det skulle hjälpa, så att de törs i framtiden, att tacka ja flera gånger.

HL 10:21
Hur går ett sådant samtal till.

MS 10:25
Jag tänker att man får gå på erfarenhet och känsla, låta de prata, höra vad de har att säga och kolla om det är någonting jag kan lyfta och stötta. Och är det så att man känner att de behöver ytterligare stöd, då får man ju guida dem vidare i den vanliga organisationen.

HL 10:47
Hur många är ni som sysslar med det du gör inom regionen? Att utbilda i det här.

MS 10:53
Sms-livräddarsamordnarbiten är ju bara jag på 25 % men annars så jobbar jag, den tjänsten ligger under KTC, Regionens Kliniska träningscentrum, och där är vi ju flera som jobbar som utbildningsledare och några nu också på heltid. Det har gått en ganska snabb utvecklingskurva på kort tid.

HL 11:15
Varför det blev en sådan snabb utvecklingskurva. Anna Granevärn? Vet du det?

AG 11:19
Ja, men det har varit väldigt efterlängtat att vi skulle få i gång vårt KTC. Det är något vi har jobbat för länge så jag tänker att förväntningarna har väl byggts upp och det har funnits ett jättestort behov av att kunna få till det här. Så, ni har väl fått? Det är väl lite kö? Det är väl lite så där att man får prioritera.

MS 11:37
Ja det är jättejätteroligt faktiskt. En bit från början så tyckte vi att det var luftigt och fint och jättefina lokaler och det är ju bra. Nu är vi lite trångbodda.

HL 11:45
Ja, det var spännande att se att det är kö. Vad tror du det beror på?

MS 11:50
Alltså det finns ett stort uppdämt behov av utbildning. Man vill i sitt arbete känna att man klarar av saker och ting och vilka olika situationer man kan ställas inför, vad det nu än kan tänkas vara. Men de här akuta situationerna som HLR till exempel, det är något man behöver öva på regelbundet för att man ska känna sig trygg i att göra rätt när man väl står där. Och jag tänker att jobbar vi inom regionen så har vi ju det ansvaret vi. Tänk att gemene man tänker att det här klarar vi av.

De jobbar här så då behöver vi också få utbildning. Man kan inte bara tänka att vi ska klara av det utan att träna på det.

AG 12:30
Det där är jätteviktigt, Vi har ju många som kommer till oss, kanske efter utbildning och börjar jobba. De får sitt första jobb och ställs inför många tuffa situationer som man kanske inte har tränat jättemycket på praktiskt under sin utbildning.

Man har fått kunskaper men sedan kastas man ut i verkligheten och då är ju KTC verkligen en bra plats att få öva på.

Att få träna att göra saker många gånger, det skapar också en trygghet och vi kämpar ju med det här att kunna bemanna, att vara en attraktiv arbetsgivare, men att då kunna behålla också dem vi lyckas rekrytera så man inte hamnar i svåra situationer som vi hade kunnat förhindra genom utbildning och träning och övning så att man bättre klarar av situationen. Det är en arbetsmiljöfråga.

MS 13:18
Det är en arbetsmiljöfråga. Känner jag mig trygg då trivs jag bättre på mitt arbete.

HL 13:23
Vad bra ni säger det och det motsatta om ni inte hade haft det här KTC då hade man varit en sämre arbetsgivare. Eller?

AG 13:29
Ja, men vi riskerar ju hamna i de här lite tuffa situationerna som påverkar arbetsmiljön där man känner att man ställs inför utmaningar som man kanske inte riktigt har tränat så mycket på innan och sommaren är ju ett sådant exempel där många nya många är vikarier.

Vi började med introduktionsutbildning förra året för att kunna ge en bra start till vikarier inför sommaren. Så det är mycket arbetsmiljö i de här frågorna.

HL 13:59
Just introduktion håller jag med om. Personligen så tycker jag att det är otroligt värdefullt att få en ordentlig introduktion på en ny arbetsplats och den kan vara en vecka eller två, men den ska vara ordentlig och genomtänkt så att man får de flesta bitar.

Blir det lättare att komma in i jobbet, där man slipper fråga: ”Var är nyckeln till det här? Och kopiatorn var står den någonstans?” Allt det där ni vet.

