93 - Hur når vi ut med kunskap om klimakteriet, på riktigt?

Medverkande

Anna Granevärn, Hälso- och Sjukvårdsdirektör
Anna Sjövall, Enhetschef, staben.
Maja Kogner Thomke, specialist i allmänmedicin.
Håkan Lundqvist, programledare.

Håkan

Då säger vi välkommen till Anna Granvik och Anna Sjövall och sedan har vi också med oss någon på telefon ända ifrån Åre. Hallå där!

Maja

Hej Maja Kogner Thomke heter jag och jag är läkare och specialist i allmänmedicin på Åre hälsocentral.

Håkan

Idag ska vi lyfta ett ämne som man kan koppla ihop till digitala lösningar och nära och personcentrerad vård. Och vi ska faktiskt ner i det som brukar vara något som påverkar kvinnors hälsa, nämligen klimakteriet. Och jag känner så här redan från start att du behöver nog berätta för många vad klimakteriet faktiskt är, hur det yttrar sig så vi får en liten bas att stå på.

Maja

Ja, klimakteriet är ju någonting som är en omställning i livet och framför allt liksom i hormonprofilen som drabbar kvinnor eller de som har äggstockar egentligen. Oavsett hur man identifierar sig.
Och det är någonting som 70–75 % upplever besvär kring den här tiden i livet och det kan ju ge många olika typer av besvär.
Både att man märker att menstruationen börjar strula och blir oregelbundna för att till slut upphöra. Kring 51–52 års ålder brukar man ha sista mens i genomsnitt och ungefär 30 % av alla kvinnor upplever så mycket besvär att man tar kontakt med vården någon gång.
Så det är ju ganska stor sak i den här åldern då.
Och hela den här processen pågår i flera år, i snitt kring 5 till 10 år. Men det är inte alla som upplever så mycket besvär under så lång tid.

Håkan

Då har vi fått en liten grund och jag tänker så här Ni har ju sett någon form av behov att informera en ganska stor målgrupp då kvinnorna i det här fallet om just klimakteriet. Hur har ni gått till väga?

Maja

Jo, men initiativet kom hösten 2003 av en barnmorska och kollega till mig, Johanna Stenberg, som såg att många kom med liknande frågor och upplevde att det var svårt att sålla i den informationen som fanns och veta vad man skulle lita på. Och då så tänkte hon att det vore väl bra att kunna komma ut till en bredare målgrupp och att det skulle vara effektivare än att bara sitta i individuella

rådgivnings samtal.

Och då började vi starta upp det här på Åre hälsocentral och hade fysiska träffar som vi haft både här och även på ortens hälsocentral.

Håkan

Men sen har det ju också övergått till att köra digitala träffar och föreläsningar.

Maja

Precis så. Det var ett projekt som vi har gjort nu under 2024. I samarbete med Folkhälsoenheten i regionen. Så då har vi ju fått omarbeta det materialet vi har haft för fysiska föreläsningar anpassade till att föreläsa digitalt.

Och vi har ju lärt oss mycket under den här processens gång. Så förutom mig som läkare så har vi haft barnmorska och även en fysioterapeut med oss så att vi har föreläst kring det här ämnet och från olika perspektiv.

Håkan

Hur har intresset varit digitalt för det kanske också har varit lite mer lättillgängligt, då människor faktiskt suttit hemma om de känner sig bekväma med att ta del av både föreläsning och information.

Maja

Jo, men vi har sett ett stort intresse och ett stort behov och att det har varit väldigt uppskattat från de som har deltagit. Så vi har ju fortsatt att få olika förfrågningar och filar på hur vi vill fortsätta med det här projektet för att nå ut.

Håkan

Vad tänker ni Anna och Anna när ni hör Maja?