Det var de enkla sakerna, men inom sjukvården är det säkert mycket annat. Men hur? Hur har ni det? Hur har ni det då? Med eran arbetsmiljö där du är då tycker du?

MS 14:33
På KTC.

HL 14:34
Här får du vara brutalt ärlig vet du!

MS 14:36
Ja, brutalt så älskar jag KTC. Jag tycker det är en fantastisk arbetsgrupp och en fantastisk chef som vi har där

Och då är jag brutalt ärlig. Faktiskt också därför jag ler, jag tycker är roligt. Jag gillar mitt jobb, bägge mina jobb ska jag säga.

Men då om vi pratar mitt 25 % här så är det toppen.

HL 14:55
Så härligt att höra människor säga att ”jag älskar mitt jobb”, för att innan man har hamnat där så kan man ju ha gått igenom ganska många olika saker innan man känner, att f”anken, det här är rätt plats. Så jag trivs jättebra”. Men vad är det som gör då att den här arbetsplatsen blir så älskad av dig.

MS 15:11
Ja, vad är det? Högt i tak! Vi tar vara på varandras kunskaper, är det något jag känner att jag inte kan, men jag vet att du har bättre kännedom om så hjälper vi varandra så får du göra den biten. Eller om jag frågar hur ska jag göra det här? Vi har, vad kallas det? Tillitsbaserat ledarskap, det har kallats för tillitsbaserad ledarskap. Vår chef litar på att vi gör det vi ska göra.

HL 15:39
Vem är den här chefen, du får nämna den här chefen vid namn.

MS 15:42
Ulrika.

HL 15:43
Ja.

MS 15:43
Det är min chef. På KTC.

HL 15:47
Vi pratar ofta om det i den här podden, vad som kan vara det man är ute och far efter. Från ledningen för sjukhuset, alltså hitta de här medarbetaredrivna förslagen till förbättringar. Men det låter ju på dig som när du säger högt i tak så brukar jag säga öppenhet.

Och det är inte riktigt samma sak, för öppenhet det handlar om att man ska kunna ha en dialog utan att kasta skuld på varandra eller leta syndabockar och i stället leta lösningar och sådana saker. Hur är det hos er?

MS 16:16
Jag tycker det bra. Vi jobbar mycket efter hur kan vi göra det bättre? Och det handlar ju all utbildning om. Vi ska ju lära oss av det vi gör och så kanske vi kan hitta den där och den där grejen. Kan vi göra annorlunda nästa gång? Inte hitta fel ,”att det där gjorde du fel den här gången, så det får du inte göra”, utan då ska vi försöka lyfta, vrida runt det på ett annat sätt och så tar vi det som en förbättringspotential.

Och så är det ju även i arbetet känner jag, jag vet att vi gör saker.

Vi märker att jamen det här kan vi göra på ett annat sätt och så får vi göra det rätt. Den tilliten finns.

HL 16:53
Och det är tillåtet.

MS 16:54
Det är tillåtet.

Då blir det också bättre och det blir roligare för oss. Vi tycker att det är roligt och så kan vi ta hjälp av varandra och utbilda tillsammans.

Och så kan man ha debriefing efteråt. ”Jamen det gjorde på det här viset. Vad tyckte du om det? Kanske vi ska göra på det viset nästa gång?”.

HL 17:10
Och ett tillåtande klimat Anna och Anna. Det leder ju ofta till att man vågar och har modet att prova nya vägar.

AG 17:20
Precis.

AS 17:21
Ja och kanske våga också lyfta….. tänker på vad du säger, att man inte är anklagad eller att det gick fel utan snarare ”så kan vi tänka så här nästa gång”.

Det är ju också en styrka att man törs göra det och att det blir konstruktivt och inte anklagande. Eller ”du, nu var vi dåliga, det där gjorde inte du så bra”. Jag tycker det är häftigt när man kommer dit, det är då de här bra idéerna kommer och så, tänker jag, från medarbetarna.

HL 17:47
Ja det man blir nyfiken på är ju hur ni har kommit dit från första början. För någonstans startade det ju. Och vad tror du själv det beror på?

MS 17:57
Ja, då kanske vi landar i öppenheten att de faktiskt lyssnar på att ens chefer, eller vilka man nu samtalar med, lyssnar på vad medarbetarna har för förslag och att man får möjligheter och genomföra vissa förändringar.