Anna G

Ja, men jag har inte kikat på det här jättemycket så jag är ju lite nyfiken rent allmänt på hur det går till. Hur jobbar ni? Är det här någonting som man kan tänka sig att det kan finnas filmer exempelvis?
Eller att man har gjort något man kan ta del av ifall att man inte kan delta precis just då? Vi börjar ju bli lite så att vi vill kunna styra själv när det passar oss att göra olika saker. I den här lite mer personcentrerade och ganska högintensiva livsstilen som många av oss har.

Maja

Ja, det där med filmer är det någon som tidigare också frågat kring och hittills har vi inte spelat in våra föreläsningar eller erbjudit det.

Det vi har sett som framför allt från våra fysiska träffar är att det också finns ett stort behov av att få möta oss och prata, ställa frågor, reflektera tillsammans och liksom dela sina erfarenheter med andra.

Och det är ju liksom nackdelen att det kan man ju tappa.
Det blir mer att man ska titta på en förinspelad föreläsning där man inte har chans att ställa följdfrågor eller diskutera.

Håkan

Men som en kombination av de båda arbetssätten Tycker du att det har varit framgångsrikt?

Maja

Absolut. Och det har vi också sett i feedback när deltagarna fått fylla i en utvärdering efteråt. Att många har uppskattat att kunna vara med digitalt och ser både för och nackdelar med båda bitarna och för oss som var helt nya på att föreläsa digitalt innan vi började med det här så var det ju en jättestor fördel att ha gjort det fysiskt innan.

Vilka frågor brukar komma? Hur brukar diskussionerna gå för att också hålla det levande? Och hur kan vi också involvera deltagarna även fast de sitter digitalt vid en skärm?

Håkan

Hur hittade ni modet att liksom kasta er över det digitala när ni aldrig hade gjort det tidigare? Vad var det som fick dig att våga testa, testa.

Maja

Om det var något mycket tack vare stöd från Folkhälsomyndigheten och att vi haft gott stöd därifrån?
Framför allt från Elisabet Strömblad men även av dem på enheten Folkhälsa.
Att de har hjälpt oss med tekniken, med det praktiska, med hur vi kan anpassa oss och hur det blir med ljud och ljus.
Så tempo och hur ofta det är bra med små avbrytande diskussionsfrågor och vi har kört lite mentometeraktigt (aktiva val i realtid) att deltagarna kunnat svara på frågor via datorn och så, annars hade det inte blivit av tror jag, så det var verkligen något som behövdes. Att vi fick hjälp i det projektet.

Håkan

Ja precis. För har man aldrig cyklat förut så behöver man ju någon som kanske håller i pakethållaren lite grann tills man trampar själv.

Maja

Verkligen.

Håkan

Vad får du för respons från deltagarna just när det gäller den digitala biten? Vad säger de då förutom att de också vill träffas fysiskt för att samtala, och ställa frågor?

Maja

Ja, men fördelarna att kunna göra det mitt i vardagen, att sitta där man är och kanske kunna dra med sig någon kollega och titta tillsammans.

Och det är också så i vår region att vi har långa avstånd, glest. Så det finns ju verkligen en vits med att kunna nå fler.

Håkan

Anna Sjöwall Vad tänker du på när Maja pratar om hur viktigt det är med stödet från Folkhälsomyndigheten i det här fallet och säkert många andra.

Anna S

Ja, men jag tänker att i det som är nyckeln egentligen till när man ska prova saker, oavsett om det är från Folkhälsomyndigheten eller IT eller verksamhetsutvecklare. Jag tänker att man behöver ju vårdpersonal, de är proffs på det man gör och så behöver man stödet runt omkring med teknik för att få till hur man gör det. Det ska man inte behöva greja själv tänker jag. Jag tycker att det är en framgångsfaktor.

Håkan

Har ni fått lite blodad tand så att ni känner att det här spåret vill vi följa när det är möjligt också för att underlätta för människor som kanske har långt att ta sig till er och så vidare?

Maja

Ja, men det har ju känts som mindre, att tröskeln har ju absolut sänkts så det känns ju möjligt att kunna göra det igen och vidareutveckla det. Eller kanske fundera på, finns det andra ämnen som vi vill nå ut och prata kring?

Men det är ju mycket det här med att tekniken ska ju funka, så det är väl kanske det största orosmolnet som jag tror hindrar oss från att komma i gång.

Håkan

Ja, så kan det ju vara, men man kan ju också se det som en rolig utvecklingskurva bara. Eller att kanske läkarlinjen tar igen det på sista halvåret så att ni får komma in i den här världen när det utbildas fler läkare nu för tiden? Vad vet jag?

Maja

Ja, men att jobba mer digitalt är ju absolut framtiden så jag tycker att vi måste kunna stå på två ben och använda det digitala när det tillför saker och hjälper oss att nå ut. Samtidigt som kärnan, framför allt i allmänmedicin och primärvården, är ju också mötet med patienterna så att det finns för och nackdelar med bägge arbetssätt. Så det gäller att hitta när det passar med digitalt och hur kan vi våga börja använda det som ett arbetssätt.

Håkan

Maja säger något som är viktigt i den här frågan. När passar det digitalt att det blir någon form av naturlig, ett arbetssätt i vardagen eller när man sätter i gång att anpassa det här digitalt snarare än att vi ska samla ihop människor i en ram eller ett konferensrum? Vad betyder en sådan här sak i den stora omställningen? Anna Granevärn.

Anna G

Jag tror att det betyder jättemycket. Dels för tillgänglighet pratar vi mycket om i många sammanhang och det här är ju ett sätt att göra vården eller de här satsningarna lite mer tillgängliga. Jag är ganska, för tillfället, väldigt inspirerad av ett företag som jobbar med ett koncept eller om företaget heter ”Hälsa hemma” och det är vårdcentraler som bygger på att besök är digitala hembesök.
Men man kan också få ett fysiskt besök, men då är det kanske inte lika tätt mellan de fysiska enheterna och då, då väljer man som patient själv om jag vill ha besöket digitalt eller vill jag ha ett hembesök.

Och då är det kanske, om jag bor i glesbygden så är det kanske de här dagarna som det finns någon som kan komma.

Men det här utmanar ju lite grann våra system med hur vi mäter tillgänglighet och att man får ett bokat besök inom viss tid och sådant som Sjövall har jobbat väldigt mycket med.

Så det blir lite, lite spännande att tänka på ett annat sätt. Vi lägger det till medborgaren att lite mera också välja

Hur vill jag ha min vård?

Och i det här fallet när man tillgängliggör någonting i flera olika format och man kan se i framtiden, kanske också den här sista finns.
Att föreläsningen fanns inspelad eller det fanns en film eller så som jag kan titta på eller kanske tillsammans med mina vänner eller kollegor eller liknande, så att vi kommer nog hitta det. Hitta vidare i det tror vi. Vi har mycket kvar att utveckla och tänka vidare.

Håkan

Men såklart. Här är tre ben som man kan koppla på, det egna ansvaret för sin egen hälsa, hur man vill ha det, och i botten har vi nära- och personcentrerat, det som är faktiskt är mina egna behov.

Anna G

Ja, men tittar man också på de här utmaningarna som vi står i med en glesbygd och de kanske lite avfolkas långt ut. Hur gör man? Hur kan vi göra vården tillgänglig där ute? Vi kanske inte kan vara fysiskt där hela tiden med alla kompetenser, men vi kanske kan göra på ett annat sätt så vi kan täcka behoven på olika sätt.
Och ibland är det ett fysiskt besök på en hälsocentral.

Håkan

När man pratar om personcentrerad vård så pratar man ju om den enskildes behov och önskningar och så vidare.

För att få sin vård och på vilket sätt och hur man ska kunna göra det. Men sen finns ju en krets kring den enskilde som kallas anhöriga och närstående. Hur har ni? Hur har ni involverat dem i det här?