HL 18:17
Vi är inne på. Inom ledarskapet alltså. Behöver liksom att den går bakom eller framför i lag och ledarskap.

MS 18:24
Ledarskap är ju, kan ju vara på jättemånga olika sätt och ett bra ledarskap….. jag vet att jag lyft mina chefer andra gånger och då vill de bolla tillbaka att ”jamen det är ni som gör arbetet” så det är klart att det kommer från två håll. För att man ska trivas. Och då vill ju jag också hitta de saker som jag gillar så att jag drivs och fortsätta.

HL 18:45
Men det är väl en jättebra egenskap som chef att lyfta sina medarbetare, och faktiskt bolla tillbaka det där. ”Det är faktiskt ni som gör jobbet.” Det finns olika typer av ledarskap, alla typer av chefer och vi har alla träffat på de olika typerna genom våra yrkesliv kan man säga. Så har det säkert varit. Men du tillbaka till SMS livräddarna här då, vad är liksom, hur ser det ut med framtiden? Vad har ni på gång? Om man tittar det närmsta halvåret, vart kommer ni att lägga in stöten, eller stötarna?

MS 19:22
Ja, det får bli. Jag kan inte säga exakt ort eller jag tänker mig att jag ska till Ytterhogdal i augusti och Ottsjö under hösten och även något fotbollslag i krokarna.

HL 19:37
Fotbollslag?

MS 19:38
Ja, precis.

HL 19:39
Att idrotts... eh idrottsrörelsen behöver det vet vi, det har ju funnits tragiska händelser på elitnivå på och annan nivå också där man har drabbats av hjärtstopp. Så är det, och det här kan väl vara alldeles utmärkt för spelare och ledare att känna till.

AG 19:55
Det är jättebra. Det är också nära vård. När vi pratar omställningen till nära vård så konstaterar vi också att vi inte kan kompetensförsörja, vi kan inte jobba på samma sätt som vi alltid har gjort. Vi behöver använda civilsamhället, vi behöver hjälpas åt på olika sätt. Så SMS-livräddare är också nära vård.

HL 20:15
Det låter som att ni behöver också penetrera de här civila organisationerna där ute, idrottsrörelsen och lite andra.

MS 20:25
Det handlar om frivilliga som ska hjälpa till, frivilliga medborgare, och för att de ska kunna hjälpa till så måste de ju först och främst veta att det finns då, eller hur? För det är väldigt många som redan har HLR-kunskap, och det är också väldigt många i vår region som är över 18.

HL 20:39
Men inte har själva, SMS tjänsten?

MS 20:41
Inte har, de har inte kunskapen om att den finns och kan ju då heller inte ladda ned den här appen.

HL 20:48
Så om du har på HLR-utbildning, du är över 18 år, räcker det då med att du ska ladda ner den här appen och anmäla dig och så?

MS 20:56
Jajjemän, och det finns väldigt mycket bra information på hemsidan. SMS-livräddare punkt se, för man måste ju också göra några inställningar i telefonen så att man säkert vet att man får det där larmet då det väl trycks i väg? Det är ju GPS positionering som måste tillåtas bland annat, lite andra batterifunktioner och sådant.

HL 21:20
Vad skulle du vilja säga? Vad är det som hindrar en om man har en HLR utbildning och är över 18 år, vad är det för tröskel jag skulle behöva komma över?

MS 21:30
Min känsla är nog att de tycker det känns lite hemskt. Kan jag verkligen det här tillräckligt bra för att jag ska springa i väg och hjälpa någon annan? Det tycker jag är min känsla att de kanske tvekar inför.

HL 21:43
Får man någon självförtroendeboost då när man får den här, kliver in i det här på något vis eller från ert håll menar jag.

MS 21:52
Ja, det är inte så att vi har …. vi ser ju inte exakt vilken och jag vet inte att Pelle har anslutit sig i dag, det får inte jag veta. Men däremot tror jag att om man väl skulle få ett larm och vara med och ha en möjlighet att rädda eller öka överlevnadschanserna det tror jag i sig att det ger en väldig boost.

HL 22:17
Och man gör väl så gott man kan.

MS 22:19
Definitivt gör man så gott man kan, och det absolut värsta är om man inte gör någonting alls. Annars är det ju tryck och blås 30 -2 mitt på.