Maja

Ja, men hittills har vi ju haft den här föreläsningen på ungefär 2 timmar som har varit riktad mer till kvinnor eller den personen som genomgår eller står inför att hamna i klimakteriet. Men vi har ju sett en stor efterfrågan även från närstående anhöriga eller partners som också vill få ta del av det här. Så det är väl något som är på gång att vi tänker att det blir nästa steget. Ska omarbeta föreläsningen att också kunna erbjuda det till en bredare publik och det känns ju jätteroligt så att det här tar inte slut. Så vi vet ju också att det finns många arbetsgivare som är intresserade av att lära sig mer och kunna vara en bra arbetsgivare och stötta kring klimakteriet när det kan påverka också arbetslivet.

Håkan

Det är väl ingen vild gissning att notera att efterfrågan, att få veta mer och kunna vara delaktig med en närstående eller arbetsgivare och så vidare. Det finns ett ganska stort behov.

Maja

Ja, men det är precis det vi har sett. Att behovet är väldigt stort.

Håkan

Kommer ni börja filma så småningom? Det är ju rätt hyfsat lätt att spela in om jag får vara lite teknisk.

Maja

Ja, det gör vi väl. Det får framtiden utvisa.

Håkan

Vad är nästa grej som känns i magtrakten som ni känner att det här ska jag kanske prova. Vilket bör man visa upp?

Maja

Ja, vi får se. Det finns många möjligheter och det är ju jättehärligt.

Håkan

Finns det några andra grupper än närstående? Jag tänker internt, Har ni vänt er också till de andra inom regionen som behöver veta och förstå mer?

Maja

Ja, men det har vi gjort. Vi har ju försökt. Eller? Vi har haft internutbildningar både dels specifikt för läkargruppen här på Åre, Järpen, Hallens hälsocentraler, och föreläst för hela yrkeskategorier kring klimakteriet för att vi också ska bli bättre på det här ämnet.

Håkan

Men jag vet också att när jag kört lite digitalt med 1177-gänget.

Maja

Ja, det var en väldigt rolig förfrågan att de ville gärna höra vår föreläsning så det var ju utanför det här projektet.
Med folkhälsoenheten så har vi föreläst för personalen på 1177.

Håkan

Hur kom det sig att de snappade upp det?

Maja

När projektet drog i gång, under folkhälsoveckan så hade vi en första föreläsning, lite som ett test på folkhälsoveckan tror jag det och då så fick 1177 nys om det och ville då gärna höra mer om det så de hörde av sig direkt till oss.

Håkan

Ja vad spännande! Tänk om de inte hade gjort det utan suttit still i sitt stuprör som vi brukar kalla det och i stället tog ett initiativ.

Maja

Men vi behöver ju samverka mer så det är jättekul!

Håkan

Ja, och just samverkan då. Hur? Hur tänker ni där uppe i Åre och kring hur Ni faktiskt vill sprida de här goda exemplen om vad som är möjligt att utveckla.

Maja

Ja, det finns ju många möjligheter. Det är ju mycket att dels se har vi andra liksom områden eller projekt liksom, som vi vill få i gång. Jag vet att fysioterapeuterna och barnmorskan har fortsatt att samarbeta och har nu projekt kring postpartum då information och gruppträning för den patientgruppen och så. Så det finns en del som ringar på vattnet.

Håkan

Vad kul när ni startade då liksom.
All förändring och sådant, som en del brukar säga. ”Varför ska vi göra det här nya nu när det fungerar så bra” liksom. Hur hanterar ni det eventuella motstånd i arbetsgrupper och sådant internt för att komma vidare?

Maja

Ja, det är väl framför allt att visa på att nu är det här ett projekt som vi har fått medel för. Då behöver vi kunna ha avsatt tid för att för att göra det.
Och just på vår hälsocentral så har vi ju lyxen att ha en bra bemannings situation så att vi faktiskt kunde satsa och göra det här. Annars hade det nog varit svårare.

Håkan

Så det geografiska läget med att få vara i Åre spelar en viss roll.

Maja

Ja, så är det absolut. Att vi har en attraktiv kommun, attraktiv ort att bo i.

Håkan

Ja ja ja, men jag förstår. Bodde i Åre några år så jag kan förstå vad det är som lockar och drar.
Det är en härlig livsstil för många. Om vi reflekterar lite grann kring över det som hittills har blivit sagt. Anna Sjövall. Vad står du och tänker på?

Anna S

Det finns fler sådana här initiativ. Nu var det här ett projekt och jättekul att man fick testa det här med men också med mer stöd.
Och sen finns det andra hälsocentraler verksamheter som också har typ olika typer av föreläsningar om sömn och stress och sådant där. Jag tycker det är ett ganska intressant

angreppssätt att liksom träffa många personer som söker som inte är patienter först och främst utan är intresserade av information och också i så tänker jag på att vi har så mycket information vi kan söka rätt på själva som privatperson.

Det finns oändligt och klimakteriet har ju blivit någon slags jag vet inte.

I alla fall är det så eller så är det min egen ålder som jag bara översköljs av olika influenser och liksom är mer öppen för algoritmerna.

Håkan

Vilket möjligen kan vara bra.

Anna S

Men jag tänker att också det finns en poäng i att man från vårdens sida, liksom har föreläsningar och information som är baserat på medicinsk fakta.
För jag tänker att många också letar information själva.

Och kan man också då bara få människor generellt att ta hand om sig bättre och kanske må bättre så behöver man inte söka vård heller på samma sätt. Jag stod här och funderade på sådana saker.

Maja

Men jag håller helt med dig om att det är svårt att sålla i den informationen som finns och veta vad.
Har vi egentligen någon evidens bakom och just kring klimakteriet så har vi sett att där kanske behovet är extra stort och att det också finns väldigt mycket man kan göra själv med sin livsstil med egenvård som kan göra att man mår så bra som möjligt.

Håkan

Men det vi pratar om här är ju egentligen att det bygger på evidens och fakta och vi vet ju hur det ser ut på sociala medier i dag. Vi översköljs av allt annat än sanningar

som kan vara svårt att värja sig för, så att det vi egentligen behöver då att Region Jämtland Härjedalen är sjukvård och en garant för att den info som kommer ut och delas är faktiskt sann och faktabaserad.

Och det är ju så tråkigt och jobbigt att hålla på och ta reda på fakta. Tycker människor. Det är lättare att läsa två rader på Facebook eller något annat sociala medier, eller hur?

Anna G

Jamen, jag är väl lite på samma spår som Sjövall och jag tänker också att jag har ju varit och är väl mycket uppmärksamhet kring den här frågan kring klimakteriet.

Med nationella riktlinjer från Socialstyrelsen.

Vi har haft en fråga i vår nämnd, hälso- och sjukvårdsnämnden här i Jämtland och redogjort för våra arbetssätt och det gjorde också att vi inför det nämndsmötet fick en dragning i Hälso och sjukvårdsnämnden och information kring det här.

Jag tänker att jag med det här arbetssättet också kan skickliggöra befolkningen och stärka liksom den egna kompetensen lite grann.

Att veta vad behöver jag söka för? Vad kan jag göra själv?

Och det skapar också någon slags trygghet.

Jag vet att det nu händer det här.
Det är styrketräning som är ett bra sätt för mig att angripa det här och så kan man känna sig trygg i det och inte behöva oroa sig över eventuella problem om det är farligt eller så.

Så tänker jag också att det utifrån färdplanen i en annan del.
Det handlar ju om att undvika också att människor behöver konsumera mycket vård och då är väl det här ett utmärkt sätt om man kan hantera det innan det blir ett stort vårdbehov.

Håkan

Håller du med om det Maja?

Maja

Absolut jätteklokt. Jag kan bara skriva under.

Håkan
Vi kan kalla det nya arbetssättet då det ändå pågått under förra året. Vad tycker du är den absolut viktigaste lärdomen som du skulle kunna tänka dig dela med dig av till andra som sitter och lyssnar?