HL 22:28
Vad sa du nu? Du hör att inte jag gått HLR. Men jag är ensamföretagare så att säga.

MS 22:34
Att det.

HL 22:34
Här skulle.

MS 22:35
Vara ett tryck och blåsa 30-2 mitt på.

HL 22:38
Tryck och blås 30 är det antal.

MS 22:42
Ja.

HL 22:42
Hjärtmassage.

MS 22:43
30 kompressioner och så gör man två inblåsningar och trettio kompressioner ska man göra mitt på bröstkorgen.

HL 22:49
Min fru sa så här till mig när vi satt och tittade på en film och så gjorde dom HLR och höll på, och hon sa ”De trycker inte tillräckligt hårt , de trycker för löst. Skulle de trycka på riktigt skulle revbenen gå av. ”

MS 23:01
Ja det är många revben som krävs.

HL 23:02
Och man måste ta i litegrann. Men det här får man liksom känna på när man när man när man lär sig själva HLR.

MS 23:08
Om man tränar HLR med en docka så känns det ju ganska likt. Men inte exakt förstås.

HL 23:15
Man kanske inte ska träna så hårt på varandra.

MS 23:17
Och gör man som i filmer kanske det är bra att man inte trycker på?

HL 23:21
Ja precis, det ska ju gå åt så många revben på skådisarna då. Det här är ju en livsviktig tjänst som det låter eftersom den också räddar liv, när allmänheten kan kliva in med sina kunskaper.

MS 23:33
Och det handlar ju om tid.

I det här fallet handlar det om tid. Om man får ett hjärtstopp så är det ju minuter, det handlar ju om minuter för att man behöver starta HLR för då ökar överlevnadschanserna. För varje minut som går så minskar chansen att överleva med 10 %, efter 10 minuter då och ingen har gjort något, då är chanserna ganska små och då vill det till att någon som är nära kan hjälpa till och om man kollar nationellt sett så är snittet på en ambulansframkörning ungefär 11 minuter. Det varierar förstås beroende vart man bor. Bor man där jag bor så är det kanske 25 minuter.

Då önskar jag, om jag får vara lite självisk, att det finns någon i grannbyn som kan komma och hjälpa till såklart. Jag känner också att jag har min pappa i grannbyn. Skulle vara schysst om jag får veta direkt via SOS och samtalet att jag kan springa dit och hjälpa till.

HL 24:25
Jag utgår från att du själv är SMS -ivräddare.

MS 24:29
Konstigt vore väl annars.

HL 24:31
Men vi får in här, flera olika delar, så som det brukar handla om i den här podden. Vi får in innovativa IT-lösningar, vi får in appen, vi får in civilsamhället, personcentrerad -och nära vård och om man ska blicka framåt. Så här finns det andra delar i samhället där, där personcentrerad- och nära vård landar, liksom på att civilsamhället ska kunna hjälpa till. Förutom det här.

AG 25:01
Ja, det tänker jag, att den utvecklingen kommer vi nog att se. Den är helt nödvändig .

Jag vet inte om ni har pratat något på KTC om andra områden, tankar framåt, att det finns fler saker man skulle kunna hantera på det här sättet och stötta upp.

MS 25:19
Det finns nog väldigt många tankar. Inga som jag vill….. som jag kan sätta ord på just nu. Men behovet är stort. Så skulle resurserna finnas så finns det många vägar man kan gå åt det hållet.

HL 25:33
Vad spännande! Och det låter som att du har jäkligt roligt på jobbet.

MS 25:37
Det har jag.

HL 25:38
Du ler hela tiden när du pratar om det och det är viktigt att få göra skillnad i det yrke som du håller på med.

MS 25:46
Det är det en skön känsla och……

HL 25:50
Kanske den största drivkraften.

MS 25:53
Ja, i alla fall till mitt yrkesval. Det är ju jättekul. Det är det som är min drivkraft, att kunna göra någon sorts skillnad.

HL 26:00
För du, om du fick ge ett råd till någon som skulle välja yrket, sjukvården, som sjuksköterska eller läkare eller vad man nu vill, vad skulle det vara?

MS 26:11
Ja, tveka inte. Om ni funderar på det så testa på! Det finns många olika vägar att gå inom sjukvården så det finns något för alla.