Maja

Jo, men dels att våga att hjälpas åt. Det har ju varit en trygghet för oss också att vi varit flera i den här arbetsgruppen så att vi har kunnat komma med input från våra olika professioner.

Och det tror jag också har hjälpt oss att få ett väldigt brett anslag när vi når ut till våra medborgare kring det här ämnet. Men det tror jag är bra oavsett vilket ämne man angriper.

Håkan

Ni har i alla fall hittat nyckeln hos er som vi kan hoppas inspirerar andra oberoende av vad det är för typ av ämne. Att hitta de här arbetsmetoderna som gör det extra lätt tillgängligt och där den som behöver få informationen också själv kan välja vart den ska hämta den och delta i det.
Jättespännande och det du pratar om här, att känner modet och vikten av att man teamar upp sig om man är lite flera olika funktioner och personer som deltar, att man driver varandra lite grann och man betar av ett litet problem i taget för att komma framåt. Det är en ganska häftig känsla när ett team får röra sig i den riktningen för att prata om utveckling.

Maja
Exakt och framåt tänker jag också att samarbeta mellan olika kliniker är jätteviktigt på olika nivåer.

Håkan

Vad kul att ni går en spännande tillvaro till mötes, där borta.

Maja

Ja, med det här projektet är verkligen väldigt roligt och gett så mycket tillbaka från de som har varit med så det har ju stärkt oss i att fortsätta stötta dem. Det här, det här ger någonting, Det uppskattas. Det gör skillnad.

Håkan

Visst är det häftigt med feedback?

Maja

Det är det bästa. Det är ju det som är det bästa i vårt yrke tycker jag.

Håkan

Vad härligt att höra Maja hur ni har jobbat och att ni har hittat det också.
Liksom flera nycklar till att också kunna fortsätta och att ni tänker utveckling.

Och det här modet har landat i magtrakten riktigt ordentligt och att teamet håller ihop och så vidare.

Det är jättehärligt att höra. Hoppas det inspirerar andra inom Region Jämtland Härjedalen som pysslar mest med sjukvård.

Vi har ju en liten grej på slutet här som vi alltid brukar lyfta med.
Vi försöker koppla ihop just det här med Folkhälsan. Ni som lyssnar på varje avsnitt kanske tycker vi bli tjatiga och så.

Men, men… man kan ju inte som Anna Granevärn hålla på och byta idrott stup i kvarten utan man håller sig liksom till en eller två grejer medan Granevärn hon är ute och cyklar, paddlar kajak, klättrar i berg, allt möjligt för att hålla sig i form.
Därför att du gillar mångfalden.

Jag tänkte vi ska liksom känna in det lite grann i vårt lilla hälsosamtal som kanske kan inspirera andra att komma i gång med lite bättre käk och kanske röra på sig lite mer. Så slipper man träffa Maja och kompani så mycket.

Men vi brukar börja så här. Maja, hur får du din liksom vardag att funka? Hur? Hur får du in det här i det här med livsstil och hur du käkar, äter och tränar, håller i formen och så.

Maja

Jo, men jag som har små barn försöker hitta fysisk aktivitet som vi kan göra tillsammans, där vi kan vara aktiva hela familjen här alltifrån cykling och att kunna cykla tandem till längdskidåkning och att använda draghundsselar för att kunna dra ett yngre barn ut i spåret.
Men också kring kosten så är jag en sådan som gärna väljer växtbaserad mat och har fått det som en del av en rutin att äta mestadels vegetariskt. Det är bra för hälsan men också för till exempel att minska sitt klimatavtryck.

Håkan

Härligt att höra! Det var ju verkligen en mångfald av olika saker. Jag vart lite nyfiken på draghundsselen, hur du kopplar på den på barnet, eller dig själv eller hur jag nu fattar det.

Maja

Det är mer som ett sådant höftbälte med remmar runt benen och så har man ju som en dragare ändå som det är lite stuns i och band i så att det blir det inte så ryckigt och härligt och då kan barnen stå på alpinskidor och jag har mina skategrejer och så ut.