HL 26:20
Toppen! Tack, tack du! Vi har ju någonting som kallas hälsosamtalet vi alltid har här i den här podden. Det kretsar ofta kring Anna Granevärns elitsatsning. Men du är ju ändå den som kanske tränar på riktigt allvar eftersom det ska simmas, Vansbro, åkas Vasalopp och så vidare.

AG 26:47
Precis!

HL 26:48
Kutas på fjäll..

AG 26:49
Pratar om olika spännande saker.

HL 26:52
Sjövall ska jag säga kommer tvåa för hon håller på med långdistanslöpning.

AG 26:56
Och jag är lite bredare och håller på med många sporter.

HL 26:59
Ja du är ju mer som en triahtlet kan man säga. Ja och så förstår alla och jag är väl mer av en motionär. Och varför pratar vi om det här med hälsa i den här podden vareviga gång?

Jo, för att vi vet att om man liksom håller sig i hyfsat skick så riskerar man ju inte att bli sjuk lika ofta. För så ser det ut, att är man lite risig så blir man till slut sjuk.

Men om man håller sig i lite trim då är förutsättningarna bättre för ett långt och lyckligt liv. Sen kan ju det värsta hända i alla fall.

Men du gör ett bra jobb, genom att äta bra och hålla i gång. Kanske inte som dig och Anna Granevärn, hela tiden, utan kanske håller det på en rimlig nivå.

Det finns riktlinjer men 30 minuter om dagen brukar jag säga, har jag läst någonstans. En rask promenad i 30 minuter. Då har man kommit långt. Hur gör du Marlene?

MS 27:52
Ja, jag är väl ingen träningsnarkoman direkt, men däremot är min stora hobbypassion, dans. Och dans är ju fantastiskt för hälsan på många olika plan. Och då pratar vi mest socialdans, att man träffas ute på ett dansställe och dansar tillsammans.

HL 28:10
Alltså är det flera gånger i veckan för att få in den här vardagsmotionen?

MS 28:14
Det hade vart perfekt nu för jag har inte till fullt så mycket, men det är en ambition att komma dit.

HL 28:19
OK!

MS 28:21
Annars så i 30 minuter! Var det 30 minuter per dag? Ja men en danskväll är ju 4, 5, 6 timmar beroende på vart man är på.

HL 28:29
Dansar i 5–6 timmar.

MS 28:31
Ja självklart.

HL 28:32
Klart det är som ett långpass, som att springa en mara.

MS 28:37
Ja, faktiskt.

HL 28:38
Man gör ju inte det om man inte är i hyfsat god form.

MS 28:42
Nej, men man kan ju förstås sätta sig ned när man vill. Men vem vill sitta.

HL 28:45
När?

MS 28:46
När man kan dansa?

HL 28:48
Ja, jag är dålig dansare. Det har varit mycket på diverse nattklubbar i mina yngre dagar.

MS 28:53
Annan dans det.

HL 28:54
Också jobbigt eller jobbigast dagen efter men det är en annan femma. OK, så dans. Är något du går i gång på som triggar dig då. Käkar du bra?

MS 29:05
Jamen det tycker jag.

HL 29:07
För det mesta får man säga.

MS 29:08
För det mesta självklart.

HL 29:09
Och ibland slinker det ner.

MS 29:11
Jo, men så är det.

HL 29:13
Jag kan berätta. Jag vill prata om mitt hälsosamtal. Att jag hade lite högt socker, kommer ni ihåg det. Det var ju 6, 1 tror jag var gränsvärdet och jag låg på 6,2 och då ringde doktorn. Har jag berättat att jag lämnat långtids blodprover på labb?

AG 29:28
Ja, precis som sist. Men vi fick aldrig resultaten här.

HL 29:32
Men det ska ni få nu, vi pratade om labb i förra poddavsnittet. Det kan ni gå in och lyssna på för där är det några grejer på gång.

Jo men då ringde de och sa det ser bra ut sa hon, och ditt långtids socker ser helt okej ut sa hon, och då lyckas vi ändå komma överens om att det var den där skålen med lösgodis som jag hade ätit kvällen innan då jag var på bio, som kan ha påverkat socker dagen efter. Det kändes väldigt skönt att få veta det där också. Och det där hälsosamtalet, det ska ni ta tillfället i akt att hoppa på tycker jag.

Alla ni som är i den åldern får en inbjudan från regionen, det är ju fantastiskt!

Sjövall har du kommit i gång ordentligt med långdistanslöpningen?

AS 30:14
Ja, jag har ett nytt program.

HL 30:16
Och.

AS 30:17
Så får vi se vart det tar mig.

HL 30:18
Då är det så.

AS 30:22
Ja, Man måste ju ha mål. Men det är frågan om vilket mål man ska ha.

HL 30:27
Har du något lopp du, behöver inte säga vilket så....

AS 30:29
Men det vore kul med en mara i år också.

HL 30:32
En riktig mara 4, 2 mil då?

AS 30:34
Ja, absolut.

HL 30:35
Ok. Att genomföra den i år eller nästa år?

AS 30:39
I år så klart.

HL 30:40
Ojdå! Berlin i höst, eller?

AS 30:44
Det hade varit drömmen och då hade jag åkt direkt om jag hade en plats. Där är det inte så lätt.

HL 30:48
De brukar säga att den är ganska trevlig att springa för det är inte så mycket backar.

AS 30:51
Den är väldigt populär.

HL 30:52
Och väldigt populär.

AS 30:54
Jag har några vänner som vi brukar vara med i, några lotterier faktiskt två maraton runt om i världen där New York och London och så där. Vi brukar aldrig vinna, men man kan gå med i lotteriet.

HL 31:06
Det kan vara bra. Då vet jag att du har det som ett mål, att du, ska man säga kanske springer en mara eller något. Men jag tänker inte pressa dig. Nej, vi får se om det blir av. Något att prata om i podden.

AS 31:19
Jag tränar i alla fall.

HL 31:21
Det är jättebra. Anna Granevärn hur ligger du till och så där?

AG 31:25
Men jag har väl känt mig ganska mållös eftersom jag har lite bekymmer med en axel. Men nu får jag jättefin hjälp av en fysioterapeut så jag håller på och tränar upp den så det ska nog bli bra. Och i väntan på det så har jag ju faktiskt varit en sväng i Dalarna på lite släktträff och jag kommer från en väldigt idrottsintresserad familj. Så många av oss cyklade också Siljan.

HL 31:48
Siljan runt, 16 mil.

AG 31:50
Ja, jättejättefin! Den finns ju både som sju, tolv och sexton och den kan jag varmt rekommendera.

HL 31:56
Vilken distans tog du då?

AG 31:58
Jag hade inte anmält mig så jag fick ta det som fanns på köp och sälj. Så tolv mil blev det den här gången så det var ju knappt långdistans.

HL 32:06
Du var ju såklart ute efter de 16 milen?

AG 32:08
Alltid, men vet du vad jag hittade Håkan? Jag hittade ett nytt lopp där nere.

HL 32:12
Du gjorde det.

AG 32:13
Det finns ett mountainbikelopp i Rättvik. Som om jag inte minns fel så heter det Mörksuggejakten. Och det låter spännande.

AS 32:24
Lät nästan obehagligt.

AG 32:26
Vet inte riktigt vad det går ut på.

HL 32:29
Jag har inte några sådana där mål med mitt tränande mer än att må bra och så länge jag gör det så tycker jag att….. i förrgår var jag ute och hojade 5,3 mil, men det är ju alldeles för kort tycker Anna Granevärn men för mig var det bra.

AG 32:45
Beror väl på hur hårt man kör.

HL 32:46
Ja, eller hur? Jag körde jättehårt.

AG 32:48
I fem mil.

HL 32:49
Var helt slut, en fantastisk träning, cykling. Tycker jag i alla fall.

Det är skonsamt och det blir lite meditativt som man blir som med löpningen då man går in i den där zonen, bubblan lite grann.

AG 32:59
precis

HL 33:00
Man löser en del problem på vägen faktiskt och det är bra för skallen också.

Det var jätteroligt att ha dig här Marlene. Kul och lycka till med allt utbildande i framtiden. Jag hoppas att det är jättemånga som lyssnar nu som hoppar på och blir SMS-livräddare.

MS 33:14
Jajjemän inget att tveka på.

HL 33:16
Bra! Och tack till er också att ni kom hit idag Anna Granevärn.

AG 33:20
Tack så mycket

HL 33:21
Anna Sjövall!

AS 33:22
Tack så mycket!

HL 33:23
Hejdå på er.