Håkan

Fast hur går snacket hemma i familjen då liksom? Vad ska vi pyssla med idag eller den här veckan? Hur får man med sig ungarna? De kan ju kanske vara så där. De kanske inte känner för just den grejen idag utan vill göra något annat.

Maja

Men de är ganska luttrade när man bor här att det är mycket.
Det är mycket den här livsstilen.
Men annars är det ju bygga ifrån intresse och från där man där man står och är. Ett litet steg är ju värt mycket så att en bygger från där man själv är och vad man tycker är roligt att tänka.

Håkan

Det är inget sådant där. ”Sen blir det lördagsgodis om ni hänger på här”.

Maja

Fika på tur, det måste man ju ha.

Håkan

Och apelsinen måste med, eller hur? Och den varma koppen choklad. Jag håller fullständigt med dig! Vad härligt att höra.

Anna Granevärn du har bas någonstans i skidåkningen såklart, det vet vi. Men när du tänker mångfald, vad är det? Hur brukar du tänka?

Anna G

Jag vet väl liksom på något sätt, försökt tänka hållbarhet för min kropp. Att det kan vara bra att träna på många olika sätt, att inte bara göra samma sak. Även om jag älskar att åka de här långloppen på vintern och stå staka i ett led så hade det kanske inte varit toppen att göra det hela sommaren också på rullskidor, utan då plockar jag fram cykel cyklar lite landsväg. Jag brukar köra något lopp Siljan Runt är supertrevligt och får man en dalahäst om man inte är sist i mål så kan man välja färg.

Maja

Då är det bara de röda kvar.

Anna G

Men det finns ju så mycket annat. Jag har ju en gård, en stor trädgård som jag behöver sköta och det kräver att jag håller mig i en viss form också fysiskt så att jag orkar hålla på att sköta den här stora trädgården. Även om jag har maskiner som jag kör med så är det ganska tungt att gå runt med en röjsåg eller hålla på och såga ner grenar och frisera träd och flytta jord och annat jag håller på med så det blir som en livsstil för mig att tänka lite prehab också i den träningen för att jag ska klara alla de här sakerna och må bra.

Håkan

Så det är väl en ganska sund inställning att å ena sidan gillar det här med att staka och å andra sidan se till att livet för övrigt funkar.

BÖRJA HÄR:

Anna G

Att man orkar. Det finns ju massor med sådana här moments när man är uppe på fjället och springer ute länge och bara ser den här vackra naturen och som det också ofta är på långloppen. Vi har ju säsongsavslutning nu i helgen på Lofsdalen. Epic! Det brukar vara årets vackraste lopp om vädret är med oss.

Håkan

Alla här och då är det lätt att fundera hur långt det är och så vidare. Men man kan ju tänka så här om man ska inspirera andra människor att det inte är själva längden på loppet utan det är att försöka få in det här lite.

Anna G

Njuta.

Håkan

Och njuta också. Och att man kanske lite sätt får in det i sitt liv. Att det känns helt naturligt att i dag ska jag gå en promenad på 30 minuter. Eller i dag ska jag ta och hoja en timme. Eller i dag ska styrketräna för att precis känna att jag mår bra. Behöver det och.

Anna G

Känner man sig lite nöjd.

Håkan

Och känner sig lite nöjd också för det finns en mental grej med det också. Sjöwall får mångfalden och funka. Jag vet ju att du är en enveten löpare, men du tränar också styrketräning. Kanske testar på någonting annat mellan varven.

Anna S

Ja, styrketräna är ju för att hålla för att jag ska kunna springa och inte skada mig så idogt, men också för att vara stark. Jag är ju sådan där person som vill klara saker själva och gå med röjsåg. Jag har köpt en egen röjsåg även om jag inte känner dig, men det ska jag kunna själv om jag nu har skog tänkte jag. Och den är ganska tung även om det då även är bättre nu än vad den var för några år sedan. Men det handlar ju. För mig handlar också mycket om att man ska orka och i vardagen.

Och då tänker jag träning är dålig på mångfald. Men jag gör fysiskt många saker med kroppen är ute och grejar och man vardagsmotionen. Vi har en hund, den måste ut och rastas. Ganska trevligt nu när det är ljust på kvällen. Jag tillhör kategorin som inte alls mår dåligt över att ställa om klockan till sommartid. Älskar tiden när man kan gå ut på kvällen, dock inte mörkt. Då får jag en enorm energi kick av ute ganska sent i går.

Håkan

Superhärligt

att köra! Just att hitta en mångfald eller hålla kvar vid det man gillar bäst, det ger resultat i vardagen. Att du orkar med ditt jobb. Du orkar mer, sköta din gård eller villa eller lägenhet eller livet blir rikare någonstans om man säger så.

Anna S

Och så må jag i alla fall. Jag mår väldigt mycket bättre som när jag vart ut, framför allt utomhus och rört på mig. Jag sover. Mindre gör jag inte, jag stressar mindre.

Håkan

Och.

Anna S

Jag inbillar mig att jag inte skäller på barnen lika mycket om jag.

Håkan

Ska ringa.

Anna G

Visst?

Håkan

Vad säger det? Ja, livet blir rikare och det blir liksom lättare på något sätt att för att fungera och må bra. Ja, hur tycker ni att jag har?

Anna G

Ja, hur går det på er?

Håkan

Men jag tycker det går bra.

Anna G

Ska du göra en svensk klassiker?

Håkan

Nej, den frågan har jag grunnat lite grann på och den känns lite utmanande från grunden känner jag. Jag har inte bestämt mig än, inte i år i alla fall.

Jag håller på att skruva nu på hojarna. De är förberedda och klara så det blir nog en tur kommande helg inför premiärtur på cykel.
Och så håller jag på med min styrketräning för att inte gå upp i vikt och håll styrkan. Nu mår jag bra, precis som ni andra beskriver och jag skiftar lite grann i mitt träningsprogram nu i sex veckor och lägger in lite mer cardio och lite andra övningar så att man inte får för stora muskler på vissa ställen utan att det blir fördelat i ett lagom sätt. (skratt)

Så här gör jag.
Vi tränar tillsammans, jag och min fru och det är också ett sätt att fungera ihop liksom.
Vi gillar det här.
Det blir vår grej lite grann. Vi pratar mycket träning och vi pratar mycket käk och det blir ganska okomplicerat.
Det är något att samlas kring och som vi tycker är härligt.
Vi ska ut och resa i sommar och vi har som vanligt börjat titta lite grand, finns ett gym i stan och löparskorna åker alltid med så vi börjar i den änden liksom. Så är det när man börjar hitta det där.

Maja

Precis.

Anna G

Ja, precis. Och det brukar ju sammanfalla med Vansbrosimningen.

Maja

Då en.

Anna G

Men såg jag inte en paraplydrink från en annan del av världen?

Håkan

Jo, jag vet. Då kanske vi var i Kroatien? Just det ja. Jo, men man måste också inspirera andra människor till den andra sidan av livet.

Ja, ja ja det blir lite balans. Men det får inte bli för mycket av det goda. Jag brukar tänka att lagom är bäst. Maja Det var underbart att få ha dig med i podden som heter Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen och vi önskar dig en fantastisk dag och vecka.

Maja

Tack detsamma! Vad roligt att få prata mer. Ha det gott! Hej!

Håkan

Vet ni vad som händer nu? Vi har sagt hej då till Maja och nu ska vi ha lite fotosession innan ni drar härifrån.

Anna S

Du har satt upp en liten lapp?

Håkan

Liten lapp vid dörren. ”Fota” står på den men det får inte ni som lyssnar vara med på. Men ni kan se resultatet så småningom.
Hej då till alla er som lyssnar och hejdå till er Anna Granevärn och Anna Sjövall.

Anna S och Anna G

Hejdå.